Lägga puts på Råspont
Vad anser ni som kan det här med murning och puts på olika typer av fasader om att putsa direkt mot en råspontvägg med putsnät? Rekommenderas eller görs det överhuvudtaget?
Anledningen till att jag frågar är för att jag ej behöver den där extra isoleringen utanpå väggen, men vill ändå ha en putsad fasad istället för träpaneler.
Det diskuteras ju mycket om fukt bildning av material som cellplast och mineralull som anläggs mot vägg och sedan putsas (även då man har luftspaltreglar i mellan väggarna)
Anledningen till att jag frågar är för att jag ej behöver den där extra isoleringen utanpå väggen, men vill ändå ha en putsad fasad istället för träpaneler.
Det diskuteras ju mycket om fukt bildning av material som cellplast och mineralull som anläggs mot vägg och sedan putsas (även då man har luftspaltreglar i mellan väggarna)
Min reaktion:
Inte! Det blir bara skit av alltihop!
Lite mer nyanserat:
Trä rör sig på ett sätt vid värmeväxlingar och fuktighetsväxlingar (kan man säga så?) och stenmaterial
rör sig på ett helt annat sätt. Så fort råsponten rör sig lite så spricker putsen garanterat, kanske inte
direkt eftersom det är nätat, men in sinom tid...
Jag vet att det finns massor av hus putsade med flera centimeter kalkbruk på snedställda brädor
armerat med hönsnät och/eller vassmatta, och detta system verkar ju ha fungerat skapligt bra då.
Men jag skulle inte välja att göra så. Finns nog en anledning till varför man gick ifrån den metoden.
Den tunnaste putsskivan i mineralull jag känner till är tre centimeter, så den kanske är något att
satsa på endast som putsbärare till tjockputs?
MVH MaxPax
Inte! Det blir bara skit av alltihop!
Lite mer nyanserat:
Trä rör sig på ett sätt vid värmeväxlingar och fuktighetsväxlingar (kan man säga så?) och stenmaterial
rör sig på ett helt annat sätt. Så fort råsponten rör sig lite så spricker putsen garanterat, kanske inte
direkt eftersom det är nätat, men in sinom tid...
Jag vet att det finns massor av hus putsade med flera centimeter kalkbruk på snedställda brädor
armerat med hönsnät och/eller vassmatta, och detta system verkar ju ha fungerat skapligt bra då.
Men jag skulle inte välja att göra så. Finns nog en anledning till varför man gick ifrån den metoden.
Den tunnaste putsskivan i mineralull jag känner till är tre centimeter, så den kanske är något att
satsa på endast som putsbärare till tjockputs?
MVH MaxPax
Det MaxPax berör kallas revertering och gjordes mycket riktigt en gång i forntiden (läs: början 1900-talet) med vassmatta osv.
Den typ av 'revertering' som i nutid vållar problem är en puts direkt på isolering. Den har alltså ingen luftspalt mellan puts och isoleringen och är byggnadsfysikaliskt fusk och rent åt helskotta felgjord.
Ska du ha trä och puts, kan du istället göra så här:
Täck underlaget med en asfalterad icke diffusionstät vindpapp. (Jag förutsätter då att all isolering finns bakom denna.) Den kan du spika direkt på råsponten. Utanpå den ska du sen ha en luftspalt och den får du ordna med distanser, typ dubbelhuvat spik. På spiktopparna sätter du ett nät som heter sträckmetall. Det är styvt, kraftigt och dyrt, men det enda som duger för det här ändamålet. Sen putsar du direkt på nätet och det gör ingen skada att putspåslaget på sina ställen når in mot pappen. Den tål det. Och det spelar inte heller någon större roll att luftspalten inte blir mer än några millimeter stor på dessa ställen. Huvudsaken är att luft kan cirkulera bakom puts/nät och att du inte täpper till nere vid sockeln eller uppe vid takfoten. Tvärtom ska du se till att de har förbindelse med uteluften.
Även om träunderlaget sedan rör sig, påverkas inte putslagret av detta då spiken tar dessa rörelser.
Om du inte vill ha dubbelhuvud spik och större luftspalt kan du istället använda ett Z-format elförzinkat bleck som du får spika upp på råsponten och naja fast nätet i. Då kan du i princip själv välja hur stor luftspalt du vill ha, men mer än 2 cm är inte nödvändigt.
____________________
Byggaren
Den typ av 'revertering' som i nutid vållar problem är en puts direkt på isolering. Den har alltså ingen luftspalt mellan puts och isoleringen och är byggnadsfysikaliskt fusk och rent åt helskotta felgjord.
Ska du ha trä och puts, kan du istället göra så här:
Täck underlaget med en asfalterad icke diffusionstät vindpapp. (Jag förutsätter då att all isolering finns bakom denna.) Den kan du spika direkt på råsponten. Utanpå den ska du sen ha en luftspalt och den får du ordna med distanser, typ dubbelhuvat spik. På spiktopparna sätter du ett nät som heter sträckmetall. Det är styvt, kraftigt och dyrt, men det enda som duger för det här ändamålet. Sen putsar du direkt på nätet och det gör ingen skada att putspåslaget på sina ställen når in mot pappen. Den tål det. Och det spelar inte heller någon större roll att luftspalten inte blir mer än några millimeter stor på dessa ställen. Huvudsaken är att luft kan cirkulera bakom puts/nät och att du inte täpper till nere vid sockeln eller uppe vid takfoten. Tvärtom ska du se till att de har förbindelse med uteluften.
Även om träunderlaget sedan rör sig, påverkas inte putslagret av detta då spiken tar dessa rörelser.
Om du inte vill ha dubbelhuvud spik och större luftspalt kan du istället använda ett Z-format elförzinkat bleck som du får spika upp på råsponten och naja fast nätet i. Då kan du i princip själv välja hur stor luftspalt du vill ha, men mer än 2 cm är inte nödvändigt.
____________________
Byggaren
Ok tackar för upplysningarna. Det jag ser på dagens nybyggda kåkar med trästomme + puts är nästan övervägande utegipskiva sedan direkt på med minerallull 10cm sedan på med putsen. Är detta inte korrekt? Isådant fall varför gör dom det ?
Nej. Det är inte korrekt och har skapat mycket problem i byggbranschen under de senare åren.monsterbyggare skrev:
Förmodligen för att de inte vet bättre om byggnadsfysik och fuktvandring. Man har kanske oxå sneglat på en metod att utvändigt tilläggsisolera äldre hus som utföres på just det sättet, dock med andra förutsättningar.
__________________
Byggaren
Läste lite mer om en annan puts metod som verkar komma mer och mer .. En del kör sk cementskivor som slätputsas. Utegips, korsregler och sen cementskivorna (aquapanel) .
Nu till min andra fråga vilket av dessa 2 system vore bäst samt billigast vid en nybyggnation om man ändå skall putsa en trästomme på kåken. Paroc Fas 2 putsskiva 30mm eller metoden ovan?
Tacksam för svar
Mvh
Nu till min andra fråga vilket av dessa 2 system vore bäst samt billigast vid en nybyggnation om man ändå skall putsa en trästomme på kåken. Paroc Fas 2 putsskiva 30mm eller metoden ovan?
Tacksam för svar
Mvh
monsterbyggare skrev:
Har ingen erfarenhet av någon av de metoder du beskriver men rent byggtekniskt kan jag inte se något fel på cementskivor.
___________________________
Byggaren
Medlem
· Västra Götaland
· 545 inlägg
Ett tillfälligt inhopp av LyckeKonsult igen länge sedan jag var här sist
men som vanligt hittar jag inlägg från Byggaren i dessa trådar som gör mig förskräckt!
Lyssna inte till förslaget om en puts som hänger på någon obegriplig distans från underlaget som består av råspont!!! Hur Byggaren lyckas skapa den är helt ofattbart!
Den kommer att spricka helt okontrollerat och du får inom ett år göra om allt igen jag garanterar!
Det ända som SP har lyckats visa är att det finns problem med tunnputs på cellplast inga problem med tunnputs på mineralull och definitivt inte problem med tjockputs på mineralull (typ serporoc).
Tjockputs på mineralull har gjorts sedan 1975 utan kända problem med systemet! Visst finns det tillfällen när man lyckts klanta till det så att det uppstått skador, men det beror inte på systemets funktion!!!
Om några år kommer det att bli en omfattande diskussion om hur man kunde vara så dum att man putsade på skivor som rör sig och därmed spricker putsen över dessa skarvar. Det blir inget tekniskt problem, men väl ett estetiskt!
Kolla gärna mina gamla inlägg i dessa frågor!
Lycke Till
Lyssna inte till förslaget om en puts som hänger på någon obegriplig distans från underlaget som består av råspont!!! Hur Byggaren lyckas skapa den är helt ofattbart!
Den kommer att spricka helt okontrollerat och du får inom ett år göra om allt igen jag garanterar!
Det ända som SP har lyckats visa är att det finns problem med tunnputs på cellplast inga problem med tunnputs på mineralull och definitivt inte problem med tjockputs på mineralull (typ serporoc).
Tjockputs på mineralull har gjorts sedan 1975 utan kända problem med systemet! Visst finns det tillfällen när man lyckts klanta till det så att det uppstått skador, men det beror inte på systemets funktion!!!
Om några år kommer det att bli en omfattande diskussion om hur man kunde vara så dum att man putsade på skivor som rör sig och därmed spricker putsen över dessa skarvar. Det blir inget tekniskt problem, men väl ett estetiskt!
Kolla gärna mina gamla inlägg i dessa frågor!
Lycke Till
Jag har läst en intervju med Ingemar Samuelsson på SP där han hävdade att enstegstätning med mineralull och tjockputs (eller rättare sagt puts) visserligen är en något mer förlåtande konstruktion än frigolit och tunnputs (eller rättare sagt tjockmålning) men att det är mycket svårare att få en tät konstruktion med tjockputs än tunnputs. Som jag förstår det har SP dömt ut all enstegstätning. Numera har ju också försäkringsbolagen gjort det.LyckeKonsult skrev:
LyckeKonsult skrev:
Som vanligt är du och jag oense om tagen. Du fördömer puts på sträckmetall som är fäst till en distans, som i sin tur är fäst till ett stommaterial av trä. Vilka bevis har du för ditt påstående att det skulle spricka?
Jag har låtit putsa flera fasader på det sättet, t.o.m. på äldre kulturbyggnader, flera hundra år gamla, som tidigare varit pustade på rörning med allt från islagna träpligg i trästommen till vassmatta och andra äldre metoder, utan att en enda fasad på cirka 30-40 år spruckit i putsen.
Sträckmetallen är en varmförzinkad plåt som stansas och dras ut till ett nät. Den är svårligen böjlig. Därför ganska styv. Putsen, som slås på, tränger genom nätet och får bra grepp om underlaget. ('Kakan' står därför för sig själv.) Nätet sträcker sig inte mer än det redan är sträckt. (Alltså ingen sprickbildning p.g.a. det.) Rör sig virket, som nätet är fäst till, tas de rörelserna upp av distanserna eftersom de är veka och eftergivliga för de små rörelser som det här handlar om i normalfallet. (Mest p.g.a. fukt och uppvärmning.) Är det större rörelser (vilket det kan bli i modernare hus som är illa byggda) är huset helt enkelt felbyggt. Äldre hus uppvisar sällan någon rörelse alls mellan 'kakan' och stommen, som då oftast består av timmer (liggande eller stående) eller en stående plankstomme.
Och som kuriosium kan jag nämna att hela muren runt Kumlafängelset består av en stålstomme, påklädd med sträckmetall och påsprutad 'btg.puts'. Trots det geografiska läget, risken för tjällyft under ouppvärmd konstruktion, sättningar m.m. så finns det inga sprickor i 'putsen' på sträckmetallen (däremot spricker i skarvarna mellan olika sektioner).
___________________________
Byggaren
Läste idag om ett STO system (www.sto.se, ventileratsystem) med "putsskivor" som fästs utanpå vindskyddet på distanser (träreglar 28x70). Sedan putsas det på skivorna. Kommer detta att spricka i skarvarna tror ni?
/Matte
/Matte
Ni bara motsäger varandra. Vilken fasadteknik med puts ska man ha på ny produktion av trästomme IDAG? Kan någon simpelt förklara det?
http://www.maxit.se/?id=2236
http://www.maxit.se/?id=2236
Vi skall bygga nytt och huset är förberett för en ventilerad putsfasad. D.v.s. på vindpappen sitter 28x70 reglar som en putsskiva fästs mot och sedan läggs tunn puts på den. Detta görs enligt hustilverkarna för att GARBO försäkringen inte täcker något annat system. Har pratat med lite "putsfirmor" och de tycker det är ett bra system men det är känsligt för slag och stötar.