Dörr- och fönsterfoder
Hur väljer man "rätt" dörr- och fönsterfoder till sitt hus?
Jag har en salsbyggnad från 1870 med tre rum i fil på vardera sidan i huset på bottenplan.
Den bakre filen, kammare-sal-kammare är välbevarad med franska spegeldörrar i original och franska foder. Så långt inga problem.
Den andra filen, kök-hall-kök, är däremot omgjord flera gånger, bl.a. med släta funkisdörrar som är 10-15 cm smalare än originaldörrarna och masonite på väggarna. Jag har plockat bort masoniten och funnit ganska intakt grön pälspontpanel både i ena köket och i hallen, vilket jag tänker återställa med smärre kompletteringar. Detta är det utseende huset fick under 1910-talet, då den ursprungliga hallen också delades av med en tvärvägg för att få ett par mindre förråd samt ett avskiljt trapphus. Det är också dit jag vill återvända stilmässigt i de här rummen. Återstår då dörrarna och listverken som jag måste införskaffa.
Av den enkla anledningen att man måste få plats med spis, kylskåp och andra moderna faciliteteter har jag valt att inte återgå till de ursprungliga riktigt breda dörrarna. Köpte häromveckan in fem begagnade dörrar , tillverkade av "Aktiebolaget Sparreholms ångsåg. Rikstelefon 4. Sparreholm". Nån som kan åldersdatera dem närmare? Torde i vilket fall handla om perioden 1900-1930 såvitt jag kan bedöma. Mellan hall och trapphus samt mellan trapphus och sal finns redan 1910-talspardörrarna kvar, dock med moderna smala släta lister.
De nyinköpta dörrarna och de befintliga pardörrarna har inte franska utsmyckningar, men väl en liten halvfransk profilrand. I husets historia ligger den här perioden mittemellan de franska dörrarna och de släta funkisdörrarna. Men vad ska man använda för foder? Släta foder känns ju helt fel. Var sedan inne på att köra med franska foder precis som i de andra rummen... Blir det fel med franska foder på dörrar och rum från 1910-talet? Vad kan eventuellt passa bättre?
Tacksam för synpunkter!
Jag har en salsbyggnad från 1870 med tre rum i fil på vardera sidan i huset på bottenplan.
Den bakre filen, kammare-sal-kammare är välbevarad med franska spegeldörrar i original och franska foder. Så långt inga problem.
Den andra filen, kök-hall-kök, är däremot omgjord flera gånger, bl.a. med släta funkisdörrar som är 10-15 cm smalare än originaldörrarna och masonite på väggarna. Jag har plockat bort masoniten och funnit ganska intakt grön pälspontpanel både i ena köket och i hallen, vilket jag tänker återställa med smärre kompletteringar. Detta är det utseende huset fick under 1910-talet, då den ursprungliga hallen också delades av med en tvärvägg för att få ett par mindre förråd samt ett avskiljt trapphus. Det är också dit jag vill återvända stilmässigt i de här rummen. Återstår då dörrarna och listverken som jag måste införskaffa.
Av den enkla anledningen att man måste få plats med spis, kylskåp och andra moderna faciliteteter har jag valt att inte återgå till de ursprungliga riktigt breda dörrarna. Köpte häromveckan in fem begagnade dörrar , tillverkade av "Aktiebolaget Sparreholms ångsåg. Rikstelefon 4. Sparreholm". Nån som kan åldersdatera dem närmare? Torde i vilket fall handla om perioden 1900-1930 såvitt jag kan bedöma. Mellan hall och trapphus samt mellan trapphus och sal finns redan 1910-talspardörrarna kvar, dock med moderna smala släta lister.
De nyinköpta dörrarna och de befintliga pardörrarna har inte franska utsmyckningar, men väl en liten halvfransk profilrand. I husets historia ligger den här perioden mittemellan de franska dörrarna och de släta funkisdörrarna. Men vad ska man använda för foder? Släta foder känns ju helt fel. Var sedan inne på att köra med franska foder precis som i de andra rummen... Blir det fel med franska foder på dörrar och rum från 1910-talet? Vad kan eventuellt passa bättre?
Tacksam för synpunkter!
Hej Kattfot. Välkommen. Jag ser att du har fullt upp med allt beslutsfattande som måste göras när man vill renovera ett gammalt hus varsamt. Till din fråga.
Det finns förstås inget rätt eller fel, utan man måste anpassa renovering till sina egna behov vare sig de är ekonomiska, stilmässiga, funktionella eller helt enkelt personliga. Jag tycker egentligen att du har gjort en hel del val redan, smalare spegeldörrar från efter sekelskiftet till förmån för funktionellare kök, att renovera pärlspont i hall och kök. Hallen låter det som om du ville behålla i sekelskiftes/jugendstil, varför inte fortsätta med det vad gäller listverket? Förstugan eller hallen kan ofta bibehålla sin tidigare funktion med smärre förändringar, värre är det med köket. Men har du pärlsponten kvar även där så ligger det kanske närma till hands att fortsätta med samma typ av lister även där? Jag vet inte om det är så för alla, men köket har varit den svåraste nöten för oss att knäcka, man vill behålla den härliga känslan i ett stort gammalt kök men samtidigt ha den funktionell. Vi valde också att behålla/ta fram sekelskiftesstilen just i köket för att det ändå ligger ganska nära ett modernt funktionellt kök. Tyvärr har vi bara lyckats delvis tycker jag, köket kommer nog att förändras efter hand vi börjar bli färdiga med resten av huset (läs aldrig).
Badrum är lättare, även om de är lite svåra att trycka in med tanke på avlopp etc så tycker jag att man uta tvekan kan bryta av helt.
Så, mitt tips blir att lägga kraft på kökets utformning, och köra med samma tidsålder på listerna som i övriga rummet.
Det finns förstås inget rätt eller fel, utan man måste anpassa renovering till sina egna behov vare sig de är ekonomiska, stilmässiga, funktionella eller helt enkelt personliga. Jag tycker egentligen att du har gjort en hel del val redan, smalare spegeldörrar från efter sekelskiftet till förmån för funktionellare kök, att renovera pärlspont i hall och kök. Hallen låter det som om du ville behålla i sekelskiftes/jugendstil, varför inte fortsätta med det vad gäller listverket? Förstugan eller hallen kan ofta bibehålla sin tidigare funktion med smärre förändringar, värre är det med köket. Men har du pärlsponten kvar även där så ligger det kanske närma till hands att fortsätta med samma typ av lister även där? Jag vet inte om det är så för alla, men köket har varit den svåraste nöten för oss att knäcka, man vill behålla den härliga känslan i ett stort gammalt kök men samtidigt ha den funktionell. Vi valde också att behålla/ta fram sekelskiftesstilen just i köket för att det ändå ligger ganska nära ett modernt funktionellt kök. Tyvärr har vi bara lyckats delvis tycker jag, köket kommer nog att förändras efter hand vi börjar bli färdiga med resten av huset (läs aldrig).
Badrum är lättare, även om de är lite svåra att trycka in med tanke på avlopp etc så tycker jag att man uta tvekan kan bryta av helt. Så, mitt tips blir att lägga kraft på kökets utformning, och köra med samma tidsålder på listerna som i övriga rummet.
Redigerat:
Köket är onekligen en svår passage i byggnadsvårdssammanhang, ja. Som det ser ut nu för mig, så kommer befintlig köksinredning att bli kvar. Den är insatt 1955 i tidstypisk senfunkisstil, platsbyggd i furu med släta luckor och i mycket gott skick. Stilmässigt går det kanske inte ihop med pärlspontpanel till brösthöjd och breda takplankor, men jag tycker nog det känns ärligare och gedignare med detta kök än ett nyproducerat "karikatyrkök". Frågan är hur listverken ska förhålla sig till detta, att antingen följa köksinredningens släta ideal eller rummets mer profilerade ideal.
Undrar lite vad du menar med ett karikatyrkök, men gissar att du menar en rekonstruktion?
Vi tänkte utifrån de delar som är kvar rekonstruera resten i exakt likadan pärspånt (alltså inte Byggmax standardbredd), men då finns det kvar mycket märken och sånt i väggarna och det gör det förstås förhållandevis enkelt. Vi kommer helt enkelt att platsbygga det på samma sätt som det var gjort från början, men med några funktionella undantag. 1.) högre bänkar, 2.) ev. socklar på bänkarna. Däremot inga nymodigheter som expansionsbeslag, IKEA-gångjärn eller MDF, utan bara spåntade brädor och pärlspånt. Hur vi ska göra med moderna köksmaskiner vet vi inte ännu.
Vi tänkte utifrån de delar som är kvar rekonstruera resten i exakt likadan pärspånt (alltså inte Byggmax standardbredd), men då finns det kvar mycket märken och sånt i väggarna och det gör det förstås förhållandevis enkelt. Vi kommer helt enkelt att platsbygga det på samma sätt som det var gjort från början, men med några funktionella undantag. 1.) högre bänkar, 2.) ev. socklar på bänkarna. Däremot inga nymodigheter som expansionsbeslag, IKEA-gångjärn eller MDF, utan bara spåntade brädor och pärlspånt. Hur vi ska göra med moderna köksmaskiner vet vi inte ännu.
Okej, men då blev det ju lite svårare. Med en sådan blandning så kan du ju använda i princip vilka lister som helst. Kul att du behåller 50-tals köket. Jag skulle nog fortfarande välja sekelskifteslister, som går ihop med pärlsponten. Jag skulle nog inte blanda in "franska foder" bara för att de råkar finnas i andra rum i huset, men det är ju jag det.
Kul att du behåller 50-tals köket. Jag skulle nog fortfarande välja sekelskifteslister, som går ihop med pärlsponten. Jag skulle nog inte blanda in "franska foder" bara för att de råkar finnas i andra rum i huset, men det är ju jag det.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Vi har inte kvar några dörr- och fönsterfoder alls, förutom i kammaren. Där är det ett extremt enkelt foder med hålkälsprofil, ser precis ut som barockfoder, men jag skulle tro att det är sent tjugotal.Kattfot83 skrev:
När vi har kollat runt på gamla hus i vår region har vi insett att den gemensamma nämnaren är att de är väldigt enkla och av större dimensioner. Det har vi tagit fasta på och stirrar oss inte blinda på vilken tid de kommer ifrån. Vi har ju extrema blandningar i vårt eget hus, med paneler från sekelskiftet och tjugotalet och tidigt trettiotal, sekelskiftesdörrar, fönster från tjugotalet och framåt ända till femtiotalet. Övervåningen inreddes senare och där har vi ett rum där alla foder är bevarade. Det är inte riktigt funkis, men på god väg - någonstans mellan tjugotalsklassicism och funkisfoder skulle man nog kunna säga.
Jag älskar dem - de är rejält breda och tjocka, men kanterna är avrundade, och så är de handhyvlade. Där uppe vet vi ännu inte hur vi ska göra, om vi ska använda samma foder som där nere (där det inte finns några) eller om vi ska välja foder av ett något senare slag. Jag skulle nog inte heller gå på ett franskt foder, utan något närmare sekelskiftet / fram till tjugotalet, eller till och med "övergångsfoder" som de vi har.
Medlem
· Västra Götaland
· 132 inlägg
Vi hade överhuvudtaget inga bevarade foder i huset. Men jag gissar att vårt hus är från slutet av 1800-talet.
Jag ritade av och lät hyvla upp likadan golvlist (hög men ganska enkel) som sitter i ett helt orenoverat hus i närheten, som ser ut att vara jämnårigt. I samma veva lät goda vänner hyvla upp dörr- och fönsterfoder i jugendstil för att komplettera sitt hus från ca 1920, som ligger alldeles nära. Jag tyckte fodren var så vackra att jag skaffade likadana till vårt hus, och jag tycker de fungerar utmärkt i vårt hus.
Huset är ändå ett lapptäcke av olika stilar - dörrar med diverse olika spegelindelningar, köksskåp med släta luckor från 1940-talet (?), enorm öppen spis i granit från 1960. Så jag har fortsatt att tillföra sånt jag tycker om: pärlspånt i köket, kakelugn från förra sekelskiftet, jugendtrappräcke o.s.v.
Men det är klart, om mer hade funnits bevarat att utgå ifrån så hade jag kanske försökt vara mer "renlärig".
Jag ritade av och lät hyvla upp likadan golvlist (hög men ganska enkel) som sitter i ett helt orenoverat hus i närheten, som ser ut att vara jämnårigt. I samma veva lät goda vänner hyvla upp dörr- och fönsterfoder i jugendstil för att komplettera sitt hus från ca 1920, som ligger alldeles nära. Jag tyckte fodren var så vackra att jag skaffade likadana till vårt hus, och jag tycker de fungerar utmärkt i vårt hus.
Huset är ändå ett lapptäcke av olika stilar - dörrar med diverse olika spegelindelningar, köksskåp med släta luckor från 1940-talet (?), enorm öppen spis i granit från 1960. Så jag har fortsatt att tillföra sånt jag tycker om: pärlspånt i köket, kakelugn från förra sekelskiftet, jugendtrappräcke o.s.v.
Men det är klart, om mer hade funnits bevarat att utgå ifrån så hade jag kanske försökt vara mer "renlärig".