Jag är mitt uppe i ett tilläggsisoleringsprojekt. Tidigare har huset (från -46) haft fuktproblem på framför allt en av kattvindarna, med viss mögelpåväxt som följd. Den kattvind som är fuktigast är också den som är kallast, inte för att den är bäst isolerad (för ännu är det bara väggen mot bostadsrummet som är isolerat), utan för att det på bottenvåningen inte finns några radiatorer rakt under.

Saker som vi gjort i samband med isoleringen är att ordna luftspalt under råspånten, samt förbättra till- och frånluftsventilation på övervåningen generellt.

Nu funderar jag på var den fuktiga luften kommer ifrån, som kondenseras på kattvinden: kommer den från rummet på övervåningen eller från bottenvåningen? Alltså rör sig luften i sidled eller uppåt?

Om luften vandrar nedifrån, hur stoppar man den? Blir det till att plasta in bottenvåningen? Vi saknar generellt plast i huset, och har inte satt dit någon när vi isolerat om snedtaket. Detta bland annat p.g.a. svårigheten att göra det komplett och tätt i ett gammalt hus. Att riva ned papptaken och tretexväggarna på bottenvåningen blir knappast heller aktuellt ...
 
Mikael_L
Fukten kommer som vatten eller vattenånga.

Är det vatten så är det endast otätt tak som kan vara anledningen (eller iofs otät VA av något slag)

Vattenånga är det mest troliga. Och delvis som svar på din fråga så kan jag nämna att vattenånga är lättare än luft (vid samma temperatur) så vattenångan borde därför komma underifrån.
Ähh, glöm det sista jag skrev, det är allt för teoretiskt för att vara giltigt i ett hus. ;)

Vattenångan förflyttar sig främst genom konvektion eller diffusion. (eller både och, givetvis)
(En förenklad förklaring) Konvektion = en luftström tar med sig vattenångan. Diffusion = ångan förflyttar sig mot ett utrymme med lägre ångtryck med själva ångtrycksskillnaden som drivkraft.

Vill man stoppa diffusionsdriven ångtransport så är det inplastning som gäller. Alla material är genomsläppliga för diffusion, allt från minerull, trä, papp till tegel och t.o.m diffusionstät plast, men det sista släpper dock igenom oerhört lite.

Du har säkert uppenbart svåra problem att plasta in din befintliga konstruktion, för du måste plasta alla angränsningsytor, om du väl gör det.

Så då bör du istället angripa ångtrycket. Sätt in fuktstyrda PAX-fläktar i badrum, se till att du har bra utsug vid matlagning, se till att hela husets ventilation omsätter husets luft tillräckligt mycket. Med sådana åtgärder håller du ner fuktinnehållet i de varma utrymmena och det tjänar även de kalla på.

Då går vi till konvektion.
Här är receptet (ganska) enkelt. Du måste ha en anings undertryck överallt i de varma utrymmena, jämfört med de kalla som de angränsar till.
Men för mycket undertryck leder till kalldrag och energiförluster....:(
Det svåra är att 1. åstadkomma detta. 2. kontrollera att så verkligen vart fallet.
För tryckskillnaderna i ett hus kan vara sas lokala.
Här kan det kanske vara ide att försöka hitta någon proffesionell hjälp, som har mer kunnande samt mätutrustning.

Och nu när vi kommer till inläggets slut, så ser du att jag har 0% åsikt om fukten kommer underifrån eller från sidan (för du lydde väl mig och glömde... ;)).
Svaret på den frågan tror jag inte går att ge annat än på plats tillsammans med både gott yrkeskunnande och lämplig mätutrustning.


OBS, hela inlägget är baserat på högst teoretiska kunskaper och hyfsad fysikalisk grundkunskap, så du får ta det för vad det är. Lite bollplank.
 
Tack, det var ord och inga visor! Att skapa undertryck har vi redan donat med, just med frånluftsfläktar (som iofs inte går på vintern, kanske får börja med det). Skönt att någon håller med om att man inte måste plasta in allting bara för att alla besiktningsmän säger att man ska det ...
 
Mikael_L
Jag är nog också en sån där förespråkare av inplastning... :surprised:
Gladpack blir man glad av ..:D

Men i många äldre hus så är det nästan stört omöjligt att upprätta en tillräckligt tät diffusionstät skärm, och då kanske man ska hitta på något annat, som t.ex. minska mängden tillgänglig fuktig luft.

Men det är nog högst individuellt, i de hus där det nätt och jämt blivit ett problem så bör rätt små åtgärder kunna lösa det hela ganska lätt.

T.ex. lite mindre mängd isolering, så tempen går upp en eller två grader och därmed rH ner några procent.
Eller att bekämpa fukten på varma sidan ...

Ibland är det inte bra att öka ventilationen på kall och kattvindar. Detta sänker ofta tempen med högre rH som följd.
Men å andra sidan måste man i andra fall (där det kontinuerligt tillförs fukt) ventilera som bara den ...
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.