Per_N skrev:
Jag tycker också det är lite festligt, men tvååriga dottern får nog vänta några år innan hon sticker ner näsan i den burken....:)
Är det inte framför allt en risk för att utveckla kontaktallergi?
 
Handen på hjärtat. Hur petiga är ni med flammigheten!? Mina fläckar är någon enstaka på nån cm till en fläck på ca 10cm. År det på pärlspånt så syns det knappt. Målar man ett golv noterar man det knappt. Har man möblerat upp rummet så undrar jag hur många fläckar som syns. Får ni halva väggar som är flammiga eller är det bara naveln!?:rolleyes:
 
Jag har bara testat på hyllplan från IKEA än så länge med den färg som jag ska ha till skåpen och den blev mer än lite flammig.

Pärlspont håller jag med om, det märks inte, men skåpen är släta och därför är jag lite orolig. Men jag får se till att trycka in färgen ordentligt och så slipa mellan målningarna. Det blir vetegrått nu i alla fall (även om jag tycker att den är mera grön än grå) för vi gillade färgen och den är dessutom redan inköpt.
 
gafsan skrev:
Handen på hjärtat. Hur petiga är ni med flammigheten!? Mina fläckar är någon enstaka på nån cm till en fläck på ca 10cm. År det på pärlspånt så syns det knappt. Målar man ett golv noterar man det knappt. Har man möblerat upp rummet så undrar jag hur många fläckar som syns. Får ni halva väggar som är flammiga eller är det bara naveln!?:rolleyes:
Precis, när man läser hur alla bedömmer flammigheten börjar jag fundera på om jag ska gå o i detalj syna alla ytor på kökssnickerierna för o bedöma om det är för flammigt eller ej. Men jag väljer o inte göra det.
Lite flammigt, lite synliga penseldrag o en yta som åldras med värdighet, etc är väl mer än halva grejen. Hade jag inte tyckt det så hade jag med glädje lyft ut allt i verkstan tagit färgsprutan o fyllt den med "bästa" vattenbaserade färg från Flügger o gett dem en perfekt yta värdig vilket 2000-tals kök som helst
Visst...det är ju såklart skillnad på en stor jämn vägyta mot oregelbundna skåpsytor, frågan är ju bara som Gafsan skriver: Är det gigantiska "fläckar" eller små oregelbundheter?
 
Beror mycket på ljuset också, en dörryta med släpljus på har jag inte alls samma tålamod med som t ex golvlisten. Eller fönsterbrädena.
 
Har målat med ottossons
engelsk röda utomhus- fantastisk, inge mögel, ingen flammighet
"inomhusvita" till innerbågarna, lite blankare men det kan det gärna vara på fönster.
Pärlgrå till dörrfoder och lister i "gamla-gamla" delen, otroligt vacker lyster, målade bara två tok-tunna strykningar. Riktigt matt.
Vetegrå til köksluckor och diverser därinne, lite flammig på vissa ställen men tror att det beror på att jag antingen grundade med utspädd linolja eller hade lite för mycket linolja kvar i penseln när jag tog upp penseln ur förvaringssyltburken. Strök ca fem gånger på den sämsta luckan.

En sak som ytterliggare gör att jag tror att det är oljan är att det bara blev på spegeln, som var gjord i fanér och inte sög så mkt.
 
Jag var på Allbäck på studiebesök i helgen med föreningen Skånska Gårdar.
Måste säga att jag är djupt imponerad över deras kunskaper och är också ganska övertygad om att de tar sin färgtillverkning på större allvar än de flesta andra tillverkarna. Den största skillnaden är att de avslemmar sin olja innan den används. Enligt gamla traditioner skall oljan avslemmas innan den används för annars kan man få problem med pickande fåglar och mögel (låter det bekant?)

Avslemmning är när man tar bort protein från oljan - vilket säger sig själv att protein är gott för både fåglar och mögel.

Man kan avslemma själv - inte för att det skall behövas men på så sätt kan man se om tillverkaren gjort sitt jobb eller inte. Ta lite linolja 1 dl (ej färg) i en burk, fyll på med vatten (0.2dl kanske) på med lock och skaka burken väl i 2 min, ställ den att vila ett dygn. Om den är avslemmad så bör du fortfarande ha en "ren" olja - annars ligger ett lager vitt slem på botten.

Skall vi göra lite tester på olja vi har hemma?
 
Hans Allbäck sa också att färgen inte skall vara flammig utan oftast beror det på att man målat för lite - kör ett lager till och se om det flammiga försvinner.
 
Men hur menar ni att det blir flammigt? Jag kan till exempel se att färgen är lite flammig i glansen, dvs att den är mattare på vissa ställen och glansigare på andra. Men jag såg några bilder - var det AstaS som hade postat dem månne? - där färgen var flammig.
 
Som jag menar är färgen flammig i form av att underlaget inte är "mättat" innan sista strykningen. Det innebär då i sin tur att underlaget suger ut linoljan på vissa ställen och då blir det mer ytpigment och ytan blir lite flammig och matt på sina ställen.
Målar man sen en gång till så blir ytan jämn i färgen.

Annan flammighet har jag inte stött på. Någon annan?
 
Som konichiwa skriver fick jag färgen flammig - trots fem strykningar och omrörningar i burken hela tiden. Men jag hade inte slipat mellan strykningarna - det var trots allt provbitar.
 
Två sorters flammighet alltså. Den med skillnad i blankhet ger sig när färgen är "färdig" och mattats av.

Den andra är ju märkligare. Är det just det pigmentet tro?
 
Ja -det kan man undra. Jag kommer att testa med att vara mera noggrann överhuvudtaget så får vi se hur det blir när jag kör "på riktigt".
 
Äggoljetempera kan bete sig så har jag upplevt, och läst. På ställen man "överarbetar" i strykningen så kan man arbeta fram linoljan och det uppstår en flammighet, inte direkt i kulören utan mer i glans. Kanske är samma mekanism?
 
Nu är det inte lätt - å ena sidan ska man stryka ut färgen tunt och "arbeta in" den, å andra sidan blir det flammigt om man "överarbetar" - oj oj!!!!!
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.