Eldstaden i pannan
Är ganska ny på att elda i panna, kör just nu med en kombipanna som jag eldar i när jag har tid för att minska elräkningen. Hur som helst, jag har eldat en hel del i kaminer och är friluftsmänniska och har där lärt mig en "sanning" om att elda. Det är att man inte ska elda på galler, utomhus exempelvis så sänker du temperaturen och rök utvecklas om du eldar på ett galler, de allra flesta moderna kaminer har en eldstad av tjockt järn, inte ett galler. Även i pelletsbrännare till pannor, är eldstaden en platta. I förugnar har man ofta en stenplatta att elda på.
I min panna eldar man på ett galler, det är ju bekvämt att askan faller ner i asklådan, men jag undrar om någon vet om mina "sanningar" ovan stämmer och att jag därför borde lägga stenar på gallret och elda på dem.
(jag vet att jag inte har en optimal panna för eldning, men kör tills jag fått in pelletsbrännaren, och när jag får tag i billigt bränsle)
I min panna eldar man på ett galler, det är ju bekvämt att askan faller ner i asklådan, men jag undrar om någon vet om mina "sanningar" ovan stämmer och att jag därför borde lägga stenar på gallret och elda på dem.
(jag vet att jag inte har en optimal panna för eldning, men kör tills jag fått in pelletsbrännaren, och när jag får tag i billigt bränsle)
Är säkert så ja att gallret är ingången för luften som behövs, funkar ju inte riktigt som en modernare kamin eller en brasa i det fria.
Och som ett litet ps så kan nämnas att optimalt i panna är att inte fjutta på under brasan som ute, tänk istället stearinljus och tänd på i toppen. På så sätt brinner det energieffektivare
Och som ett litet ps så kan nämnas att optimalt i panna är att inte fjutta på under brasan som ute, tänk istället stearinljus och tänd på i toppen. På så sätt brinner det energieffektivare
Stenar uppe på rostret i en överförbränningspanna kan kanske göra förbränningen lugnare.
Men primärluften underifrån måste ändå ha fritt utrymme. Tror det blir mest besvär.
En pelletsbrännare där man inte tillför någon primärluft underifrån. Då tror jag det finns bättre och modernare konstruktioner.
Men primärluften underifrån måste ändå ha fritt utrymme. Tror det blir mest besvär.
En pelletsbrännare där man inte tillför någon primärluft underifrån. Då tror jag det finns bättre och modernare konstruktioner.
Redigerat:
Glöm inte att ha sekundär lufts insläppet helt öppet.
På en överförbrännings panna styr du intensiteten i elden med det nedre luftinsläppet (primärluft) och det övre används för slutförbränning (sekundär luft).
Styper du primären förmycket så får du inte nog hög temperatur i glöden för att fri göra alla gaser i veden och förbränna dessa därav får du högre vedförbrukning och sämre förbränning.
På en överförbrännings panna styr du intensiteten i elden med det nedre luftinsläppet (primärluft) och det övre används för slutförbränning (sekundär luft).
Styper du primären förmycket så får du inte nog hög temperatur i glöden för att fri göra alla gaser i veden och förbränna dessa därav får du högre vedförbrukning och sämre förbränning.
tack för svar, ska ge lite mer uppgifter
luftintaget sker genom övre delen av askluckan, som ligger i jämnhöjd med eldgallret.
Vill ju ha att det brinner ovanifrån, men som det är nu så tar sig snart alla bricketterna och brinner samtidigt, vilket gör att jag måste elda ofta, vågar inte stoppa i jättemkt bricketter heller, för att det inte ska bli för varmt
300kr kubiken, utan klyvning eller sågning, är svårt motivera ved när bricketterna innehåller 2-3 ggr så mkt energi.
kanske kan man göra som i en kamin, stoppa in något slags inre korg så att man får till ovanifrånförbränningen?
luftintaget sker genom övre delen av askluckan, som ligger i jämnhöjd med eldgallret.
Vill ju ha att det brinner ovanifrån, men som det är nu så tar sig snart alla bricketterna och brinner samtidigt, vilket gör att jag måste elda ofta, vågar inte stoppa i jättemkt bricketter heller, för att det inte ska bli för varmt
300kr kubiken, utan klyvning eller sågning, är svårt motivera ved när bricketterna innehåller 2-3 ggr så mkt energi.
kanske kan man göra som i en kamin, stoppa in något slags inre korg så att man får till ovanifrånförbränningen?
Inte ska du försöka elda ved eller briketter i en kombipanna med överförbränning för att värma huset!. Är det en vanlig kombipanna typ CTC 265 så är det både miljöfarligt och i vissa fall också farligt.
Att sätta igång och elda ved i dessa förhistoriska monster som aldrig ens var tänkta att elda ved i är ett fel i själva tankegången. De rökgastemperaturer du uppnår kan skada skorstenen och om skorstenen är full av tjära sedan tidigare pyreldning kan du också få soteld. Eldslågor ut genom dragbegränsaren kan det också bli om man eldar på ordentligt.
Att tända veden som ett ljus, uppifrån, låter bra i teorin men i praktiken saknar en sådan här panna helt rökgångar så tända veden som ett ljus blir i praktiken nästan samma som att elda direkt i skorstenen. Det är förbränningsutrymmets väggar som ska överföra värmen till pannvattnet och då måste man elda underifrån för att det ska bli någon värme i själva pannan.
Visst finns det kombipannor där man kan elda ved någorlunda med då är det pannor av underförbrännings eller omvänd förbränningstyp.
Installera en luftvärmepump eller en pelletsbrännare för att få ned elräkningen.
Ska du satsa på ved i framtiden så börja då med att installera en riktig vedpanna med acktank.
Att sätta igång och elda ved i dessa förhistoriska monster som aldrig ens var tänkta att elda ved i är ett fel i själva tankegången. De rökgastemperaturer du uppnår kan skada skorstenen och om skorstenen är full av tjära sedan tidigare pyreldning kan du också få soteld. Eldslågor ut genom dragbegränsaren kan det också bli om man eldar på ordentligt.
Att tända veden som ett ljus, uppifrån, låter bra i teorin men i praktiken saknar en sådan här panna helt rökgångar så tända veden som ett ljus blir i praktiken nästan samma som att elda direkt i skorstenen. Det är förbränningsutrymmets väggar som ska överföra värmen till pannvattnet och då måste man elda underifrån för att det ska bli någon värme i själva pannan.
Visst finns det kombipannor där man kan elda ved någorlunda med då är det pannor av underförbrännings eller omvänd förbränningstyp.
Installera en luftvärmepump eller en pelletsbrännare för att få ned elräkningen.
Ska du satsa på ved i framtiden så börja då med att installera en riktig vedpanna med acktank.
mina rökgastemperaturer är ca 250 grader så det är väl ganska vettigt
vad är "omvänd förbränningstyp"
sotaren anser det är ok att elda bricketter eller ved i pannan, en Eryl
eldstaden brinner på ett plan, röken går upp ca 40 cm över en plåt, sedan ner till ungefär samma nivå som eldstaden ungefär ut i skorsten.
om jag har en pelletsbrännare så blir det väl exakt samma sak som att elda med bricketter?
Det jag undrar över är att i pelletbrännaren så brinner det i en massiv låda med plåtbotten, men när jag eldar bricketter i den andra brännkammaren så eldar jag på ett galler, frågan är då om man ska lägga sten på gallret hellre än att elda på gallret.
Pyreldning blir det ingen med bricketter, de glöder finfint, jag reglerar temperaturen genom antalet bricketter jag eldar samtidigt, inte genom spjället.
Men när jag eldar i min kamin med pellets i pelletskorg blir det väl överförbränning i den bemärkelsen att det brinner ovanifrån och ner genom pelletsen. Blir inte alls samma effekt i pannan med bricketter eftersom alla bricketterna brinner samtidigt.
Alla svaren har gjort mig än mer nyfiken, som sagt har jag bara eldat i kamin innan.
När jag eldade i kaminen så brann veden först för att sedan övergå till att förgasas (tror jag) och elden brann med blåa lågor någon decimer ovanför glödbädden. Jag antar att detta var skitbra. I pannan blir det inte så här, utan bricketterna brinner bara upp, inget annat, vad man kan se i alla fall. Jag funderar om jag har så högt drag att jag ventilerar ut brandgaserna istället för att bränna upp dom. Pannan är konstruerad som jag beskrev ovan. Principiellt kan jag inte se någon skillnad i kaminens konstruktion än pannan, förutom att jag eldar på galler i pannan. I kaminen togs all luft i underifrån i samma nivå som elden, gick runt en plåt och sedan ut i skorstenen.
vad är "omvänd förbränningstyp"
sotaren anser det är ok att elda bricketter eller ved i pannan, en Eryl
eldstaden brinner på ett plan, röken går upp ca 40 cm över en plåt, sedan ner till ungefär samma nivå som eldstaden ungefär ut i skorsten.
om jag har en pelletsbrännare så blir det väl exakt samma sak som att elda med bricketter?
Det jag undrar över är att i pelletbrännaren så brinner det i en massiv låda med plåtbotten, men när jag eldar bricketter i den andra brännkammaren så eldar jag på ett galler, frågan är då om man ska lägga sten på gallret hellre än att elda på gallret.
Pyreldning blir det ingen med bricketter, de glöder finfint, jag reglerar temperaturen genom antalet bricketter jag eldar samtidigt, inte genom spjället.
Men när jag eldar i min kamin med pellets i pelletskorg blir det väl överförbränning i den bemärkelsen att det brinner ovanifrån och ner genom pelletsen. Blir inte alls samma effekt i pannan med bricketter eftersom alla bricketterna brinner samtidigt.
Alla svaren har gjort mig än mer nyfiken, som sagt har jag bara eldat i kamin innan.
När jag eldade i kaminen så brann veden först för att sedan övergå till att förgasas (tror jag) och elden brann med blåa lågor någon decimer ovanför glödbädden. Jag antar att detta var skitbra. I pannan blir det inte så här, utan bricketterna brinner bara upp, inget annat, vad man kan se i alla fall. Jag funderar om jag har så högt drag att jag ventilerar ut brandgaserna istället för att bränna upp dom. Pannan är konstruerad som jag beskrev ovan. Principiellt kan jag inte se någon skillnad i kaminens konstruktion än pannan, förutom att jag eldar på galler i pannan. I kaminen togs all luft i underifrån i samma nivå som elden, gick runt en plåt och sedan ut i skorstenen.
Omvänd förbränning eller underförbrännning innebär att man har ett vedmagasin där avgaserna går "nedåt" dvs det brinner mha gasflödet längst ner i vedmagasinet. Och de heta gaserna brinner nedåt oftast i en keramisk "skål".henper skrev:
I princip är det två effekter man är ute efter. Dels att reglera effekten mha bränslemängden, dvs det brinner bara en viss mängd bränsle per tidsenhet, dels att få en så effektiv förbränning som möjligt.
Ju hetare (och rätt syretillförsel) desto bättre förbränning i allmänhet. Tumregeln är att bränna först och sedan kyla avgaserna till vattnet i pannan eller luften / värmemagasinet sedan.
Därför bränner man i moderna kaminer veden i en eldstad som är inklädd med eldfast tegel,och mixtrar med lufttillförsel i två steg.
Hej du ERYL-eldaren!
Jag är en sån där miljöbov jag också, som eldar i en Klafreström kökspanna från 50-talet. Och visst, vi kan väl hålla med holmertz och andra som spyr galla över gamla prylar som är konstruerade på de mest vanvettiga sätt.
Men likt förbaskat så är det väl så att vi får försöka kolla lite i plånboken ibland och göra vad som går för tillfället. Jag gjorde en fix på min gamla kökspanna efter att ha studerat en massa forum och klokpellar här och var. Och ska jag vara ärlig så är det faktiskt så att det funkar rätt bra helt plötsligt. Jag har minskat askmängden till en fjärdedel av den ursprungliga och det blir varmare jämfört med innan. Bedömer att vedåtgången minskat med en 20-25% nu när jag eldat några veckor med det hela. Och fortfarande vettiga temperaturer i skorstenen verkar det som. Men så är det väl rätt enkelt att vara aktiv eldare när man har pannan i köket. Överförbränningen kräver ju små ilägg, annars brinner allt upp på en gång som du säger.
Vad gjorde jag då? Tricket är tydligen att isolera eldhärden från omgivande kylande pannvatten i den gamla eldstaden. Köpte eldfast skiva (ser ut som spånskiva) som jag sågade till i bitar så att jag fick en decimeterhög "ram" runt eldstadens väggar. På rostret lade jag en tillsågad skiva som så att säga låser väggbitarna. Golvbiten fräste jag ur (väldigt lättarbetad skiva) luftspalter så att jag fick luftspalterna från rostret att passa med skivans. Funkar skitbra för 300 spänn.
Finns det några nackdelar då? Japp! Skivan är ömtålig har jag upptäckt. Skulle jag göra det igen skulle jag delat upp golvskivan i flera delar så att varje del håller lite bättre. Då blir det också lättare att plocka i och ur bitarna vid rengöring. Jag slarvade när jag fräste ur kanalerna i golvbiten, så den kvarvarande askan fastnar lite väl lätt på nåt ställe. Hade jag gjort om det så skulle jag ha fräst koniskt så spåren är bredare i nederkant än upptill. Men eldfast skiva är i mitt tycke super för att experimentera lite med de gamla konstruktionerna. Du behöver bara en dremel eller kanske en borrmaskin och en fogsvans för att bearbeta skivan. Sen är det pussel.
För dig kanske det räcker med att göra ett roster med en skivbit?
Jag är en sån där miljöbov jag också, som eldar i en Klafreström kökspanna från 50-talet. Och visst, vi kan väl hålla med holmertz och andra som spyr galla över gamla prylar som är konstruerade på de mest vanvettiga sätt.
Men likt förbaskat så är det väl så att vi får försöka kolla lite i plånboken ibland och göra vad som går för tillfället. Jag gjorde en fix på min gamla kökspanna efter att ha studerat en massa forum och klokpellar här och var. Och ska jag vara ärlig så är det faktiskt så att det funkar rätt bra helt plötsligt. Jag har minskat askmängden till en fjärdedel av den ursprungliga och det blir varmare jämfört med innan. Bedömer att vedåtgången minskat med en 20-25% nu när jag eldat några veckor med det hela. Och fortfarande vettiga temperaturer i skorstenen verkar det som. Men så är det väl rätt enkelt att vara aktiv eldare när man har pannan i köket. Överförbränningen kräver ju små ilägg, annars brinner allt upp på en gång som du säger.
Vad gjorde jag då? Tricket är tydligen att isolera eldhärden från omgivande kylande pannvatten i den gamla eldstaden. Köpte eldfast skiva (ser ut som spånskiva) som jag sågade till i bitar så att jag fick en decimeterhög "ram" runt eldstadens väggar. På rostret lade jag en tillsågad skiva som så att säga låser väggbitarna. Golvbiten fräste jag ur (väldigt lättarbetad skiva) luftspalter så att jag fick luftspalterna från rostret att passa med skivans. Funkar skitbra för 300 spänn.
Finns det några nackdelar då? Japp! Skivan är ömtålig har jag upptäckt. Skulle jag göra det igen skulle jag delat upp golvskivan i flera delar så att varje del håller lite bättre. Då blir det också lättare att plocka i och ur bitarna vid rengöring. Jag slarvade när jag fräste ur kanalerna i golvbiten, så den kvarvarande askan fastnar lite väl lätt på nåt ställe. Hade jag gjort om det så skulle jag ha fräst koniskt så spåren är bredare i nederkant än upptill. Men eldfast skiva är i mitt tycke super för att experimentera lite med de gamla konstruktionerna. Du behöver bara en dremel eller kanske en borrmaskin och en fogsvans för att bearbeta skivan. Sen är det pussel.
För dig kanske det räcker med att göra ett roster med en skivbit?
Det är ju bara att gratulera panntillverkarna för en lyckad reklam kampanj.
Dom har lyckats med att få de flesta att byta ut sina gamla överförbrännings pannor ofta är dessa i gjutjärn och det är ju inte ett bra material ur försäljnings synpunkt för dom har ju en tendens att inte rosta upp i första taget.
För med de begränsade tank storlekar som oftast rekommenderas (1000-1500l till ca 30kW) så slår en viadrus överförbrännings panna de flesta moderna fläkt pannor på fingrarna pga mindre uppstarts förluster.
Vid större tankar blir givetvis en kermik/fläkt panna effektivare när keramiken redan är varm.
Visst keramik är nödvändig för att uppnå en hög förbrännings temp men om man inte gör en sk återvinnings koppling på en keramik panna så är ju värmen som blir lagrad i keramiken en ren förlust (ofta kan det vara lagrat ända upp mot 10kWh i keramiken).
Tyvärr så mätas ju pannverkningsgraden på ett felaktigt sätt enligt mej.
Hade jag bestämt så skulle mätningen starta med kall panna och sedan så skall det mätas hur mycket ved som förbrukas för att producera tex 100kWh den panna som då förbrukar minst ved är effektivast oavsett hur mycket eller lite vatten och/eller keramik den innehåller.
De flesta överförbrännings pannor som jag sett går att elda på ett vettigt vis dom kanske inte klarar miljökraven men de är inte långt därifrån.
Sedan är väl frågan hur många fläkt/kermik pannor som är optimalt inställda och eldade med ved med exakt rätt fuktighet (detta gäller ju även för överförbrännings pannor nya som gamla).
För det är ju en förutsättning för att dom skall klara det miljögodkännande som pannan en gång fått.
Min mor och far har en bekant som köpte en ctc v35 för ett antal år sedan han tyckte att det var en skit bra panna även nu när dom sålde huset, Effektiv som fasen sa han men den hade tappat stinget lite på slutet.
Det var ju inte så konstigt för fläkten var trasig och stora bitar av keramiken var borta men han tyckte att de funkade bra ändå (jag undrar vilken verkningsgrad och hur höga utsläpp han hade).
Nej ist denna hysteri att man MÅSTE ha flktar och fan å hans kusiner i pannan så skulle det satsas pengar på att lära eldaren att nå pannans fulla potential där är det stora miljövinster större än skillnaden mellan olika pannor (kan bara se till mig själv jag har nära nog halverat ved förbrukningen sedan jag började att intressera mig för förbränning).
Allt som skapar ett intresse för användarens anläggning är bra.
För hur bra anläggning man än har så är det till slut användaren det står och faller med.
Dom har lyckats med att få de flesta att byta ut sina gamla överförbrännings pannor ofta är dessa i gjutjärn och det är ju inte ett bra material ur försäljnings synpunkt för dom har ju en tendens att inte rosta upp i första taget.
För med de begränsade tank storlekar som oftast rekommenderas (1000-1500l till ca 30kW) så slår en viadrus överförbrännings panna de flesta moderna fläkt pannor på fingrarna pga mindre uppstarts förluster.
Vid större tankar blir givetvis en kermik/fläkt panna effektivare när keramiken redan är varm.
Visst keramik är nödvändig för att uppnå en hög förbrännings temp men om man inte gör en sk återvinnings koppling på en keramik panna så är ju värmen som blir lagrad i keramiken en ren förlust (ofta kan det vara lagrat ända upp mot 10kWh i keramiken).
Tyvärr så mätas ju pannverkningsgraden på ett felaktigt sätt enligt mej.
Hade jag bestämt så skulle mätningen starta med kall panna och sedan så skall det mätas hur mycket ved som förbrukas för att producera tex 100kWh den panna som då förbrukar minst ved är effektivast oavsett hur mycket eller lite vatten och/eller keramik den innehåller.
De flesta överförbrännings pannor som jag sett går att elda på ett vettigt vis dom kanske inte klarar miljökraven men de är inte långt därifrån.
Sedan är väl frågan hur många fläkt/kermik pannor som är optimalt inställda och eldade med ved med exakt rätt fuktighet (detta gäller ju även för överförbrännings pannor nya som gamla).
För det är ju en förutsättning för att dom skall klara det miljögodkännande som pannan en gång fått.
Min mor och far har en bekant som köpte en ctc v35 för ett antal år sedan han tyckte att det var en skit bra panna även nu när dom sålde huset, Effektiv som fasen sa han men den hade tappat stinget lite på slutet.
Det var ju inte så konstigt för fläkten var trasig och stora bitar av keramiken var borta men han tyckte att de funkade bra ändå (jag undrar vilken verkningsgrad och hur höga utsläpp han hade).
Nej ist denna hysteri att man MÅSTE ha flktar och fan å hans kusiner i pannan så skulle det satsas pengar på att lära eldaren att nå pannans fulla potential där är det stora miljövinster större än skillnaden mellan olika pannor (kan bara se till mig själv jag har nära nog halverat ved förbrukningen sedan jag började att intressera mig för förbränning).
Allt som skapar ett intresse för användarens anläggning är bra.
För hur bra anläggning man än har så är det till slut användaren det står och faller med.
Redigerat:
tack för svaren, ska nog göra ett försök med ett golv istället för galler i botten
håller på och mekar lite med pannan nu för att installera en pelletsbrännare i brännkammaren bredvid den jag eldar bricketter/ved i.
Gjutjärnet är ca 30mm! Tänker så här, tänk om jag står inför att köpa en kamin i gjutjärn med denna tjocklek, som dessutom är vattenmantlad, tror inte 50 000 skulle räcka. Dessutom med dubbelt så stor brännkammare som en kamin.
Hur som helst, jag är ny på panneldning, så jag behöver utbildning, jag har listat ut att sotning är viktigt så det gör jag ofta ( ta 5 minuter)
brännkammaren är väl en ca 50 cm hög, men inte mer än 30'30 i botten, vilket gör att man eldar med veden "stående" packar man den full kan man få en en ganska stor mängd ved. Frågan är: är det någon nackedel att elda veden "stående" gör jag inte det så måste jag ju kapa den i väldigt små bitar. När jag växte upp och tittade på dom som eldade så var eldstaden kanske inte så mkt större än min, fast liggande istället, alltså 50cm djup istället. Ser att min gammelgammel panna som stått där innan måste haft denna dimensionering ungefär.
håller på och mekar lite med pannan nu för att installera en pelletsbrännare i brännkammaren bredvid den jag eldar bricketter/ved i.
Gjutjärnet är ca 30mm! Tänker så här, tänk om jag står inför att köpa en kamin i gjutjärn med denna tjocklek, som dessutom är vattenmantlad, tror inte 50 000 skulle räcka. Dessutom med dubbelt så stor brännkammare som en kamin.
Hur som helst, jag är ny på panneldning, så jag behöver utbildning, jag har listat ut att sotning är viktigt så det gör jag ofta ( ta 5 minuter)
brännkammaren är väl en ca 50 cm hög, men inte mer än 30'30 i botten, vilket gör att man eldar med veden "stående" packar man den full kan man få en en ganska stor mängd ved. Frågan är: är det någon nackedel att elda veden "stående" gör jag inte det så måste jag ju kapa den i väldigt små bitar. När jag växte upp och tittade på dom som eldade så var eldstaden kanske inte så mkt större än min, fast liggande istället, alltså 50cm djup istället. Ser att min gammelgammel panna som stått där innan måste haft denna dimensionering ungefär.