Jag bor i en liten parstuga (gammalt soldattorp) från första halvan av 1800-talet. Den är timrad av 4'' timmer men nog skulle jag kalla den för ett timmerhus allt. Jag tycker själv att skillnaden mellan timmer och plank är att med timmer utgår man från en stock och får ett ämne av det. Är det plank så har man tagit fler än ett ämne ur stocken. Många timrade lador har nog inte mer än 3-4'' timmer även fast det är rundtimmer!
Intressant länk Karakorum. Även "Är timmerhus dyra" var intressant att läsa. Nu har jag ytterligare en anledning att byta ut termostaterna på mina element till slottsvred...
Intressant länk Karakorum. Även "Är timmerhus dyra" var intressant att läsa. Nu har jag ytterligare en anledning att byta ut termostaterna på mina element till slottsvred...
Redigerat:
Jag grundar min värderingar på erfarenhet av gamla hus, då man sällan byggde tunnare än 5" samt att de flesta timmerhusproducenter idag tillverkar timmerhus från 5 1/2" och upp till 8" ibland 10". Sen har jag förstås en egen syn samt en egen motivering till vad som är timmerhus. 100 millimeter, det är nästan så att jag kan knäcka en sån planka med en 8 kilos slägga (i alla fall om det är en kvist ; ) )pirk skrev:
Det jag INTE kan förstå, är att du, som timmerhustillverkare inte vet mer om timrets egenskaper och hur du kan säga att timmertjockleken inte är avgörande?
Redigerat:
Naturligtvis är en grövre stock bättre ur isoleringssynpunkt, men det är inte godkänt med det. ex. vid -20 ute och +20 inne så har vi +-0 i stocken lite längre in i den grova. ex . vid starka vindar ute är det den täta väggen som håller värmen inne. Det är lika med hus som när man skall klä sig vid kallt väder, fler lager ger bättre värme! Släggan är till för att sammanfoga stockar med!
Vid uppsågning av timmer är det alltid att föredra märgsågning(man sågar stocken mitt i kärnan) detta gör att den spänning som alltid finns när virket torkar minimeras och resultatet när virket är torrt blir minimalt med sprickor eller helt utan sprickor. Till strumpa vill jag bara visa på att dom flesta ej har tillgång till grovt timmer eller maskinutrustning för att dela stocken på detta vis.
Ja detta utfördes för att täta stommarna. I Amerika kallar dom det för chinky och det var väldigt vanligt förr. Nu är många nya timmerhus i Amerika utförda likt detta förfarande men med en modern drevremsa, husen skall se så ut enligt köparna!
Att kleta lera kallas för att lerklina. Först tätade man skarvarna sedan lades ett lager på hela innerväggen som tätning och ytskikt. Har goda isolerande egenskaper och gynnsam för fuktvandring. I Tyskland används lerklining ofta i moderna husbyggen. Ryggåstak är i allmänhet en äldre lösning, takstolar en senare. Lokalt kan detta naturligtvis variera beroende på olika taktäckningsmaterial osv.
För att svara på trådskaparens fråga:
Skulle jag stå inför valet mellan att bygga ett riktigt timmerhus eller ett hus med trästomme och timmerpanel ("fusktimmer") hade jag alla gånger valt ett fusktimmerhus.
Jag grundar min åsikt i att det helt enkelt är mer praktiskt med ett vanligt hus av trästomme. Bättre isolering, man behöver inte bry sig om att huset sjunker de första åren och vill man bygga ut, renovera eller göra om något är detta betydligt enklare om huset inte är timrat.
Ett riktigt timmerhus är verkligen charmigt, men jag skulle aldrig bygga ett timmerhus då jag TROR att det alltid blir problem i längden med t.ex. sättningar och okontrollerbara kallras i timret.
Pirk...
All respekt för ditt genuina hantverk! Jag imponeras av folk som kan timra, men hugg inte huvudet av mig för det jag skrev ;-)
Skulle jag stå inför valet mellan att bygga ett riktigt timmerhus eller ett hus med trästomme och timmerpanel ("fusktimmer") hade jag alla gånger valt ett fusktimmerhus.
Jag grundar min åsikt i att det helt enkelt är mer praktiskt med ett vanligt hus av trästomme. Bättre isolering, man behöver inte bry sig om att huset sjunker de första åren och vill man bygga ut, renovera eller göra om något är detta betydligt enklare om huset inte är timrat.
Ett riktigt timmerhus är verkligen charmigt, men jag skulle aldrig bygga ett timmerhus då jag TROR att det alltid blir problem i längden med t.ex. sättningar och okontrollerbara kallras i timret.
Pirk...
All respekt för ditt genuina hantverk! Jag imponeras av folk som kan timra, men hugg inte huvudet av mig för det jag skrev ;-)
Tottebygger: jag tycker det var roligt att läsa din inställning om timmerpanelhus, där man erhåller timmerhusets karaktär och det moderna husets byggsystem när det gäller isolering, byggtid mm. Det är ju beställaren som bestämmer! Men om en kund beställer ett "äkta" timmerhus med ex tvåskiktsisolering kommer vid en nyckelfärdig leverans inte totalpriset skija sig så mycket som många tror utan allt beror på vad kunden kan göra i byggprocessen
Pirk...
Tack för att du inte mailade en önskan om att kasta ut mig från forumet =)
Det du skriver är säkert sant. Berätta mer om tvåskiktsisolering! Den gången jag var med och byggde ett timmerhus monterades glidreglar med 70-isolering och timmerpanel innanför. Med alla snedtak/timmerpanel och vildmarkspanel i taken tog bygget nästan 2-3 gånger så lång tid som ett STANDARDHUS (m. vanlig panel utvändigt å gips inne).
Bara av intresse, berätta mer om tvåskiktsisoleringen!
// T
Tack för att du inte mailade en önskan om att kasta ut mig från forumet =)
Det du skriver är säkert sant. Berätta mer om tvåskiktsisolering! Den gången jag var med och byggde ett timmerhus monterades glidreglar med 70-isolering och timmerpanel innanför. Med alla snedtak/timmerpanel och vildmarkspanel i taken tog bygget nästan 2-3 gånger så lång tid som ett STANDARDHUS (m. vanlig panel utvändigt å gips inne).
Bara av intresse, berätta mer om tvåskiktsisoleringen!
// T
När timmerhuset är uppsatt kan man på insidan klä väggen med ex 5 cm byggmatta (isoleringsrulle med papper som man dels använder på vindar som sista isoleringslager där papperet är en fuktspärr) där man vänder papperet mot timmerväggen. Man kan nu regla ytterväggen ex 120 mm (totalt 170 mm) men man använder endast 45x70 mm reglar, man flyttar helt enkelt in 45x70:an till det isoleringsdjup man vill ha. Detta ger en bruten köldbrygga och man kan enkelt installera rör bakom regeln utan håltagning. Det luftrum som bildas bakom regeln har ingen inverkan på k-värdet. Det finns ingen vägg som klarar helt bruten köldbrygga mer än den här konstruktionen. Mattan fästes med plastbricka och spik direkt i timmerväggen.