)
514.3.1
.
Isolerad potentialutjämningsledare bör vara grön-gul.
.
547.1.1 Huvudpotentialutjämningsledare
Huvudpotentialutjämningsledare skall ha en area som är minst hälften av den största skyddsledararean i installationen, dock minst 6 mm. Arean behöver dock inte överstiga 25 mm om ledaren är av koppar, eller, för andra metaller, den area som har motsvarande ledningsförmåga.
547.1.2 Kompletterande potentialutjämningsledare
En kompletterande potentialutjämningsledare mellan två utsatta delar skall ha en area som inte är mindre än den minsta arean hos skyddsledare för skyddsjordning av de utsatta delarna.
En kompletterande potentialutjämningsledare mellan utsatta delar och främmande ledande delar skall ha en area som inte är mindre än halva arean hos motsvarande skyddsledare.
Den kompletterande potentialutjämningsledaren kan utgöras av främmande ledande delar av permanent slag så som delar av byggnadens stomme, separata ledare eller en kombination av dessa. Ledningsförmågan skall överensstämma med respektive fordringar enligt föregå ende stycken.
547.1.3 Förbindning över vattenmätare
Om en byggnads vattenledningsrör används för jordningsändamål skall det anordnas en förbindning över vattenmätaren. Ledaren skall ha en area som överensstämmer med dess användning som skyddsledare, potentialutjämningsledare eller funktionsjordledare.
Fråga (00-62) Får en jordfri potentialutjämningsledare enligt 413.4 vara grön/gul?
Svar
Ja. En jordfri potentialutjämningsledare har en skyddsfunktion och den får vara grön/gul.
Jordfri, lokal potentialutjämning har en begränsad användning. Den kan tänkas förekomma i viss speciella miljöer som exempelvis i laboratoriemiljö där det ställs särskilda krav.
Fråga (00-23) Hur skall föreskriften i 413.1.2.1 angående huvudpotentialutjämning tillämpas?
Svar
I varje byggnad skall följande ledande delar anslutas till ett huvudpotentialutjämningssystem:
Krav på kompletterande potentialutjämning kan finnas för vissa anläggningar enligt Del 7. Exempel på föreskrifter som förutsätter kompletterande potentialutjämning är 705.413.1.6 (husdjursutrymmen), 708.5.1.4 (husvagnar), 709.413.1.6 (fritidsbåtar) och 850.1.2 (utrymmen med explosiv miljö).
Se även 413.1.2.2 och 413.1.6 beträffande kompletterande potentialutjämning samt 413.1.3.5, mom. a) och b).
I alla elinstallationer skall det monteras en huvudjordningsskena enligt 542.4.1.
Svar
Ja. En jordfri potentialutjämningsledare har en skyddsfunktion och den får vara grön/gul.
Jordfri, lokal potentialutjämning har en begränsad användning. Den kan tänkas förekomma i viss speciella miljöer som exempelvis i laboratoriemiljö där det ställs särskilda krav.
Fråga (00-23) Hur skall föreskriften i 413.1.2.1 angående huvudpotentialutjämning tillämpas?
Svar
I varje byggnad skall följande ledande delar anslutas till ett huvudpotentialutjämningssystem:
- skyddsledare eller PEN-ledare i huvudledning
- huvudjordningsskena
- ledande delar av metall som utifrån kommer in i byggnaden till exempel telefon- och datakablar (via överspänningsskydd), rörledningar för gas, vatten, värme och kyla samt
- jordtagsledare om sådan finns.
Krav på kompletterande potentialutjämning kan finnas för vissa anläggningar enligt Del 7. Exempel på föreskrifter som förutsätter kompletterande potentialutjämning är 705.413.1.6 (husdjursutrymmen), 708.5.1.4 (husvagnar), 709.413.1.6 (fritidsbåtar) och 850.1.2 (utrymmen med explosiv miljö).
Se även 413.1.2.2 och 413.1.6 beträffande kompletterande potentialutjämning samt 413.1.3.5, mom. a) och b).
I alla elinstallationer skall det monteras en huvudjordningsskena enligt 542.4.1.
En fråga. Krävs potentialutjämning i alla hus som byggs på en bostadstomt?
Vi har byggt ett bostadshus, en gäststuga/bastu (permanentstandard) och ett isolerat förråd i anslutning till huset. I dessa hus anslöts alla ledande delar, i det isolerade förrådet har vi dessutom gasolrör och inkommande vatten. För oss var det självklart. kostade inte många kronor extra när man ändå bygger.
Men har för mig att jag läst att det egentligen bara är krav i bostadshus, inte komplementbyggnader? Eller hur är det?
Vi har byggt ett bostadshus, en gäststuga/bastu (permanentstandard) och ett isolerat förråd i anslutning till huset. I dessa hus anslöts alla ledande delar, i det isolerade förrådet har vi dessutom gasolrör och inkommande vatten. För oss var det självklart. kostade inte många kronor extra när man ändå bygger.
Men har för mig att jag läst att det egentligen bara är krav i bostadshus, inte komplementbyggnader? Eller hur är det?
Se el_richards inlägg ovan:
Svar
I varje byggnad skall följande ledande delar anslutas till ett huvudpotentialutjämningssystem:
* skyddsledare eller PEN-ledare i huvudledning
* huvudjordningsskena
* ledande delar av metall som utifrån kommer in i byggnaden till exempel telefon- och datakablar (via överspänningsskydd), rörledningar för gas, vatten, värme och kyla samt
* jordtagsledare om sådan finns.
Svar
I varje byggnad skall följande ledande delar anslutas till ett huvudpotentialutjämningssystem:
* skyddsledare eller PEN-ledare i huvudledning
* huvudjordningsskena
* ledande delar av metall som utifrån kommer in i byggnaden till exempel telefon- och datakablar (via överspänningsskydd), rörledningar för gas, vatten, värme och kyla samt
* jordtagsledare om sådan finns.
Ahaa, det hade jag missat. Det innebär alltså att minsta lilla friggebod inkluderas. Men hur gör man då om man tex bygger en liten friggebod/gäststuga men har ett bostadshus som är byggt före dessa regler infördes och således inte ärpotentialutjämnat.
Jo, att det bära gäller byggnation (korrekt är beviljat bygglov) från 1/7 2006 vet jag. Det var just därför jag undrade hur man gör om man har ett äldre bostadshus som inte är potentialutjämnat och sedan bygger ett ny komplementbyggnad på tomten. Går det att potentialutjämna bara den nya byggnaden? Och måste man göra det, eller slipper man?
Potentialutjämning innebär endast att alla inkommande ledningar mm ansluts till en Potentialutjämningsskena (i sin tur förbunden med PE-skenan i centralen). Detta kan göras oavsett vad som gjort i andra byggnader.
Har du bara en enkel ledning, typ 3G2.5 till friggeboden och ingen central så urartar det hela givetvis en smula, och man får kanske bedömma individuellt hur, och om, det hela skall göras.
Har du bara en enkel ledning, typ 3G2.5 till friggeboden och ingen central så urartar det hela givetvis en smula, och man får kanske bedömma individuellt hur, och om, det hela skall göras.
Gäller inte huvudpotentialutjämningsledare, vad jag kan förstå, utan kompletterande potentialutjämningsledare. Skillnaden mellan de båda kan elektrikerna. Dessutom är miljön på lab och egen villa/fastighet inte densamma?el_richard skrev:
Kan inte se att någon färg rekommenderas till huvudpotentialutjämningsledare, hittade dock anvisningar från Såtenäs flygfält där svart kabel ska användas.
Blå, brun och gröngul går bort, svart däremot är ok?!
Kjell G
Om du läser inlägg #16 och #17 ser du att grön/gul rekommenderas för potentialutjämning.Kjell_G skrev:
Det är riktigt att tidigare när dessa regler infördes i Sverige skulle företrädesvis svart ledare användas, numera som sagt grön/gul. Vid grövre areor används ofta blank kopparlina för dessa ändamål. Fortverket vid Såtenäs har nog inte uppdaterat sin handling.
Televerket brukade använda grå ledare från sina överspänningsskydd, kanske din elektriker tänker på detta.
Redigerat:
Potentialutjämningsledare oavsett typ bör vara grön-gul enligt Elinstallationsreglerna avsnitt 514.3.1Kjell_G skrev:
OK för grön/gul MEN är det verkligen ingen skillnad mellan
HUVUDPOTENTIALUTJÄMNINGSLEDARE och POTENTIALUTJÄMNINGSLEDARE
Varför nämns de inte under samma benämning? Poängen med inlägget var att elsäk skiljer mellan dessa båda, och det är endast för den kompletterande potentialutjämningsledaren som färg anges.
Vad har jag missat (är inte direkt elkunnig men läser hyfsat)
Kjell G
HUVUDPOTENTIALUTJÄMNINGSLEDARE och POTENTIALUTJÄMNINGSLEDARE
Varför nämns de inte under samma benämning? Poängen med inlägget var att elsäk skiljer mellan dessa båda, och det är endast för den kompletterande potentialutjämningsledaren som färg anges.
Vad har jag missat (är inte direkt elkunnig men läser hyfsat)
Kjell G
Varför skulle man färgmässigt skilja på de olika typerna av potentialutjämningsledare? Elinstallationsreglerna definierar skillnaderna mellan de olika typerna, men vad gäller färgvalet så finns inga skillnader. Kan heller inte hitta någonstans i Elsäkerhetsverkets frågor att de skulle tolka detta annorlunda. Var har du läst detta?Kjell_G skrev: