- Status
Att påstå att tätskiktet inte skulle vara en bra yta att sätta kakel på är befängt.imported_Byggaren skrev:
Vad grundar du det uttalandet på?
Kaklet är inte tätt. Fogmassan är inte tät. Fixet är inte tätt.
Att ställa sig och perforera det enda täta skiktet i konstruktionen för att montera en (otät) skiva som inte fyller någon praktisk funktion vore vansinne.
Återigen; fogmassan förseglar ingenting. Den suger fukt som en svamp -om du duschar på en kaklad vägg så har du fyllt konstruktionen med vatten på ett par minuter.
Jag utgår ifrån att du syftar på plattor som är "rectefied" (slipade till exakta mått) när du talar om "foglös" sättning?
I praktiken så sätts dessa med minimala fogar (1-2 mm) och fogas eftersom förutsättningarna aldrig är så bra att det går att sätta plattorna stumt.
Bortser vi från det och ponerar att dom faktiskt sätts dikt an varandra och inte fogas, så kommer det inte innebära att det kommer in mer "smutsvatten" bakom kaklet än vad det gör vid en traditionell sättning.
Dessa plattor är i stort sett alltid av granitkeramik (E-värde <0,5%) vilket borgar för mindre vatten bakom plattorna än vad man får med en fogad kakelplatta.
ACME:
Det är däremot betydligt större risk att belasta fuktspärren med en bärande funktion som den inte är avsedd att ta upp. Dels vertikalt väggytan, dels vinkelrätt ut från densamma.
Därför ska man inte sätta kakel på fuktspärren utan på ett underlag som klarar av belastningen. Då kan visserligen underlaget på sikt gå åt pipan men fuktspärren under är intakt, vilket bevisats av ett otal vattenskador och försäkringsbolagens statistik på området där så inte skett.
_________________________
Byggaren
En fuktspärr har en enda funktion att fylla: att utgöra tätskikt. Den har ingen bärande funktion.
Tack för upplysningen! Det där visste jag långt innan jag fyllt 40 och nu är jag >70. Jag har dessutom varit med om (som Riksbyggens representant i VASKA-projektet) att ta fram dagens regelverk för hur det ska göras tätt i våtrum.
Det är alltid vanskligt att göra hål i en fuktspärr, men görs det på ett omsorgsfullt och fackmannamässigt sätt är det en mycket liten risk.
Det är däremot betydligt större risk att belasta fuktspärren med en bärande funktion som den inte är avsedd att ta upp. Dels vertikalt väggytan, dels vinkelrätt ut från densamma.
Därför ska man inte sätta kakel på fuktspärren utan på ett underlag som klarar av belastningen. Då kan visserligen underlaget på sikt gå åt pipan men fuktspärren under är intakt, vilket bevisats av ett otal vattenskador och försäkringsbolagens statistik på området där så inte skett.
Nej. Ingenting mer än själva kaklet är tätt mot fukt. Det bevisade LTH i ett praktiskt prov för många år sen när de monterade kakel på en glasskiva och lät en handdusch strila vatten mot ytan. Då gick det att från baksidan se hur vattnet från fogarna spreds in under kanten på kakelplattorna, men genom plattorna kom inget vatten.
Ja.
Vilket bevisar att själva tanken med dessa plattor är befängd.
Åjo! Det är allt skillnad på kapillär uppsugning och fritt tillträde för vattnet. I första fallet sitter skiten utanpå fogen, i andra fallet sitter skiten längst in mot väggen.
Som jag skrev ovan, så är det inte genom det glaserade kaklet som vattnet kommer in, utan via fogarna. Själva hårdheten på plattan har därför ingen större betydelse för kapilläriteten eftersom glasyren är tät (bränns i ugn).
_________________________
Byggaren
Det är precis vad den har. Den har tre funktioner: Att häfta mot underlaget, att vara tät, och att skapa ett underlag som fästmassan kan häfta mot. Alla tre klarar den utmärkt. Vidhäftningen i båda fallen är långt över de 0,5 MPa som krävs.imported_Byggaren skrev:
Absolut. Men att göra det fullständigt i onödan är fortfarande dumt som tusan. Dessutom är din konstruktion ett typexempel på icke fackmässigt utförande, då du har hittat på den själv, och inte förankrar den i vare sig branschregler eller någon leverantörs konstruktionslösning.imported_Byggaren skrev:
Som sagt, den är avsedd för det, och klarar belastningen med oerhört hög marginal.imported_Byggaren skrev:
Byggaren, när du kommer med påståenden som ingen annan i branschen (vare sig det är Byggkeramikrådet, GVK, försäkringsbolag eller materialleverantörer) håller med om så har du en ganska stor bevisbörda. Kan du ge en enda källa på att din konstruktion har testats? De konstruktioner som materialleverantörerna ger, eller som finns beskrivna i BBV, är omsorgsfullt testade i lab och i hundratusentals våtrum i praktiken. Jag tror inte att ett enda våtrum är byggt som du beskriver, möjligtvis undantaget ditt eget.
Som jon redan har påpekat; Jo.imported_Byggaren skrev:
Den är, som du borde veta, framtagen och utprovad för att orka bära den lasten.
Jag har aldrig under de femton år som jag har arbetat med försäkringsskador sett (eller hört talas om) en skada som beror på att tätskiktet har släppt.
Wow. Imponerande. Verkligen.
Det gör bara ditt uttalande än mer märkligt.
Glaserade plattor är vattentäta, men en platta med högt E-värde och glasyr endast på framsidan kommer att göra fuktgenomsläppet lättare än t.ex. en granitkeramik eller glasplatta som bara låter fukten vandra via fog och fix.
Därav mitt resonemang kring granitkeramikplattor som sätts dikt varandra.
Hela den diskussionen är dock irrelevant eftersom plattorna i stort sett alltid fogas, och det var inte den stora poängen med mitt första inlägg.
Där var poängen att det är vansinnigt att sätta minerit på väggen som en lösning på ett problem som inte existerar.
Betänk att detta är ett publikt forum för GDS-are, och folk kan faktiskt tro att det du skriver är sant.
Det bör fungera, förutsatt att underlaget är stabilt. Alltså inga lösa plattor eller gammal puts som ligger bom.
Byggaren, det känns lite symptomatiskt att du kommer med märkliga påståenden i olika trådar, och när diskussionen blir besvärlig för dig så slutar du helt enkelt svara i tråden. Jag hade uppskattat om du antingen bemötte de argument som framförs i tråden, eller hade ödmjukheten att säga att du kanske hade fel.
Byggaren, det känns lite symptomatiskt att du kommer med märkliga påståenden i olika trådar, och när diskussionen blir besvärlig för dig så slutar du helt enkelt svara i tråden. Jag hade uppskattat om du antingen bemötte de argument som framförs i tråden, eller hade ödmjukheten att säga att du kanske hade fel.
Redigerat:
Lite löjlig tråkig pajkastning i tråden tycker jag.
Vad varje människa vet är att en glaserad kakelplatta inte släpper igenom vatten ( glas är tätt )....Är vi överens där ?.
Vad också varje erfaren badrumsrenoverare vet är att om man fogar "normalt" med 3 mm fog och eftervattnar den 3-4 ggr under ett par dagar så blir den i praktiken nästan tät innåt sett men fortsätter att "andas" utåt....är vi överens där ?.
Fogens uppgift är att ta små rörelser i väggen samt att ventilera ut fukten från väggen... är vi överens ?
Fogen blir under ett "normalt" duschande bara då blöt ett par mm in i fogen, då nästan allt vatten bara rinner av plattorna/fogarna rakt ner i brunnen... överens ?.
Sedan är självklar ventilationen en mycket viktig bit i badrummen...överens ?
Så med en normal vetilation, normala glaserade ex 15x15 plattor med 3 mm fog utförd på rätt sett så får man inte " konstruktionen vattenfylld på några minuters spolande" som någon skrev, då ligger problemet i någon av de utförda momenten eller att badrummet har ingen eller undermåttlig ventilation, men då har fukthalten bakom kaklet sakta, sakta stigit till ohälsosamma nivåer.
Sedan så ska fuktspärren den sk ( gummen) rollas i 2 mycket tjocka lager efter rollning av vidhäftning/väggprimer som efter tork ska kunna mätas upp till minsta 1 mm tjocklek, helst närmare 2mm.
Den ska dessutom inte rollas slät utan rollas så en knottrig yta uppstår, d.v.s ett mycket tjockt lager, dessa " hullingar/knotter/" som fuktspärren skapar efter tork ökar då vidhäftningen för fixet med nästan 100%.
Och självklart är en dammfri yta att börja fuktspärra på en självklarhet.
Så jag tycker Imported_byggaren har rätt i det mesta förutom mineritskivan, b.l.a det han skriver om fogfritt kakel, eftersom en fog andas och släpper ut fukt så försvinner ju den funktionen i.o.m fogfria plattor, så den typ av platta hjälper nog i en del fall till att skapa lågsiktiga diffusionsproblem.
Har bara mina ca 2200 st tillverkade renoverade/nybyggda badrum & 6 år som Vattenskadetekniker hos JM.AB som stöd för mina åsikter/erfarenheter.
MvH Jawen
Vad varje människa vet är att en glaserad kakelplatta inte släpper igenom vatten ( glas är tätt )....Är vi överens där ?.
Vad också varje erfaren badrumsrenoverare vet är att om man fogar "normalt" med 3 mm fog och eftervattnar den 3-4 ggr under ett par dagar så blir den i praktiken nästan tät innåt sett men fortsätter att "andas" utåt....är vi överens där ?.
Fogens uppgift är att ta små rörelser i väggen samt att ventilera ut fukten från väggen... är vi överens ?
Fogen blir under ett "normalt" duschande bara då blöt ett par mm in i fogen, då nästan allt vatten bara rinner av plattorna/fogarna rakt ner i brunnen... överens ?.
Sedan är självklar ventilationen en mycket viktig bit i badrummen...överens ?
Så med en normal vetilation, normala glaserade ex 15x15 plattor med 3 mm fog utförd på rätt sett så får man inte " konstruktionen vattenfylld på några minuters spolande" som någon skrev, då ligger problemet i någon av de utförda momenten eller att badrummet har ingen eller undermåttlig ventilation, men då har fukthalten bakom kaklet sakta, sakta stigit till ohälsosamma nivåer.
Sedan så ska fuktspärren den sk ( gummen) rollas i 2 mycket tjocka lager efter rollning av vidhäftning/väggprimer som efter tork ska kunna mätas upp till minsta 1 mm tjocklek, helst närmare 2mm.
Den ska dessutom inte rollas slät utan rollas så en knottrig yta uppstår, d.v.s ett mycket tjockt lager, dessa " hullingar/knotter/" som fuktspärren skapar efter tork ökar då vidhäftningen för fixet med nästan 100%.
Och självklart är en dammfri yta att börja fuktspärra på en självklarhet.
Så jag tycker Imported_byggaren har rätt i det mesta förutom mineritskivan, b.l.a det han skriver om fogfritt kakel, eftersom en fog andas och släpper ut fukt så försvinner ju den funktionen i.o.m fogfria plattor, så den typ av platta hjälper nog i en del fall till att skapa lågsiktiga diffusionsproblem.
Har bara mina ca 2200 st tillverkade renoverade/nybyggda badrum & 6 år som Vattenskadetekniker hos JM.AB som stöd för mina åsikter/erfarenheter.
MvH Jawen
Nej. Den är inte tät inåt.jawen skrev:
Efter två minuter är en fog genomfuktad och ett antal duschar är en sådan konstruktion vattenfylld. Slutar man sedan duscha tar det flera månader innan det torkat ut bakom plattorna. Detta har visats genom tester på SP. Jag kan säkert rota fram rapporten om du vill ha den. Men hurdå ohälsosam? Konstruktionen tål 100% fuktighet, så vad är det som vore ohälsosamt?jawen skrev:
Jag förstår inte hur du kan säga att "såhär gör man". Det beror helt på vilket tätskiktssystem som används. De flesta idag är dukar som man limmar upp, och de vätskebaserade system som finns kräver fler än två rollningar.jawen skrev:
Att ha 100% RF bakom plattorna är inget problem. Det har man hela tiden bakom plattorna i duschen. Det är därför tätskiktens ångmotstånd testas genom att man driver mellan 100% och 50% RF nuförtiden.jawen skrev:
Redigerat:
Dum fråga som resultat av diskussion ovan.
Om det nu inte finns fukttätta fogar, VARFÖR finns dom inte då? Varför är den underliggande membrannen/ duken det enda lösningen på problemmet ?
Det känns så där halvbra att veta att man har ständigt 100% fukt i vägg bakom kakel och att det rinner vatten under golvklinkern som med litet tur hittar till golvbrunnen. Otätta mögliga fogar vill man ju helst leva utan. Om man nu inte vill ha en välfungerande svetsad plastmatta i träkonstruktioner... kan man då inte kunna kakla på ett säkrare sätt utan den så omtåliga membranen ?
Fex med glaskakel eller granitkeramik som knappt sugger vatten fogat med en fukttätt och lagom elastisk fog - ger ju en tätt badrumsvägg i en enda arbetsmoment.
Varför finns det inte vattentätta fogar på marknaden? Omöjligt? Obekvämt? För billig lösning? För liten marknad?
Kan någon försöka förklara det för mej?
gaia
Om det nu inte finns fukttätta fogar, VARFÖR finns dom inte då? Varför är den underliggande membrannen/ duken det enda lösningen på problemmet ?
Det känns så där halvbra att veta att man har ständigt 100% fukt i vägg bakom kakel och att det rinner vatten under golvklinkern som med litet tur hittar till golvbrunnen. Otätta mögliga fogar vill man ju helst leva utan. Om man nu inte vill ha en välfungerande svetsad plastmatta i träkonstruktioner... kan man då inte kunna kakla på ett säkrare sätt utan den så omtåliga membranen ?
Fex med glaskakel eller granitkeramik som knappt sugger vatten fogat med en fukttätt och lagom elastisk fog - ger ju en tätt badrumsvägg i en enda arbetsmoment.
Varför finns det inte vattentätta fogar på marknaden? Omöjligt? Obekvämt? För billig lösning? För liten marknad?
Kan någon försöka förklara det för mej?
gaia
Konstruktionen bakom är dimensionerad för att klara 100% fuktighet bakom plattorna med god marginal, därför behövs inte vattentäta fogar. Det är liksom inte ett problem att det står vatten där. Om fogen möglar och blir ful så beror det på dålig kvalitet på materialet, arbetet eller på slarvig rengöring. Eller en kombination av dessa faktorer.
Men visst finns det vattentäta epoxifogar. Dessa är dock väldigt hälsofarliga att arbeta med, och inget man sysslar med i onödan. Dessutom är det svårt att garantera tätheten över tid i hörn och andra skarvar, där man ofta behöver rörelsefogar istället. Då skulle en epoxifog släppa in vatten i dessa små punktläckor, men mer eller mindre helt förhindra en diffusion ut ur konstruktionen, och resultatet skulle bli detsamma.
Dessutom finns det andra svårigheter, till exempel hur man löser tätningen mot golvbrunnen om keramiken utgör det täta skiktet.
Men visst finns det vattentäta epoxifogar. Dessa är dock väldigt hälsofarliga att arbeta med, och inget man sysslar med i onödan. Dessutom är det svårt att garantera tätheten över tid i hörn och andra skarvar, där man ofta behöver rörelsefogar istället. Då skulle en epoxifog släppa in vatten i dessa små punktläckor, men mer eller mindre helt förhindra en diffusion ut ur konstruktionen, och resultatet skulle bli detsamma.
Dessutom finns det andra svårigheter, till exempel hur man löser tätningen mot golvbrunnen om keramiken utgör det täta skiktet.
Ja, på ytan är den vattentät (men inte ångtät). Glasyren sitter dock endast på framsidan, och det är inte alltför ovanligt att leran skymtas i kanten på fogarna i taffligt satta badrum. Det räcker alltså med en mm fuktinträngning i fogen för att plattans lera ska börja suga fukt.jawen skrev:
Nej.jawen skrev:
Nej.jawen skrev:
Fogar krävs för att kompensera för toleranserna som finns inom allt byggande.
Den är dels kosmetika och dels till för att få en städbar yta. Med 15x15 plattor så utgör fogen endast ca 5% av väggens yta, vilket gör uttorkningen mycket långsam. Som Jon skrev så tar det ett antal (ca 6-9) månader innan väggen är torr igen.
Nej.jawen skrev:
Ja.jawen skrev:
Jo.jawen skrev:
Vatten är inte ohälsosamt -Mögel är det, men det finns inget på den våta sidan om tätskiktet som kan mögla.jawen skrev:
Som Jon redan har påpekat så kan man inte generalisera som du gör -det skiljer mellan fabrikaten. Vad alla dock har gemensamt är att dom inte anger hur tjockt tätskiktet ska appliceras, utan i hur stor mängd per kvm.jawen skrev:
Som sagt, väggen kommer aldrig att bli torr så länge badrummet nyttjas.jawen skrev:
2200 badrum? Vad var din roll i dessa badrumsbyggen?jawen skrev:
No ja, så enkelt var det inte att använda tätta fogarjon_h skrev:
Mögel växer ju på organisk material och det material kommer från tväl och smuts man tvättar av sej som sen fastnar i fuktig fog. Jag skulle önska mej en fogmaterial av sån kvalitet att den tål det utan att mögla för snabbt. Skulle vara bra att välja det bästa när det nu ska vara mer eller mindre fuktigt hela tiden mellan membran och kakel. Jag ska ju rengöra ... men skulle helst ha dom bästa förutsättningar från början.Vilken fogfabrikat är bäst att klara det?
gaia
Det finns mer eller mindre täta och vattenavvisande fogmassor hos de flesta leverantörer, vissa med så kallad "pärleffekt". Jag tycker att det alltid är värt några extra hundralappar att få en fog av hög kvalitet istället för att använda en standardfog, de som brukar heta "kakelfog" eller "klinkerfog". Min personliga favorit är Mapei, deras Keracolor FF till kakel och Ultracolor Plus till klinkers, men det finns många bra fogar på marknaden.
Alla fogmassor blir fula långt före keramiken blir det, den har ju en nästan obegränsad livslängd. Det är fullt möjligt att foga om ett badrum när fogen blivit ful, men då det är fruktansvärt mycket jobb så vill man såklart att originalfogen ska hålla sig snygg så länge som möjligt.
Alla fogmassor blir fula långt före keramiken blir det, den har ju en nästan obegränsad livslängd. Det är fullt möjligt att foga om ett badrum när fogen blivit ful, men då det är fruktansvärt mycket jobb så vill man såklart att originalfogen ska hålla sig snygg så länge som möjligt.
Vet inte om jag tycker tråden tillför så mycket allmänt, men svarar väl lite.
Jag skrev inte att fogen är helt tät innåt !, jag skrev nästan tät!! väsentlig skillnad.
Sedan när fogen fångar upp första vattenstänken så "sväller/expanderar" den något och blir då per automatik yttligare lite tätare.( precis som samtliga absorberande material )
Sedan blir i alla fall jag trött på "dessa udda fall" som hela tiden tas upp i tråden som exempel.
Köper man icke kvalitets plattor från Bauhaus och dylikt, så självklart kan dom vara olika stora, har inte glasering över kanten samt suger i vissa fall t.o.m vatten mm, men mina uttalanden gäller i allmänhet vid yrkesanvändande-tänk på alla plan, kakelval, fogval, arbetssett.
Sedan är det helt "onormal" användning att stå och spruta varmvatten rakt på väggen, vem gör så i allmänhet ?
ACME skrev.
"Fogar krävs för att kompensera för toleranserna som finns inom allt byggande.
Den är dels kosmetika och dels till för att få en städbar yta."
Skiten fastnar just i fogen !!, och om fogen finns för att kompensera plattans olikhet, så kan ju du berätta för mig vad i väggen som skulle ta upp rörelserna utan att kaklet skulle spricka.
AcME skrev också:
"Som Jon redan har påpekat så kan man inte generalisera som du gör -det skiljer mellan fabrikaten. Vad alla dock har gemensamt är att dom inte anger hur tjockt tätskiktet ska appliceras, utan i hur stor mängd per kvm."
Hur dumt som helst !!, hur stor mängd per kvm......
Ja, då kan man väl lägga en klump på ena kanten av varje kvm då eller ?
Självklar är allt baserat på tjocklek om man ska ha en standard för saker, industrin inom galvanisering på spik/järn mm använder my som tjocklek= kvaliteten på galvaniseringen, inom Epoxi/rostskydd/lack/målning mm används också my .
Sedan är det självklart ohälsosamt att ha större mängder vatten ståendes på golv och i väggar, vi använder ju tvål och släpper cellrester/smuts när vi duschar så uppenbart "åker" ju lite av det in med vattnet och skapar grogrund för olika typer av mögeltillväxt.
Enbart vatten innehåller bakterier som relativt snabbt skapar bakterietillväxt, häll upp ett glas och låt det stå i rumstemperatur 5-6 dagar, sedan kan du tala om om det ser gott ut eller luktar bra.
Sedan talas det om ångtäthet och dylikt, jag blir lite trött då, självklart ska vi försöka förbättra allt inom byggande och annat, men bara att svälja allt med hull och hår blir ofta inte bra.
För ex så har mer än 500.000 badrum bara i STHLM klarat sig mycket bra en mycket lång tid trotts avsaknaden av fuktspärr på väggar.
Självklart var vattenanvändandet helt olika dagens på 30-40-50-talet, men redan på 60-talet började vi använda vatten i större skala.
Fukt kan vandra i många konstruktioner utan att skapa problem och ventileras bort naturligt, sedan om byggnaden är i trä så får man ju självklart bygga därefter.
Men dagens snack om badrum´sregler och BKR köper jag inte, Tyskland har alltid haft stora påtryckningar vad gäller byggregler, så dom stora jättarna "köper" sig till branschregler precis som oljeindustrin köper upp elbilstillverkare, bromsar solpanelutvecklingen mm.
För ex så vart det helt förbjudet att använda annan fuktspärr än Oibit under 1991, samtliga badrum av mur/puts/sten mm skulle använda just Oibit, en helt svart massa lite lik kallasfalt.
Sedan runt 1993 när jag säkert gjort 200 badrum med just Oibit, så vart det totalförbjudet att använda produkten.
Men vad gäller regler i badrum så får framtiden utvisa var som gäller, jag kommer i alla fall i mitt eget fall om jag behöver göra ett badrum fortsätta använda gips och mitt "vanliga" tillvägagångssett och vara noga med ventilationen.
Sedan frågade ACME vad min roll i dom ca 2200 st badrummen hade varit.
Jag har i lag om 3 personer gjort kompletta stambyten, d.v.s rivit, putsat,gummat,kaklat, klinkat dragit avlopp/vattenrör/vvc samt monterat vitvaror/hängare d.v.s alla moment som utförs.
Vi har i nästan alla dessa fall "bjudit/gjort utan kostnad" på en eller 2 stor-tvättstugor till hyresgästerna.
Jag har nog varit inblandad på något sett i över 5000 badrum totalt sett, men räknar bara dom jag varit till 100% arbetande i d.v.s gjort samtliga moment.
Vi hade bara på S:T:eriksgatan i STHLM 1480 st badrum under 1991-1996, sedan har jag gjort hela Garvargatan i STHLM, 7-8 hyreshus i Sundbyberg/Solna, Utövägen/Skarpövägen i Orminge mm.
Gjorde mitt första stambyte 1987.
Gjorde också ca 50 villa badrum hos JM AB, och har utanför dessa säkert gjort 30 till hemma hos privatpersoner.
MVH Jawen
Jag skrev inte att fogen är helt tät innåt !, jag skrev nästan tät!! väsentlig skillnad.
Sedan när fogen fångar upp första vattenstänken så "sväller/expanderar" den något och blir då per automatik yttligare lite tätare.( precis som samtliga absorberande material )
Sedan blir i alla fall jag trött på "dessa udda fall" som hela tiden tas upp i tråden som exempel.
Köper man icke kvalitets plattor från Bauhaus och dylikt, så självklart kan dom vara olika stora, har inte glasering över kanten samt suger i vissa fall t.o.m vatten mm, men mina uttalanden gäller i allmänhet vid yrkesanvändande-tänk på alla plan, kakelval, fogval, arbetssett.
Sedan är det helt "onormal" användning att stå och spruta varmvatten rakt på väggen, vem gör så i allmänhet ?
ACME skrev.
"Fogar krävs för att kompensera för toleranserna som finns inom allt byggande.
Den är dels kosmetika och dels till för att få en städbar yta."
Skiten fastnar just i fogen !!, och om fogen finns för att kompensera plattans olikhet, så kan ju du berätta för mig vad i väggen som skulle ta upp rörelserna utan att kaklet skulle spricka.
AcME skrev också:
"Som Jon redan har påpekat så kan man inte generalisera som du gör -det skiljer mellan fabrikaten. Vad alla dock har gemensamt är att dom inte anger hur tjockt tätskiktet ska appliceras, utan i hur stor mängd per kvm."
Hur dumt som helst !!, hur stor mängd per kvm......
Ja, då kan man väl lägga en klump på ena kanten av varje kvm då eller ?
Självklar är allt baserat på tjocklek om man ska ha en standard för saker, industrin inom galvanisering på spik/järn mm använder my som tjocklek= kvaliteten på galvaniseringen, inom Epoxi/rostskydd/lack/målning mm används också my .
Sedan är det självklart ohälsosamt att ha större mängder vatten ståendes på golv och i väggar, vi använder ju tvål och släpper cellrester/smuts när vi duschar så uppenbart "åker" ju lite av det in med vattnet och skapar grogrund för olika typer av mögeltillväxt.
Enbart vatten innehåller bakterier som relativt snabbt skapar bakterietillväxt, häll upp ett glas och låt det stå i rumstemperatur 5-6 dagar, sedan kan du tala om om det ser gott ut eller luktar bra.
Sedan talas det om ångtäthet och dylikt, jag blir lite trött då, självklart ska vi försöka förbättra allt inom byggande och annat, men bara att svälja allt med hull och hår blir ofta inte bra.
För ex så har mer än 500.000 badrum bara i STHLM klarat sig mycket bra en mycket lång tid trotts avsaknaden av fuktspärr på väggar.
Självklart var vattenanvändandet helt olika dagens på 30-40-50-talet, men redan på 60-talet började vi använda vatten i större skala.
Fukt kan vandra i många konstruktioner utan att skapa problem och ventileras bort naturligt, sedan om byggnaden är i trä så får man ju självklart bygga därefter.
Men dagens snack om badrum´sregler och BKR köper jag inte, Tyskland har alltid haft stora påtryckningar vad gäller byggregler, så dom stora jättarna "köper" sig till branschregler precis som oljeindustrin köper upp elbilstillverkare, bromsar solpanelutvecklingen mm.
För ex så vart det helt förbjudet att använda annan fuktspärr än Oibit under 1991, samtliga badrum av mur/puts/sten mm skulle använda just Oibit, en helt svart massa lite lik kallasfalt.
Sedan runt 1993 när jag säkert gjort 200 badrum med just Oibit, så vart det totalförbjudet att använda produkten.
Men vad gäller regler i badrum så får framtiden utvisa var som gäller, jag kommer i alla fall i mitt eget fall om jag behöver göra ett badrum fortsätta använda gips och mitt "vanliga" tillvägagångssett och vara noga med ventilationen.
Sedan frågade ACME vad min roll i dom ca 2200 st badrummen hade varit.
Jag har i lag om 3 personer gjort kompletta stambyten, d.v.s rivit, putsat,gummat,kaklat, klinkat dragit avlopp/vattenrör/vvc samt monterat vitvaror/hängare d.v.s alla moment som utförs.
Vi har i nästan alla dessa fall "bjudit/gjort utan kostnad" på en eller 2 stor-tvättstugor till hyresgästerna.
Jag har nog varit inblandad på något sett i över 5000 badrum totalt sett, men räknar bara dom jag varit till 100% arbetande i d.v.s gjort samtliga moment.
Vi hade bara på S:T:eriksgatan i STHLM 1480 st badrum under 1991-1996, sedan har jag gjort hela Garvargatan i STHLM, 7-8 hyreshus i Sundbyberg/Solna, Utövägen/Skarpövägen i Orminge mm.
Gjorde mitt första stambyte 1987.
Gjorde också ca 50 villa badrum hos JM AB, och har utanför dessa säkert gjort 30 till hemma hos privatpersoner.
MVH Jawen