Vi har ett hus som ser ut som hus gjorde förr om åren. Gräsmattan ligger på plats och nu är det bara frågan om att fixa i ordning resten av trädgården. Eftersom huset ser ut som det gör så passar det nog bäst med gamla klassiska växter och blommor. Överös denna tråd med alla 'mormorsväxter' ni kan komma på.

Vi börjar med löjtnantshjärta, syrén och doftschersmin.
 
påsklilja, gul daglilja, gammeldags pioner, stjärnflocka ngn ros...
 
Träd: Äppel- och plommonträd...
Om ni vill ha (och har plats för) stora träd: Lind, gråpäron

Buskar: Stora väldoftande buskrosor, t ex albarosor. Häggmispel, om man kan få tag på den där ålderdomliga sorten med väldigt upprätt och samlat växtsätt, vet inte vad den heter. Paradisbuske.
De klassiska bärbuskarna - hallon, krusbär samt svart- och rödvinbär.

Klippta häckar: Hagtorn, trubbhagtorn, måbär.
Buxbom kan man ha som låga infattningshäckar kring planteringar om man vill ha ett sydsvenskt stuk.

Örtagård med olika kryddväxter, gärna också lite ålderdomligare som libbsticka, vinruta och sånt.
...nån rabarber nånstans...

Ettåringar: Ringblomma, luktärt, krasse, penséer..

Perenner: Stormhatt, stockros, tigerlilja, krollilja, bondpion, luktpion, hjärtbergenia, jätteprästkrage, ackleja...kommer nog på mer sen...
 
Maskrosor :)
 
Fänrikshjärtan (intill era löjtnantshjärtan). Fläder (ton i ton med er schersmin) plus blodfläder som mörk och halvhög kontrast. Rosenstav (för era fjärilars skull). Gullregn är mer lättskött än syrén, men varför inte både ock!

Inventera först vilka växter som breder ut sig spontant i er omgivning. Har där bott människor förr kan ni vara säkra på att ni ska göra många fynd under resans gång. Den tidstypiska folkliga svenska lustträdgården är enkel, lättskött och flärdfri med "odödliga" sorter som lupin och praktlysing. De brukar avslöja läget på våra torpruiner. Och om man på en sådan plats röjer bort lite av de ihärdiga överlevarna kommer torparkvinnornas blyga vänner tillbaka, såsom doftviol och lammöra.

Om ni har kuperad tomt bör ni vara beredda på överraskningar av typen att vissa plantor misslyckas bara för att ni planterat dem i "fel" sluttning. På slänterna bör ni undvika gräsmattor. Lägg istället upp ett spektrum av olika sorters andra marktäckare, allt efter väderstreck, jordkvalitet och ph-värde. Täck till en början in den nakna jorden med halm eller bark eller kanske plast för att minska på rensningsjobbet.

Ett klokt val är att helst helt undvika lägga krut på ettåriga plantor. Åtminstone om ni saknar eget växthus och kan driva upp från frö (vilket man kan utveckla som en självständig hobby). För de flesta nya trädgårdsägare lönar det sig bäst att satsa massivt på perenner. Konstigt att ingen hittills nämnt funkia (vars foderblad matchar mot nästan allt). Förgätmigej (ni ska absolut kolla in "kaukasisk"). Stjärnflocka, rosenkvitten, silverax, röllika, höstkrage, solhatt, alunrot, temynta.

Rosorna har någon redan berört. De är värda ett särskilt kapitel, och det enda rådet jag vill ge är att ni lär inse fördelar och nackdelar med såväl gammaldags som moderna sorter. Remonterande och härdiga rosorna var inte uppfunna på mormors mormors tid. Smyg in dem ändå! Då får ni rosenprakt en längre period.

Till sist lite udda trädgårdsinspiration från oväntat håll. Elsa Beskow skrev sagor för barn som bodde i de trädgårdar som ni vill efterlikna -
http://www.antikvarlden.se/reportage/elsa-beskow.aspx?article=6306
 
Redigerat:
billy_baver skrev:
Konstigt att ingen hittills nämnt funkia (vars foderblad matchar mot nästan allt).
Att jag inte nämnde den var ett medvetet val. Funkia har visserligen förekommit som trädgårdsväxt i över hundra år men har varit modeväxt på senare år i en omfattning som gör att jag inte tycker att den känns särskilt "mormors".
Kaukasisk förgätmigej tycker jag också är tveksam - den är fin och jag använder den gärna själv men den är en rätt sentida modeväxt, så jag tycker inte att den passar in i mormorstemat.
Sammalunda med alunrot om man inte lyckas få tag på en icke-rödbladig.

Annars hade du massor av bra förslag - att jag inte tänkte på gullregn t ex!
 
Jag tycker inte man måste vara överdrivet ortotox. Kaukasisk förgätmigej är en utmärkt nyans tillsammans med vanliga inhemska vita och blå förgätmigej. I synnerhet om man har turen att de växer vilt inpå knuten.

Mormor och mormor, förresten. Det är väl en generationsfråga. ;) Min egen mormor var en tystlåten dam som hade för vana att avnjuta dofter genom att helt enkelt repa med fingrarna genom lavendeln och sedan nosa på fingrarna. Den bilden sitter som ett vackert porträtt jag behåller av henne för resten av livet.
 
Och min mormor var inte så trädgårdsintresserad, det var morfar som stod för påtandet...
Jo visst är kaukasisk förgätmigej trevlig. Frodigt bladverk också när den har blommat över.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.