Rita och bygga hus kostnadseffektivt.

[EmMi]

Det finns säker många modulbyggare. Kolla efter någon på din ort, att frakta över hela Sverige blir nog inte kostnadseffektivt. Men vi anlitade www.takstolsservice.se

När det gäller de utländska leverantörerna, så måste du googla efter de varor du letar efter... Finns ju en uppsjö. När du sedan hittat något intressant, kan du ju kolla om någon känner till företaget här på byggahus.
Vi köpte fönstren från www.fonsterbolaget.se efter jämförande av minst 15 offerter.

 

[billy_baver]

Låt oss först inse skillnaden mellan tekniska förenklingar och finansiella besparingar.

Under rubriken "finansiellt" lägger jag sådant som att pruta på löner, arbeta själv och pressa priser genom förhandling och skickligt utnyttjad konkurrens. Till finansiella plus räknar jag också räntevinster man vinner av kortare byggtid, lägre avgifter och minskade skatter på varor och arbetskraft, erhållna rabatter och uppnådda vinster i valuta och skicklig hantering av variationer i prisskillnad över tiden och vid handel över gränser eller förbi onödiga mellanhänder. Alla dessa fördelar eller dess raka motsats påverkar förstås totala byggkostnaden, utan att egentligen påverka byggnadens kvalitet det allra minsta.

Självklart ska man utnyttja sådant. Men särskilt spännande och utmanande är det ju egentligen inte alls. Utmaningen ligger istället i att fundamentalt utveckla teknik och höja produktivitet. Man ska också minnas varje verklig teknisk landvinning oftast också medför ett jordskred av finansiella bieffekter. Omvänt är de eventuella positiva (rent tekniska) fördelarna av att exempelvis fiffla bort momsen och ta in svartjobbare inte lika uppenbara. För att uttrycka det artigt.

Tips 1: Spar tid på byggplatsen! Överför jobb till prefableverantörer! Och var inte rädd för fraktavstånd. Erfarenheten visar att fraktraterna inte på långa vägar tar udden av de fördelar man vinner av ökad industrialisering. Detta bevisas av "volymhusens" marknadsdominans. Att bygga hela husvolymer på husfabrik mekaniserar produktionen och gynnar lätta konstruktioner. Dagens flaskhals är maximalt tillåten längd, bredd och höjd ute på allmän väg.

Tips 2: Använd gärna ny teknik och nya material! Men utsätt aldrig hantverkare för uppgifter de inte är vana vid! I vissa delar av Sverige föredrar byggarna board. På andra håll är det spånt som gäller. De flesta föredrar att jobba med skruvdragare. Men en och annan envisas med att helst dra spik. Kort sagt: Respektera de anställdas starka och svaga sidor! Teknisk utveckling är ett utbildningsproblem, som en ensam egnahemsbyggare aldrig kan lösa ensam.

Tips 3: Raka tekniska lösningar utan lull får ekonomiskt genomslag. Garanterat! Temat beprövad teknik i ny användning har alla förutsättningar att ge bästa utfallet av alla dina uppslag. Standardmått betalar sig. Och du behöver inte alls vara rädd för limträ och kertu. Lite större spännvidder medger snabbare produktion. Se bara till att de människor som gör jobbet passar för uppgiften.

Hur detta skulle se ut i praktiken? Sannolikt kommer nästa generations bostäder att dra åt "hallbyggen". Plintgrunden är jag helt övertygad om hör framtiden till. Sammanfattningsvis monterar man först sitt prefabricerade och självbärande tak på marken. Sedan lyfter man taket direkt mellan våningshöga plintar. På mycket kort tid erhåller man på så vis en vädersäker arbetsplats. Vill man driva mekaniseringen vidare kan man snegla på offshoreindustrin. Då lossar man fullt färdiga rumsmoduler direkt från bil in mellan plintarna. Sedan är det bara att med ett par bultar koppla in framdragen frostsäkrad servis med el, tele, vatten, avlopp, takavvattning och fjärrvärme.

Utländsk arbetskraft? Byggfolk i exempelvis Baltikum är på inget vis sämre än sina kollegor i Sverige. Skillnaden är att balterna är mindre specialiserade. De är utbildade för att med mycket enkla medel klara inte bara det svenska byggsnickare gör. De kan också lägga rör, dra el, mura och kitta fönster. De målar och klarar plåtslageri. Och de gör det BRA! Just i individuella styckhus med lätt överdrivna hantverkskrav passar sådant folk alldeles utmärkt. Däremot i mekaniserat objektsbygge är det överkvalificerat.

I en nära framtid tror jag att inhemsk arbetskraft främst hamnar i större och medelstora objektsbyggen, där byggherren behärskar logistik och klarar av att hantera fördelarna med högt specialiserade medarbetare. Utländska jobbare kommer att anlitas framför allt på mindre styckobjekt. Där kommer de sannolikt att kunna konkurrera till och med till löner som ligger ÖVER svenska avtal, just därför att de har svårslagbar flexibilitet.

Plastmattor istället för keramik? Varför det! Utslaget på sänkta driftskostnader är goda material ett billigt sätt att undvika förslumning.

Utländska fönsterleverantörer? Ja, varför inte! Flera svenska fönsterleverantörer sitter redan som "lokala platsombud" för tillverkare i andra länder.

Fynd på "Blocket" och begagnat byggvirke? Kanske man kan göra ved av det ...

 

[EmMi]

Vi anlitade en lokal byggare, efter jämförelse av flera offerter från hela landet. Ingen kunde matcha det lokala. Men tydligen så finns det motbevis... Priset beror nog också på vad man är ute efter. Är man ute efter att köpa helt färdiga block, men färdigdragen el och allt...kanske det är en helt annan fråga. Då kan jag tänka mig att det blir billigare med ett "volymhus". Men då anser jag genast att man blir mer begränsad. Och ju mer man frångår standard, desto mer kostar det. Att bygga vårt hus kostnadseffektivt, hade inte varit att anlita en "volymhus"-fabrik...

 

[billy_baver]

För att undvika begreppsförvirring: "Volymhus" är egentligen inte alls lika med "dussinhus av låg kvalitet". Termen avser endast tekniken att till byggplats leverera byggnaden i prefabricerade våningshöga moduler (volymer), direkt från lastbilsflak till färdig grund.

Trådens tema rör inte frågan hur man uppför mer eller mindre "trevliga" individualistiska monument. Frågan är hur man kan trotsa nyckeltal och långsiktigt påverka marknadsledande prissättning.

 

[imported_Byggaren]

---
Hur detta skulle se ut i praktiken? Sannolikt kommer nästa generations bostäder att dra åt "hallbyggen". Plintgrunden är jag helt övertygad om hör framtiden till. Sammanfattningsvis monterar man först sitt prefabricerade och självbärande tak på marken. Sedan lyfter man taket direkt mellan våningshöga plintar. På mycket kort tid erhåller man på så vis en vädersäker arbetsplats. Vill man driva mekaniseringen vidare kan man snegla på offshoreindustrin. Då lossar man fullt färdiga rumsmoduler direkt från bil in mellan plintarna. Sedan är det bara att med ett par bultar koppla in framdragen frostsäkrad servis med el, tele, vatten, avlopp, takavvattning och fjärrvärme.

---

Varför uppfinna hjulet två ggr. och därtill ovalt?

Plintgrund ok. Men resten...

Det har funnits flera mycket bra exempel på monteringsfärdiga hus (i detta begrepps rätta bemärkelse) och ett av de bästa är ett tyskt patenthus från cirka 1970. Det var byggt på plintgrund. En kort beskrivning:

Först iordningställdes marken, plintar sattes ner (grop grävd, avjämning med grus, platta+plint) och anslutningsledningar drogs fram till platserna där husen skulle stå. Sen kom en lyftkran till platsen. Därefter bilar med en husmodul i form av en avlång låda på flaket. Lådan lyftes och ställdes på mittplintarna. Väggar veks ner (till golv), väggar veks upp (till tak) och väggar veks ut (till ytterväggar). En modul växte på så sätt till tre ggr, ursprunglig storlek och efter inkoppling av VA, el och annat var det klart för inflyttning. Tid för ett hus cirka 5 timmar och modulerna var givetvis byggda inomhus i torr miljö på fabrik med industriell framställning som oxå gav tidsvinst.

Skånska Cementgjuteriet (nuvarande SKANSKA) kom ungf. samtidigt fram med ett hus av betongelement som lyftes samman på plats på 10 timmar. Men då återstod allt invändigt arbete.

Modulenthus har under många år byggt färdiga husmoduler på fabrik i torr miljö och monterat på olika typer av husgrunder, men mest med träbjälklag i kombination med plingrund (plint och kantbalk).

Det finns fler som apat efter.

Att börja bygga en plintgrund och montera en hallbyggnad på/över den för att sen ha hallen som regnskydd medan man gör allt annat arbete klart under tak, verkar var ett steg bakåt och inte framåt.

Och när det gäller flervåningshus har man med framgång praktiserat en metod som går ut på att resa pelare och lägga däck runt dessa i flera lager (lika många som antalet våningar + ett takbjälklag). Sen hissar man upp bjälklagen till rätt höjd och smäller på ett uppstolpat tak över takbjäklaget.

Därefter sätter man in utfackningsväggar mellan pelarna och har hela bygget intäckt på nolltid. Sen kan resten inomhus försiggå i torrt och uppvärmt klimat. (Så byggdes t.ex. ett av husen på Södra stationsområdet i Sthlm på 1980-talet. Metoden dock mer tillämpad utomlands än i Sverige.)

Jänkarna har i många år byggt stålkonstruktioner i kombination med betong till höga hus, s.k skyskrapor, med ungefär samma teknik, så att hyresgästerna kunnat flytta in i Bv. medan skrapan växt i vädret och hyresgästerna flyttat in efterhand som nästa våning färdigställts.

Vi kommer troligen att få följa efter med ett mer tekniskt/mekaniserat byggande och mindre manuellt hantverksjobb, även om byggnadsarbetarna fortfarande behövs för att montera samman delarna och göra den sista kompletteringen/avputsen på plats, men några byggnader (typ byråer med 'lådor', där en låda är = en lgh som man äger och flyttar med sig med allt bohag när byte av läge är nödvändigt, som jag en gång drog upp idén till) tror jag ligger en bit längre bort
__________________________
Byggaren

 

[billy_baver]

Korrekt påpekat är Modulent etablerad volymbyggare i Sverige sedan snart ett halvsekel. Tillkommer Älvsbyhus, som blivit något av marknadsledare i segment lågpris. Mockfjärdshus och Nässjöhus är två andra volymbyggare, som var aktiva på det 70-tal som "byggaren" refererar till. Gemensamt för flera av dessa var ett förflutet inom industrihallar och bensinstationer. Gemensamt för dem alla har varit att man monterar yttertak utanpå en redan monterad bottenvåning (som därför inte är från början vädersäkrad på byggplats). Detta är givetvis en kompromiss, vars nackdelar är så små att de inte tycks ha uppvägt priset på en förfinad metod.

Precis som "byggaren" skriver är nämligen detta inte alls några färska och helt oprövade geniuppfinningar jag levererar. All denna teknik finns egentligen redan. På sina håll används den redan i fullskalig byggproduktion. Jag skulle dock säga att det är mer Japan än USA som har täten idag. Och det enda knepiga tycker jag är att Sverige inte ligger i närheten av teknisk frontlinje (vilket var fallet under det utskällda "Miljonprogrammets" dagar på 60- och 70-talen).

Open House hette företaget som till en konkurs helt nyligen drev husfabrik i Arlöv utanför Malmö. Verksamheten baserades på ett koncept som förtjänar att inte falla i glömska http://www.openhouse.se/

 

[imported_Byggaren]

---

Och det enda knepiga tycker jag är att Sverige inte ligger i närheten av teknisk frontlinje (vilket var fallet under det utskällda "Miljonprogrammets" dagar på 60- och 70-talen).

---

Åh! Ytterligare en som upptäckt att det är mycket i dagens Sverige som ligger långt borta från att vara i bräschen för nytänkande inom byggandet. Min uppriktiga glädje.

På 70 och 80-talet skällde jag på arkitekterna för att de inte kunde rita något nytt och spännande. Det var Smålandsvillor, Skånelängor o dyl. till max. Sen kom de avskurna hörnen och nu har man lyckats hitta tbx till funkisstilen. Men fortfarande finns inget nytänkande inom arktikturen (med få undantag, ett finns i Gbg med två huskroppar, en på vardera sidan om en inglasad trädgård till de boendens samvaro, vilket egentligen inte heller är något nytt, det ritade jag redan på 60-talet) som holländarnas roterbara hus som vrider sig efter solen.

Konstruktionsmässigt är det ännu sämre. Inte sen Gullfiber kom med sitt element av styv träfiberskiva med kantreglar av trä (Marsonite Byggsystem, kallat) har vi sett en nyutveckling. Vi kör med träreglar, isolering, skiva på utsidan, plast på insidan och något utanpå detta igen. Ett försök, visat på den nyligen avhållna Hus&Hemmässan i Gbg, övertygade mig inte heller om att någon större tanke pågår på byggsidan. De hade lavat upp dubbla, tunna skivor av grå cellplast med några plastgrejor emellan som skulle hålla ameringsjärnen. Sen skulle det gjutas med btg. i mitten och kläs över på både in- och utsidan med fasad resp. skiva. (Jag hade kännedom om detta byggsystem långt tidigare från Tyskland, men det verkar inte ha blivit någon succé där och blir det troligen inte här heller).

Värmetekniskt har vi lagt grunden för nya problem framöver. Istället för takförlagda elvärmestrips har vi nu golvförlagda värmerör som är lika oåtkomliga för inspektion och reparation som elvärmestripsen är idag, och det är flera (bl.a dotterns svärfar) som idag inte har någon värme alls i huset och fått sätta in en luftvärmepump och flera direktverkande elradiatorer för att inte frysa ihjäl i vinter. Huga!

Förr sa man att kunnandet om hur man ska bygga hus avtog med kvadraten på avståndet till Rom, där danskarna var bättre än vi trots att bara Öresund skiljer oss åt. Fullt så enkelt är det inte, men vi hänger kvar för mycket i gammalt tänkande i form av vilket mtrl. vi har haft till förfogande för att bygga våra hus och det styr även dagens byggande.

Till min stora glädje märker jag att stenhus (av lättbtg.) vinner ökat intresse, lixom äldre byggmetoder där man kombinerat olika mtrl. till fungerande hus utan att ha en plastpåse att bo i (t.ex. trä, tegel (korsvirke) och lin som isolering). Fortsätter det spåret kanske vi kan hoppas på utvecklad arkitektur utan fuktproblem med puts på MU och skadliga fuktvandringar i ytterväggarna. Linet klarar fukt, det gör inte MU eller cellplast på samma sätt. Dessutom ett naturmaterial som skonar miljön.

Och sen har vi konservatismen inom byggutbildning, organisation/facktillhörighet och byggindustrin att kämpa emot. Alla värnar om sitt revir. Det är t.ex otänkbart att man kan ordna en byggmästareutbildning som slutar med licens för att slippa KA-n och Garbo på bygget. Alltså en byggmästare som gör skäl för namnet, insatt i både det som en arbetsgivare behöver kunna, hantverket, arkitektens och ingenjörens kompentens. Vi är 'fackade in' på både det ena och andra sättet, trots att vissa delar är gemensamt.

Det finns att göra. Vem sätter stenen i rullning?
_____________________
Byggaren

 

[frjo7205]

Låt oss först inse skillnaden mellan tekniska förenklingar och finansiella besparingar.

.

Som tillägg skulle jag också vilja tillföra den övergripande aspekten ekonomisk risknivå.

Alla val man gör avseende tekniska förenklingar och finansiella besparingar påverkar projektets totala risknivå, vilket också måste beaktas.

Exempelvis: flera delade entreprenader = högre samordningsrisk än vid en totalentreprenad.

Anlitande av utländska arbetskraft = högre risk/osäkerhet avseende reklamation, avtalsvillkor etc än vid anlitande av svensk dito.

Att själv skaffa byggmaterial = entreprenörens ansvar för att leverera rätt material i rätt tid övergår på dig. Brister du i det avseendet får du stå fördröjningskostnaderna.

Vad gäller risker i utforming så kan man grovt säga att det dels finns risken att konstruktionen i sig blev fel eller dålig och måste göras om. Dels finns risken att konstruktionen som sådan är OK men att den inte passar dig och ni väljer att göra om den före den tekniska livslängden tjänat ut, exempelvis ett felplanerat kök.

etc.

Så, det är alltid en avvägning mellan risk/möjlighet. Den möjliga besparingen bör stå i proportion till dels den åtgärdsspecifika risken, dels åtgärdens påverkan på den totala riskbilden.

Som privatperson har man redan från början ett dåligt utgångsläge med låg kompetens och erfarenhet kring den mycket komplexa process som uppförandet av en ny byggnad faktiskt är.

Att tänka kring den sammanvägda risknivån och jämföra med sina egna ekonomiska och personliga förutsättningar att hantera dessa riskers konsekvenser (kostnadsökningar, rättstvister, ökad egen tidsåtgång, frustration etc) är nödvändigt. Kan vara en bra idé att titta på lite renoveringsbloggar eller trådar här på forumet och se hur många som missat rejält i sin riskanalys på sina projekt.

 

[billy_baver]

Javisst! Man kan resonera hela byggprojekt enbart i termen av "risk". Många råkar i problem därför att de öht inte funderat på risken. Och möjligen ännu fler hamnar i ren katastrof därför att de blint litar på ett överreklamerat sätt att undvika samma risk.

Exempel 1: Du kör mot grönt ljus och vet att du har "mer rätt" än han som kör mot rött.
Exempel 2: Efter lyckad rättegång tilldöms du ett fett skadestånd från en husfabrik utan kapital.
Exempel 3: Efter fem år kraschar något som du köpt med tio års garanti. Från en säljare som inte längre finns.

Bästa sättet att lära sig hantera risker är nog att öva sig på "något billigt". Som att bygga garaget innan du bygger huset...