kan man hitta hos Ytong/Siporex. Det finns väggelement med densiteten 350 och lambda 0,16. Så då blir beräkningen en smal sak. Och väggen också!
Man kan då komma ner till U=0,32 med väggtjockleken 350. Då börjar det ju likna något...
 
  • 350mmLBtg.GIF
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Energiberäknaren skrev:
kan man hitta hos Ytong/Siporex. Det finns väggelement med densiteten 350 och lambda 0,16. Så då blir beräkningen en smal sak. Och väggen också!
Man kan då komma ner till U=0,32 med väggtjockleken 350. Då börjar det ju likna något...
Standard lambda är snarare 0,09-0,10 W/mK. Väggelement kan ha högre eftersom de tillverkas i något högre densiteter, men att koppla ihop 350 kg/m3 med lambda 0,16 W/mK är galet.

Hur som helst, talar vi enbart om välisolerade ytterväggar måste man ta till cellplast eller stenull. Konstruktionen kan då bestå av 24cm LB klass 500 (lambda 0,12 W/mK), och 15cm cellplast (lambda 0,039 W/mK). U-värdet hamnar på 0,17 W/m2K. Det blir så gott som noll köldbryggor och enkelt att putsa på. Metoden är mycket vanlig och kallas för WDVS (Wärmedämm - Verbundsysteme).

http://www.youtube.com/watch?v=aIk-Uhj5oOA
 
enligt BBK så hittar jag två sifror en där de har bra bra ventilation mm och då är riktvärdet 0,18W/m2 på väggar och är det otätt hus så ska det vara 0,10W/m2

9,4 i BBK

så att bygga leca hus med 0,1W/m2K är inte så lätt antar jag om man inte bygger med sandwich metod och använder ca 200mm cellplast mellan och sen är det ju om man vill ha sten inåt eller utåt eller både och

men de värdena så blir det ju tjockt om man ska ha massivt
 
isolde skrev:
Standard lambda är snarare 0,09-0,10 W/mK. Väggelement kan ha högre eftersom de tillverkas i något högre densiteter, men att koppla ihop 350 kg/m3 med lambda 0,16 W/mK är galet.

Det vore kalasbra att få ett tips om det går att hitta detta bättre lättbetongmaterial på webben. Den ursprungliga frågan handlade ju om *en ren lättbetongvägg*. Så det vore intressant att se hur långt ner man kan komma, utan att blanda in cellplast eller mineralull.

Uppgiften 350 och 0,16 kommer direkt från Ytong/Siporex egen hemsida.
 
Hej

Ett rättframt sätt är att få lågt U-värde och hög värmetröghet är att bygga klassiskt dubbelskal (som i massor av gamla tegelhus) med 15cm Leca i väggarna, lägga 30cm stenull (eller vad man nu vill ha) och ev. en fuktspärr emellan, och förbinda väggarna med genomgående Leca 'här och var' för stabilitet. Då får man U<0.13 i en 60cm vägg.

Det blir ganska billigt, och det är nog enklare för ryggen att hantera dubbelt så många 15*19*59cm Leca block än att köra med massiva 35*19*59cm väggblock, och dessutom får man som sagt bättre U-värde, till 'estetiska kostnaden' av tjockare vägg . Så har i alla fall jag tänkt. Jag har tänkt köra med 'gammal bruksstil' på huset, för att tjocka väggar ska kännas naturligt så att jag i bästa fall får en 'estetisk vinst' av det.

mvh

Magnus
 
och ev. en fuktspärr emellan,
Jag har funderat på något liknande, om vi någonsin bygger något nytt, men skall man verkligen ha en fuktspärr emellan. Trodde vitsen med "stenhus" var lite att de andades och därmed slapp fuktspärren i väggarna. Men då bör man kanske ha cellplast istället för mineralull. Borde ju finnas cellplast i småkulor (typ frigolitkulor) som man skulle kunna blåsa in för att få tätt överallt...

- M
 
Hej

Ja, egentligen tror jag nog att man inte borde behöva någon fuktspärr med tanke på att det finns folk som bygger med homogena byggblock . Å andra sidan är jag möjligen lite rädd för att slagregnsfukten skall lyckas ta sig in isoleringen och dra ner dess effektivitet. (Har jag cellplast som isolering lär det väl inte behövas isolering av detta skäl, men jag är inte säker på att jag vill bo i en cellplastbur.)

Kåken är i övrigt tänkt att ha ett FTX system att andas med, och inre lecamuren kan ju oxå absorbera och avge fukt vid 'fukttoppar' även med fuktspärr , så någon nackdel med att ha en fuktspärr strax innanför yttre lecamuren kan jag inte se. Men jag har inte tänkt färdigt.

mvh

Magnus
 
Hej Gladh


En kollega kom förbi och tyckte att man skall låta en och annan av innerväggarna vara av tegel istället för '15cm leca + underlag + tapet', dels estetiskt, men framförallt för att (de flesta ?) tegel skall vara väldigt bra på att hantera 'fukttoppar' genom att absorbera och släppa ut fukt. Då minskar oxå risken att tapeten i resten av rummet blir fuktskadad, eftersom teglet fixar detta. Må dä ? Låter ganska rimligt. :)

mvh

Magnus
 
Energiberäknaren skrev:
isolde skrev:
Standard lambda är snarare 0,09-0,10 W/mK. Väggelement kan ha högre eftersom de tillverkas i något högre densiteter, men att koppla ihop 350 kg/m3 med lambda 0,16 W/mK är galet.
Det vore kalasbra att få ett tips om det går att hitta detta bättre lättbetongmaterial på webben. Den ursprungliga frågan handlade ju om *en ren lättbetongvägg*. Så det vore intressant att se hur långt ner man kan komma, utan att blanda in cellplast eller mineralull.

Uppgiften 350 och 0,16 kommer direkt från Ytong/Siporex egen hemsida.
Jo visst, kan jag det. Det räcker med att besöka Europas största LB-tillverkare, och vips så får man svar på sin fråga.

Xella deklarerar lambda 0,09 W/mK för block av klas 350 och lambda 0,10 W/mK för klass 400.
http://www.ytong.de/html/deu/de/yto...1&sub_detail_type_id=1&dyn_section=sub_detail

H+H Celcon deklarerar lambda 0,100 W/mK för Celblocket, klass 400
http://www.hplush.se/c/document_library/get_file?folderId=19585&name=DLFE-1422.pdf

Dessutom finns det spaltmeter om olika parametrar på forumet.
 
magnushasselqvist skrev:
Hej Gladh


En kollega kom förbi och tyckte att man skall låta en och annan av innerväggarna vara av tegel istället för '15cm leca + underlag + tapet', dels estetiskt, men framförallt för att (de flesta ?) tegel skall vara väldigt bra på att hantera 'fukttoppar' genom att absorbera och släppa ut fukt. Då minskar oxå risken att tapeten i resten av rummet blir fuktskadad, eftersom teglet fixar detta. Må dä ? Låter ganska rimligt. :)

mvh

Magnus
Det är ingen raketforskning, och vill man ha en tegelvägg av estetiska skäl så är det naturligtvis fritt fram för var och en, men mumbo jumbo om fukt som ska absorberas fram och tillbaka är överkurs av sällan skådat slag. Leca är precis lika bra på det, liksom alla porösa icke organiska material. Du kan lugnt använda samma material som i resten av huset, vare sig det är leca, LB, kalksandsten, eller tegel. Sedan för estetikens skull kan man limma godtycklig stensort på valfri vägg.
 
  • tegelvägg.jpg
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • stenvägg.jpg
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
fsn skrev:
Det är en otrolig fokusering på cellplast under plattan men att bygga vardagsrum med gigantiska fönster upp till taket är inga problem (utom på sommaren då man smälter bort).

Gjorde ett exempel på energiberäkning.se och bara genom en reducering av fönster med 10-12%så fick jag samma resultat med 100mm mindre cellplast under plattan. Sen så tror jag att det finns energi att spara på snabbreglerande värmesystem, dvs inte ingjuten golvvärme utan flytande golvvärme och en ouppvärmd platta.
Det kan man ju tro, om man inte tar hänsyn till att fönster dessutom släpper in värme från solen. U-värdet för fönster är högintressant på natten, men inte alls lika intressant på dagen. Speciellt inte en solig vinterdag. Fler fönster, rätt placerade kan man faktiskt spara energi på. Glasets renhet, g-värdet är egentligen mer intressant dagtid. Dessa faktorer är inte alltid inräknade....
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.