Hur dra för vattenburet
Vi har direktel i kåken vi köpt hösten 08 i Gävle byggd 68/69. 1 vån och hel källare. Boyta är ca 222 kvm och tänker väl konvertera till vattenburet vad tiden lider. Har satt in luft/luft som en snabb "övergång" för att få ned kWh till mera moderata nivåer. Tidigare ägare hade ca 37000 kWh. Dock är det mycket renovering och jag måste ha pengar till än mer akuta saker än just värmen. Vi sitter inte i sjön utan tänkte att allt eftersom vi renoverar rum för rum förbereda för vattenburet.
Innan jag ens tar hit någon röris så vill jag sätta mig in i HUR man gör och även tänkte jag ge mig på att försöka räkna ut lite materialkostnader, och samtidigt se vad jag kan gör själv för att få ned kostnaderna. Har inte tummen mitt i handen direkt. Och nyfiken som man är så kommer några frågor jag hoppas jag kan få svar på. Har självklart letat lite här på forumet men inte riktigt prickat rätt. Hoppas någon kunnig på området kan förbarma sig över mina funderingar.
1. Finns det "olika" typer av rördragning för värme? Har läst enrör och tvårör, men vad är det för skillnad?
2. Vad är det för praktisk skillnad på hög- och lågtemp system? Något att föredra?
3. Finns det plastslang, typ Pex som klarar rejält hög temp. Det måste väl vara det mest praktiska?
4. Själva rördragningen - drar man matningen i en "slinga" i huset. Dvs att från exempelvis en acctank så matar man ut värme i EN slinga, och efter det att det varma vattnet passerat radiatorn så matas det tillbaka i en annan slinga för retur. Är det isåfall olika dimensioner på matninge och retur?
5. Drar man EN värmeslinga / en retur eller brukar man dela upp det?
6. Tänkar jag rätt när jag påstår att det måste vara "hyffsat" lätt att via källaren borra sig upp till varje rum och dra så mycket det går i källartaket? Jag ska ändå byta ut takbeklädnaden och det är ett spelrum på 5-10 cm till trossbotten där slang/rör kan fästas. ELLER ska man gå upp i ett rum och där gå vidare genom väggen och in i rummet bredvid osv. Det måste väl vara en smaksak?
7. Själva radiatorn, är det panelelement eller sektorelement som gäller?
Och i vart fall för tillfället sista frågan:
8. För att förbereda framtida konvertering och eftersom vi ändå håller på att river i taket i källaren och dammar så tänkte jag att börja med att borra hålen för rördragningen och kanske sätta dit röret. Och om jag nu tolkat alla inlägg och förståsigpåare så BORDE det räcka med 22 mm Cu (el motsvarande för plast) för själva matningen av värme och från stammen till elementet använda mig av 12-15 mm (eller motsvarande för plast). Kan man gå direkt till element med plast, eller är avsticken till element alltid i koppar? Inbillar mig att plats är fult bara. Vad ska man ha för cc på hålen?
Stort tack på förhand!!
/E
Innan jag ens tar hit någon röris så vill jag sätta mig in i HUR man gör och även tänkte jag ge mig på att försöka räkna ut lite materialkostnader, och samtidigt se vad jag kan gör själv för att få ned kostnaderna. Har inte tummen mitt i handen direkt. Och nyfiken som man är så kommer några frågor jag hoppas jag kan få svar på. Har självklart letat lite här på forumet men inte riktigt prickat rätt. Hoppas någon kunnig på området kan förbarma sig över mina funderingar.
1. Finns det "olika" typer av rördragning för värme? Har läst enrör och tvårör, men vad är det för skillnad?
2. Vad är det för praktisk skillnad på hög- och lågtemp system? Något att föredra?
3. Finns det plastslang, typ Pex som klarar rejält hög temp. Det måste väl vara det mest praktiska?
4. Själva rördragningen - drar man matningen i en "slinga" i huset. Dvs att från exempelvis en acctank så matar man ut värme i EN slinga, och efter det att det varma vattnet passerat radiatorn så matas det tillbaka i en annan slinga för retur. Är det isåfall olika dimensioner på matninge och retur?
5. Drar man EN värmeslinga / en retur eller brukar man dela upp det?
6. Tänkar jag rätt när jag påstår att det måste vara "hyffsat" lätt att via källaren borra sig upp till varje rum och dra så mycket det går i källartaket? Jag ska ändå byta ut takbeklädnaden och det är ett spelrum på 5-10 cm till trossbotten där slang/rör kan fästas. ELLER ska man gå upp i ett rum och där gå vidare genom väggen och in i rummet bredvid osv. Det måste väl vara en smaksak?
7. Själva radiatorn, är det panelelement eller sektorelement som gäller?
Och i vart fall för tillfället sista frågan:
8. För att förbereda framtida konvertering och eftersom vi ändå håller på att river i taket i källaren och dammar så tänkte jag att börja med att borra hålen för rördragningen och kanske sätta dit röret. Och om jag nu tolkat alla inlägg och förståsigpåare så BORDE det räcka med 22 mm Cu (el motsvarande för plast) för själva matningen av värme och från stammen till elementet använda mig av 12-15 mm (eller motsvarande för plast). Kan man gå direkt till element med plast, eller är avsticken till element alltid i koppar? Inbillar mig att plats är fult bara. Vad ska man ha för cc på hålen?
Stort tack på förhand!!
/E
För det första, jag är ingen expert på området men eftersom vi håller på med ungefär samma saker så har jag fått viss inblick i hur det fungerar.
1: Det finns många system för rördragning. Kolla med ex Sigro www.sigro.se så ser du några av exemplen.
4: I vårt fall börjar dragningen vid termostaten. Därifrån dras en slinga som inte får skarvas, vilket innebär att om du har "för stor" yta som får du dra två eller fler slingor. Du har dessutom olika slingor i olika rum, annars kan du inte styra temperaturen i de olika rummen. Sovrummet vill man ju ex. ha kallare än köket...
5: se svar på 4:an
8: Mina uppstick är prisol (rätt stavat?) och sedan (om jag fattat allt rätt) görs anslutningen till elementen antingen i koppar, rostfritt eller förzinkat. Kanske har jag missat något material, men att göra anslutningen i plast har jag aldrig hört talas om.
Angånde matningen finns det säker 1000 olika sätt, men enligt min rörisvän räckte det med matning i 22 mm (vi har 14 m från pannan till första elementet) och sedan fördelning i 15 mm. Fast det beror nog helt på omständigheter vilka dimensioner man ska ha, ex. hur många element som går på samma rör. Det måste ju räcka till även sista elementet...
1: Det finns många system för rördragning. Kolla med ex Sigro www.sigro.se så ser du några av exemplen.
4: I vårt fall börjar dragningen vid termostaten. Därifrån dras en slinga som inte får skarvas, vilket innebär att om du har "för stor" yta som får du dra två eller fler slingor. Du har dessutom olika slingor i olika rum, annars kan du inte styra temperaturen i de olika rummen. Sovrummet vill man ju ex. ha kallare än köket...
5: se svar på 4:an
8: Mina uppstick är prisol (rätt stavat?) och sedan (om jag fattat allt rätt) görs anslutningen till elementen antingen i koppar, rostfritt eller förzinkat. Kanske har jag missat något material, men att göra anslutningen i plast har jag aldrig hört talas om.
Angånde matningen finns det säker 1000 olika sätt, men enligt min rörisvän räckte det med matning i 22 mm (vi har 14 m från pannan till första elementet) och sedan fördelning i 15 mm. Fast det beror nog helt på omständigheter vilka dimensioner man ska ha, ex. hur många element som går på samma rör. Det måste ju räcka till även sista elementet...
Vilken bra tråd. Funderar själv på dessa saker. Funderar på att använda pex (uponor Q&E) som verkar vara enkelt för oss dödliga amatörer. Så fort du ringer till en rörmokare kostar det 1000kr och så himla komplicerat kan det inte vara.
Tänkte också dra 22mm slang i taket i källaren och med en trevägskoppling gå upp med ett 15mm rör till varje radiator på övre plan. Det kommer att bli en del dolda kopplingar men det får gå som det går. Skulle det mot förmodan börja läcka så syns det snabbt genom gipstaket och då är det bara att riva och fixa till. Det finns färdiga kromade 15mm uppstick som man kopplar på pexen.
http://www.uponor.se/upload/Documen...res/Allmän information/1011 SE_QoE_070427.pdf
http://www.uponor.se/templates/Page.aspx?id=795
Tänkte också dra 22mm slang i taket i källaren och med en trevägskoppling gå upp med ett 15mm rör till varje radiator på övre plan. Det kommer att bli en del dolda kopplingar men det får gå som det går. Skulle det mot förmodan börja läcka så syns det snabbt genom gipstaket och då är det bara att riva och fixa till. Det finns färdiga kromade 15mm uppstick som man kopplar på pexen.
http://www.uponor.se/upload/Documen...res/Allmän information/1011 SE_QoE_070427.pdf
http://www.uponor.se/templates/Page.aspx?id=795
Redigerat:
Menade givetvis inte dig bybackarn utan alla andra rörmockarebybackarn skrev:Vad har ni emot röris?
Det finns några utvalda som har sin födokrok av detta!!
Tjenare Jeppeknaster.
Stort tack för inläggen.
Det du tror kallas för tvåkretssystem är ju egentligen "bara" en form av parallellkoppling. Eller?! Men något som är intressant att veta är ju hur många radiatorer men kan ha på ett lokalt tvåkretssytem från ett av dessa uttag på fördelaren. Det jag trodde man gjorde när man drog PEX, var att varje uttag på fördelaren gick direkt till EN radiator och tillbaka till returfördelaren. Eller jag har totalt missuppfattat detta. Mao så om jag har 10 element så måste jag ha 10 uttag på fördelaren.
Det som är så bra med rörmockeri, är att OM något går galet så blir det bara blött och man står med lite sårad manlighet. Man är ju inte så dum att man bygger igen förrän det är väl testat och det är torrt. Det är inte som med elen då man riskerar livhanken om man inte vet vad man gör.
Erber
Stort tack för inläggen.
Det du tror kallas för tvåkretssystem är ju egentligen "bara" en form av parallellkoppling. Eller?! Men något som är intressant att veta är ju hur många radiatorer men kan ha på ett lokalt tvåkretssytem från ett av dessa uttag på fördelaren. Det jag trodde man gjorde när man drog PEX, var att varje uttag på fördelaren gick direkt till EN radiator och tillbaka till returfördelaren. Eller jag har totalt missuppfattat detta. Mao så om jag har 10 element så måste jag ha 10 uttag på fördelaren.
Det som är så bra med rörmockeri, är att OM något går galet så blir det bara blött och man står med lite sårad manlighet. Man är ju inte så dum att man bygger igen förrän det är väl testat och det är torrt. Det är inte som med elen då man riskerar livhanken om man inte vet vad man gör.
ErberHar gjort ca 10-15 , konverteringar de senaste tre åren , och jag kan säga att det finns ingen patenterad lösning på hur rören skall dras ! alla hus jag varit har varit olika och krävt olika lösningar.
priset för en konvertering har legat i snitt på 100 000 kr. och tagit mig i snitt två veckor att göra!
Klart ni ska göra det själva om ni känner att ni kan ! men det är ett relativt stort projekt för en icke mokare att göra detta själv .
Mitt råd är att anlita en firma för att rita upp hur systemet ska se ut ( vvs konsult exempelvis ) så blir det iallafall inte så mycket fel ( förhoppningvis ). ps det heter tvårörsystem
priset för en konvertering har legat i snitt på 100 000 kr. och tagit mig i snitt två veckor att göra!
Klart ni ska göra det själva om ni känner att ni kan ! men det är ett relativt stort projekt för en icke mokare att göra detta själv .
Mitt råd är att anlita en firma för att rita upp hur systemet ska se ut ( vvs konsult exempelvis ) så blir det iallafall inte så mycket fel ( förhoppningvis ). ps det heter tvårörsystem
Verktyget tror jag går att hyra/låna på din vvsbutik. Men det är klart, handlar det bara om nåt rör här och där så är det kanske ingen idé. Jag pratade mer om att byta i ett helt hus.erber skrev:Sedan tror jag inte Q&E motiverar kostnaden för verktyget. Om man ska dra lite själv hemma och i stugan. Jag tror mera på PEX system där man kan använda skiftnyckel.
"Det jag trodde man gjorde när man drog PEX, var att varje uttag på fördelaren gick direkt till EN radiator och tillbaka till returfördelaren. Eller jag har totalt missuppfattat detta. Mao så om jag har 10 element så måste jag ha 10 uttag på fördelaren."
Det funkar säkert att dra så också men har du 15 radiatorer så kommer det att gå åt väldigt mycket slang.
Drakhenke: Tack för informationen! Har du använt pex när du konverterat?
Fyller på.Bödde skrev:
2. Du behöver avge en viss mängd energi. Vid lågtempurerat måste radiatorerna vara större än vid högtempurerat. Radiatortillverkarna har uppgifter på vad radiatorerna avger för effekt vid de olika systemen.
Givet blir det lite dyrare att installera lågtempuererat då man måste dimensionera upp MEN... Ved olja och el klarar högtempurerat. Värmepump lågtempurerat och fjärrväme något mitt emellan.
3. Ja upp till 90° om jag inte minns fel.
6. Tycker jag låter som en bra lösning. Man skall inte göra det jobbigare/fulare än vad som behövs.
7. Valfritt efter tycke. Dock går det i mest vatten i sektorelement vilket är till fördel vid värmepumpar. Men har man lite snålt med vatten i systemet går det lätta att lösa med en liten "arbetstank". Tex en gammal vattenberedare.
Redigerat:
?
Väldigt enkelt. Du drar rören i grunden och sedan isolerar du.
Görs det av yrkesman misstänker jag att de använder plusprisol eller sätter på någon lite kraftigare rörisolering.
Själv så gjorde jag så när jag byggde om delar av mitt system att jag byggde en låda runt rören. Spikade 45 regel jämte rören distans och sedan en 45 regel igen. Isolerade med 145 isolering och klädde lådan med asfaltsbord. Förmodar att många istället skulle föreslå att klä lådan med frigolit ;-)
Editerat. Rören fäster man i trossen
Väldigt enkelt. Du drar rören i grunden och sedan isolerar du.
Görs det av yrkesman misstänker jag att de använder plusprisol eller sätter på någon lite kraftigare rörisolering.
Själv så gjorde jag så när jag byggde om delar av mitt system att jag byggde en låda runt rören. Spikade 45 regel jämte rören distans och sedan en 45 regel igen. Isolerade med 145 isolering och klädde lådan med asfaltsbord. Förmodar att många istället skulle föreslå att klä lådan med frigolit ;-)
Editerat. Rören fäster man i trossen
Redigerat: