Konichiwa (fler än jag som har svårt att sova tydligen), läste bloggen en gång till med prästgården - jag får erkänna att jag tar mig lite för pannan.
Att välja att sätta upp board för att det (lite oklart) antingen håller sig spikrakt eller att taket under inte är spikrakt - det är en rätt udda inställning om man köper ett riktigt gammalt hus.
Om det skall vara nytt, rakt och perfekt, då skall du inte ens köpa ett nytt hus - de sätter sig , och som i en kollegas badrum - spräcker kaklet tvärs genom hela badrummet...
Så, man vill ha ett material som rör sig med huset överallt där det går. Visst, board är lättarbetat (jag antar att det är mdf ?) - Men det är plank/bräder i de dimensioner också ju... Antagligen till och med mindre vingligt i uppsättningen dessutom.
Så, det är ett perfekt exempel på vad byggnadsvård inte är - det där är inte ens renovering, det är pastisch ;-)
Man har valt att ta ett sämre material, göra ett uselt hantverk (även om själva arbetet är seriöst gjort, så ligger det mera i hantverk än det, känsla är viktigt oxå) och sedan få ett resultat som ser ut som nytt även 10 år senare. Det är väl ändå sarkastiskt ?
Att välja att sätta upp board för att det (lite oklart) antingen håller sig spikrakt eller att taket under inte är spikrakt - det är en rätt udda inställning om man köper ett riktigt gammalt hus.
Om det skall vara nytt, rakt och perfekt, då skall du inte ens köpa ett nytt hus - de sätter sig , och som i en kollegas badrum - spräcker kaklet tvärs genom hela badrummet...
Så, man vill ha ett material som rör sig med huset överallt där det går. Visst, board är lättarbetat (jag antar att det är mdf ?) - Men det är plank/bräder i de dimensioner också ju... Antagligen till och med mindre vingligt i uppsättningen dessutom.
Så, det är ett perfekt exempel på vad byggnadsvård inte är - det där är inte ens renovering, det är pastisch ;-)
Man har valt att ta ett sämre material, göra ett uselt hantverk (även om själva arbetet är seriöst gjort, så ligger det mera i hantverk än det, känsla är viktigt oxå) och sedan få ett resultat som ser ut som nytt även 10 år senare. Det är väl ändå sarkastiskt ?
Fast rolig - den måste inte nödvändigtvis leda någonstans.konichiwa girl skrev:Jodå. Du öppnade Pandoras ask.Det har förts många liknande diskussioner på detta forum tidigare, det är en evighetsdiskussion.
Och åtminstone jag blir varje gång lite mera på det klara med var jag står och varför (och mer och mer benägen att ta en kofot och byta ut gipsen mot plank ;-)
Byggnadsvård i mitt fall är att inte riva utan att renovera. Så många som tyckt att vi skulle jämna husen med marken och bygga nytt.
Jag tror på att byta lika mot lika, välja äkta matreal som harmonierar med det som redan sitter i huset. Att inte ändra rumsindelning, eller riva ned väggar. Att inte lägga till något som kan skada huset eller som inte går att återställa.
Men. Vi har rivit ned en vägg där bara småfolket kom fram, vi kommer att bygga ut en ryggsäck, vi kommer att dra in vatten och sätta in radiatorer. Vi renoverar helt klart. Efter moderna behov. Det är inte alls byggnadsvård. Men alternativet hade varit att husen blivit sommarhus och det hade vi inte råd med. I ett av husen använder vi t om snabbtorkande oljefärger för att vi vill få husrum innan barnet kommer om en månad...vi går emot våra önskningar för huset.
Sen tillkommer smak. Jag vill behålla känslan, kvaliten i huset, det vi föll för...Vi kommer inte att måla om där det är målat. Inte ersätta golv, inte byta fönster, inte tilläggsisolera ytterväggarna. Där saker är tasiga lagar vi, är det heltrasigt byter vi ut i samma stil, typ koniska golv. Detta gränsar till byggnadsvård men det är till lika stor del en smakfråga, huset vi föll för.
Smaken i det nybyggda badrummet är modern. Har inga problem alls att kliva ut från kammaren och in i tvättstugan med marockanskt mönstrat betonggolv, avskalade kranar mm, eller till badrummet som INTE är inspirerat av t ex 20-talet utan mer är turkiskt hamam. 1910-talstantMaria som bodde där skulle jubla om hon såg det...eller förbanna synden...
Vad gäller el så i de rum det är gammalt, där får gärna lite dragning vara synligt, högt placerade strömbrytare, för att ögat är vant att se det så - och det är snyggt.
Där det är gammalt och ändå behövs tapetseras om pga fuktskador, kommer jag INTE att välja en kopia av en gammal tapet, om exact den som tas ned fanns kanske men inte en snarlik. I vårt hus har de tapetserat om ofta, med samma gov, lister, tak till och alla lager är inte snygga, många alldeles för brokiga, jag pallar inte supermönstrat i alla rum såsom det varit, hur troget det än skulle vara.
Tack och lov att det finns lite byggnadsvårdare runtom i landet och på museer, hembygdsgårdar mm, så att man kan se hur hus kan bevaras, från olika tider.
Och att man som många här först överväger vad som skulle vara byggnadsvård och sen väljer sin egen väg.
Jag tror på att byta lika mot lika, välja äkta matreal som harmonierar med det som redan sitter i huset. Att inte ändra rumsindelning, eller riva ned väggar. Att inte lägga till något som kan skada huset eller som inte går att återställa.
Men. Vi har rivit ned en vägg där bara småfolket kom fram, vi kommer att bygga ut en ryggsäck, vi kommer att dra in vatten och sätta in radiatorer. Vi renoverar helt klart. Efter moderna behov. Det är inte alls byggnadsvård. Men alternativet hade varit att husen blivit sommarhus och det hade vi inte råd med. I ett av husen använder vi t om snabbtorkande oljefärger för att vi vill få husrum innan barnet kommer om en månad...vi går emot våra önskningar för huset.
Sen tillkommer smak. Jag vill behålla känslan, kvaliten i huset, det vi föll för...Vi kommer inte att måla om där det är målat. Inte ersätta golv, inte byta fönster, inte tilläggsisolera ytterväggarna. Där saker är tasiga lagar vi, är det heltrasigt byter vi ut i samma stil, typ koniska golv. Detta gränsar till byggnadsvård men det är till lika stor del en smakfråga, huset vi föll för.
Smaken i det nybyggda badrummet är modern. Har inga problem alls att kliva ut från kammaren och in i tvättstugan med marockanskt mönstrat betonggolv, avskalade kranar mm, eller till badrummet som INTE är inspirerat av t ex 20-talet utan mer är turkiskt hamam. 1910-talstantMaria som bodde där skulle jubla om hon såg det...eller förbanna synden...
Vad gäller el så i de rum det är gammalt, där får gärna lite dragning vara synligt, högt placerade strömbrytare, för att ögat är vant att se det så - och det är snyggt.
Där det är gammalt och ändå behövs tapetseras om pga fuktskador, kommer jag INTE att välja en kopia av en gammal tapet, om exact den som tas ned fanns kanske men inte en snarlik. I vårt hus har de tapetserat om ofta, med samma gov, lister, tak till och alla lager är inte snygga, många alldeles för brokiga, jag pallar inte supermönstrat i alla rum såsom det varit, hur troget det än skulle vara.
Tack och lov att det finns lite byggnadsvårdare runtom i landet och på museer, hembygdsgårdar mm, så att man kan se hur hus kan bevaras, från olika tider.
Och att man som många här först överväger vad som skulle vara byggnadsvård och sen väljer sin egen väg.
Tycker detta är en intressant diskussion men ett par sak ersom många glömmer med byggnadsvården kontra renoveringen är...
1. Dokumentationen, det indirekta bevarandet. För mig är det viktigt att man försöker påvisa de ändringar man utsätter huset för oavsett om det är stilrenovering/restaurering eller en "modern" renovering (undantaget kanske är "lika mot lika" men att dokumentera detta skadar inte). Detta med "modern" renovering kanske mest är en fråga vid utbyggnad och liknande. Men det finns olika vägar att gå. Vissa byggnadsvårdare förspråkar ju stilbrottet som en ärlighet i bevarandet/renoveringen. Byggnadsvårdaren dokumneterar nog generellt mer än renoveraren gör vilket möjliggör återställande i framtiden.
2. Ekorrarna och snåljåparna i byggnadsvårdaren. Byggnadsvårdaren samlar, köper begagnat och letar på lokalt. Lägger sina "uttjänta" detaljer som bytts ut ute i förråden. Visst inte alltid billigare, men i många fall kan man ju tjäna på att återanvända...
3. Autencitet. Viktigt att faktiskt tolka lite vad jag tror "konigirl" vill få fram. Att autenciteten är A och O för objekt, dels för de objekt som kommer klassificeras som kulturintressanta men även för att bibehålla ett kulturhistoriskt intresse.
4. Byggnadsvård behövs. I och med att kommunerna (generellt vill jag påstå) undlåter sig att underhålla kulturintressant bebyggelse så måste individer (glada att ni finns därute) ta större ansvar. Känns ibland systematiskt. Man låter bli att underhålla för att kunna hävda att husen är bortom all räddning och därför bör rivas för att inte hindra stadens utveckling. Ja e int bitter...
5. Byggnadsvård är faktikskt enligt mig även att inte ta billigaste vägen (ser ni att jag emotsäger mig), på kort sikt. Att välja material (bra material) som går att underhålla och har god livslängd. Allt byggdes inte korrekt förr i tiden heller, sådana saker måste få ändras om det kan skada huset på sikt...
1. Dokumentationen, det indirekta bevarandet. För mig är det viktigt att man försöker påvisa de ändringar man utsätter huset för oavsett om det är stilrenovering/restaurering eller en "modern" renovering (undantaget kanske är "lika mot lika" men att dokumentera detta skadar inte). Detta med "modern" renovering kanske mest är en fråga vid utbyggnad och liknande. Men det finns olika vägar att gå. Vissa byggnadsvårdare förspråkar ju stilbrottet som en ärlighet i bevarandet/renoveringen. Byggnadsvårdaren dokumneterar nog generellt mer än renoveraren gör vilket möjliggör återställande i framtiden.
2. Ekorrarna och snåljåparna i byggnadsvårdaren. Byggnadsvårdaren samlar, köper begagnat och letar på lokalt. Lägger sina "uttjänta" detaljer som bytts ut ute i förråden. Visst inte alltid billigare, men i många fall kan man ju tjäna på att återanvända...
3. Autencitet. Viktigt att faktiskt tolka lite vad jag tror "konigirl" vill få fram. Att autenciteten är A och O för objekt, dels för de objekt som kommer klassificeras som kulturintressanta men även för att bibehålla ett kulturhistoriskt intresse.
4. Byggnadsvård behövs. I och med att kommunerna (generellt vill jag påstå) undlåter sig att underhålla kulturintressant bebyggelse så måste individer (glada att ni finns därute) ta större ansvar. Känns ibland systematiskt. Man låter bli att underhålla för att kunna hävda att husen är bortom all räddning och därför bör rivas för att inte hindra stadens utveckling. Ja e int bitter...
5. Byggnadsvård är faktikskt enligt mig även att inte ta billigaste vägen (ser ni att jag emotsäger mig), på kort sikt. Att välja material (bra material
) som går att underhålla och har god livslängd. Allt byggdes inte korrekt förr i tiden heller, sådana saker måste få ändras om det kan skada huset på sikt...Det är en mycket intressant diskussion men jag misstänker att vi inte kommer att nå varandra.
Tycker dock att det är mycket tveksamt att diskutera en forumanvändares blogg och hus på ett negativt sätt, jag anser att den delen borde modereras bort. Det är inte okej tycker jag att hålla på och recensera andras hus, särskilt som personen inte är med i just denna diskussion.
Tycker dock att det är mycket tveksamt att diskutera en forumanvändares blogg och hus på ett negativt sätt, jag anser att den delen borde modereras bort. Det är inte okej tycker jag att hålla på och recensera andras hus, särskilt som personen inte är med i just denna diskussion.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Jag var ute i huset idag och praktiserade lite byggnadsvård (kitta om våra gamla fönster) och tänkte på den här diskussionen. Att det finns flera skolor inom byggnadsvården står helt klart! Som Anders_Roslagen påpekar finns "stilbrottsskolan". Jag tillhör definitivt den andra, där tillskott och förändringar ska smälta in och helst inte märkas. För att åstadkomma det måste man göra som man gjorde förr, någorlunda i alla fall. Och det är nog här min käpphäst dyker upp, för jag har så oerhört svårt för när renoverare ska ha det som det "såg ut förr" men inte använder samma material (som i exemplet ovan med locktaket i board, eller panelskiva). Då är det bättre att gå den andra vägen och visa på tillskotten. Lika svårt har jag för att man säger sig "behålla den gamla charmen/stilen" och det enda jag ser är anakronismer i form av "allmogefoder" som inte har någon historisk motsvarighet, vit högblank lackfärg med dito problem, eller målad råspont på väggarna. Det handlar om stilrenovering och inte fullt lika mycket om byggnadsvård. Sen kan man naturligtvis byggnadsvårda "bakom kulisserna"; ta hand om huset, använda material som fungerar enligt fuktvandringsprincipen och offerskiktsprincipen etc. Men så svårt är det inte att göra saker som man gjorde tidigare: att pappspänna väggarna för att få ett slätt underlag hellre än att använda gips, eller att använda riktig träpanel istället för huntonit, pärlspont istället för panelskiva, massiva trägolv istället för laminat.
Vårt hus är märkt som kulturhistoriskt värdefull i en by som är ett av våra kulturhistoriska riksintressen. Jag ser det som en ynnest att få vårda det kulturarvet och jag kan villigt erkänna att jag är oerhört anal med detaljerna. Som att taket (som måste bytas nu) i pannplåt har samma profilering som tidigare (Plannja har t ex en billigare variant som saluförs som pannplåt men är trapetskorrugerad) eller att skivorna har rätt storlek (idag tillverkas de även i större ark vilket skulle ha gjort att den karaktäristiska tvärgående skarven skulle ha gått förlorad). Jag tycker att alla sådana små detaljer spelar roll. Detalj på detalj på detalj som rationaliseras bort innebär i slutändan ett väldigt förändrat hus - bara små och försiktiga förändringar kan innebära mycket. Det finns ett väldigt bra exempel på det i "Vårda och renovera trähus" (Thurell, s. 25), eller i illustrationerna till den Franzénartikel som diskuterats. Och jag tycker som sagt att ett gammalt hus ska få förbli ett gammalt hus, inte förvandlas till ett nytt hus med gammal stomme.
"Vi är ju ganska liberala" sa min make när vi diskuterade detta. Jag vet inte om alla skulle hålla med om det. Onekligen renoverar vi en hel del, men vi försöker att göra det med försiktighet. Och kalla mig "sipp" - men jag tror faktiskt att vi med våra linoljefärger, tidstypiska gedigna/traditionella material (gediget i betydelsen motsatsen till materialhärmande) bevarar fler kulturvärden - och är mer av byggnadsvårdare - än vad killen som skruvar upp huntonit istället för att skrapa och måla om sitt paneltak, eller som byter ut sitt taktegel mot tegelimiterande takplåt, eller byter ut sina spröjsade fönster mot treglasfönster med löstagbara spröjs.
Moderniseringar tycker jag visst att man kan göra på ett byggnadsvårdande sätt, trots att man då inte kan vara antikvarisk. Invändigt kulör- och tapetval handlar väl egentligen inte om byggnadsvård. Det kan dock det utvändiga utseendet göra, som hos oss där färg och alla material och utformning av eventuella förändringar ska anpassas enligt museets riktlinjer. I realiteten innebär det falu rödfärg, traditionell utbyggnad, pannplåt och spröjsade fönster.
Tvärsnett, du skriver:
(kitta om våra gamla fönster) och tänkte på den här diskussionen. Att det finns flera skolor inom byggnadsvården står helt klart! Som Anders_Roslagen påpekar finns "stilbrottsskolan". Jag tillhör definitivt den andra, där tillskott och förändringar ska smälta in och helst inte märkas. För att åstadkomma det måste man göra som man gjorde förr, någorlunda i alla fall. Och det är nog här min käpphäst dyker upp, för jag har så oerhört svårt för när renoverare ska ha det som det "såg ut förr" men inte använder samma material (som i exemplet ovan med locktaket i board, eller panelskiva). Då är det bättre att gå den andra vägen och visa på tillskotten. Lika svårt har jag för att man säger sig "behålla den gamla charmen/stilen" och det enda jag ser är anakronismer i form av "allmogefoder" som inte har någon historisk motsvarighet, vit högblank lackfärg med dito problem, eller målad råspont på väggarna. Det handlar om stilrenovering och inte fullt lika mycket om byggnadsvård. Sen kan man naturligtvis byggnadsvårda "bakom kulisserna"; ta hand om huset, använda material som fungerar enligt fuktvandringsprincipen och offerskiktsprincipen etc. Men så svårt är det inte att göra saker som man gjorde tidigare: att pappspänna väggarna för att få ett slätt underlag hellre än att använda gips, eller att använda riktig träpanel istället för huntonit, pärlspont istället för panelskiva, massiva trägolv istället för laminat. Vårt hus är märkt som kulturhistoriskt värdefull i en by som är ett av våra kulturhistoriska riksintressen. Jag ser det som en ynnest att få vårda det kulturarvet och jag kan villigt erkänna att jag är oerhört anal med detaljerna. Som att taket (som måste bytas nu) i pannplåt har samma profilering som tidigare (Plannja har t ex en billigare variant som saluförs som pannplåt men är trapetskorrugerad) eller att skivorna har rätt storlek (idag tillverkas de även i större ark vilket skulle ha gjort att den karaktäristiska tvärgående skarven skulle ha gått förlorad). Jag tycker att alla sådana små detaljer spelar roll. Detalj på detalj på detalj som rationaliseras bort innebär i slutändan ett väldigt förändrat hus - bara små och försiktiga förändringar kan innebära mycket. Det finns ett väldigt bra exempel på det i "Vårda och renovera trähus" (Thurell, s. 25), eller i illustrationerna till den Franzénartikel som diskuterats. Och jag tycker som sagt att ett gammalt hus ska få förbli ett gammalt hus, inte förvandlas till ett nytt hus med gammal stomme.
"Vi är ju ganska liberala" sa min make när vi diskuterade detta. Jag vet inte om alla skulle hålla med om det.
Onekligen renoverar vi en hel del, men vi försöker att göra det med försiktighet. Och kalla mig "sipp" - men jag tror faktiskt att vi med våra linoljefärger, tidstypiska gedigna/traditionella material (gediget i betydelsen motsatsen till materialhärmande) bevarar fler kulturvärden - och är mer av byggnadsvårdare - än vad killen som skruvar upp huntonit istället för att skrapa och måla om sitt paneltak, eller som byter ut sitt taktegel mot tegelimiterande takplåt, eller byter ut sina spröjsade fönster mot treglasfönster med löstagbara spröjs.Moderniseringar tycker jag visst att man kan göra på ett byggnadsvårdande sätt, trots att man då inte kan vara antikvarisk. Invändigt kulör- och tapetval handlar väl egentligen inte om byggnadsvård. Det kan dock det utvändiga utseendet göra, som hos oss där färg och alla material och utformning av eventuella förändringar ska anpassas enligt museets riktlinjer. I realiteten innebär det falu rödfärg, traditionell utbyggnad, pannplåt och spröjsade fönster.
Tvärsnett, du skriver:
Det här skulle jag kalla solklar byggnadsvård. Du är alltför blygsam.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Men det är okej att kalla andra sippa och småaktiga?mino skrev:
Det är visserligen lättare att föra en diskussion om man har några konkreta exempel, men jag håller med mino, att diskutera någon annans hem känns lite tveksamt.
Å andra sidan skulle jag inte ha något som helst problem med att kritisera ett hem som förekommit i tex Gård och Torp och vilken är egentligen skillnaden? En bygg-/inrednings-/renoveringsbloggare har ju också valt att exponera sitt hem för allmänheten.
Å andra sidan skulle jag inte ha något som helst problem med att kritisera ett hem som förekommit i tex Gård och Torp och vilken är egentligen skillnaden? En bygg-/inrednings-/renoveringsbloggare har ju också valt att exponera sitt hem för allmänheten.
Tråkigt att du tog illa upp över att få din åsikt (obs!) kommenterad. Men detta är trots allt ett diskussionsforum. Nicket som har bloggen har inte bett om att bli recenserad och vad jag vet så har h*n aldrig utgett sig för att vara byggnadsvårdare.konichiwa girl skrev:
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Att vara "sipp" betyder att vara frökenaktig. Hur jag än vänder och vrider på det ser jag inte att en åsikt kan vara "sipp". Observera att jag heller aldrig har påstått att bloggägaren ifråga är byggnadsvårdare, jag tog upp det som ett exempel på ett förfarande jag inte tycker hör hemma i ett (obs!) byggnadsvårdat hus. Hur han gör i sitt är fullkomligen hans val och något annat har jag aldrig sagt.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
För övrigt har jag aldrig bett om att få mina åsikter recenserade. Däremot gärna bemötta.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Jag blir faktiskt lite sur, och jag ska citera dig Mino för att förklara varför. Du skriver:
2. Jag kallar det fusk att göra ett locktak i board i - observera - byggnadsvårdssammanhang.
3. Jag säger inte att huset ifråga är byggnadsvårdat eller att husägarna är byggnadsvårdare, eller att de någonsin har påstått sig vara det.
4. Jag har aldrig haft något behov av att kritisera andra som inte vill vara lika ortodoxa i varje detalj. Däremot kan jag och vill diskutera byggnadsvård och vad som kan karaktäriseras som det. Jag exemplifierade och trampade jag någon på tårna ber jag om ursäkt. Men jag sade också att jag tycker att resultatet är vackert, om än det inte är byggnadsvård.
Dessutom tycker jag att man får vara beredd på att bli diskuterad om man väljer att publicera sig, oavsett om det är i form av en blogg eller en tidning. Det är offentliga sammanhang båda två.
Så ja, jag tar illa upp, för att du recenserar en åsikt jag inte ens har gett uttryck för. Jag tycker att den här diskussionen har tagit en skittråkig vändning och med detta sätter jag punkt för min inblandning i den.
1. Jag kallar inte huset fusk.mino skrev:
2. Jag kallar det fusk att göra ett locktak i board i - observera - byggnadsvårdssammanhang.
3. Jag säger inte att huset ifråga är byggnadsvårdat eller att husägarna är byggnadsvårdare, eller att de någonsin har påstått sig vara det.
4. Jag har aldrig haft något behov av att kritisera andra som inte vill vara lika ortodoxa i varje detalj. Däremot kan jag och vill diskutera byggnadsvård och vad som kan karaktäriseras som det. Jag exemplifierade och trampade jag någon på tårna ber jag om ursäkt. Men jag sade också att jag tycker att resultatet är vackert, om än det inte är byggnadsvård.
Dessutom tycker jag att man får vara beredd på att bli diskuterad om man väljer att publicera sig, oavsett om det är i form av en blogg eller en tidning. Det är offentliga sammanhang båda två.
Så ja, jag tar illa upp, för att du recenserar en åsikt jag inte ens har gett uttryck för. Jag tycker att den här diskussionen har tagit en skittråkig vändning och med detta sätter jag punkt för min inblandning i den.
Redigerat:
