Jag och min sambo har hittat ett intressant hus som det är visning för på måndag (20/10) Är en del att göra men priset är hyfsat lågt, läget är perfekt och det är bra uppvärmning.

Byggnadstyp: 1½-plansvilla med källare
Byggnadsår: 1965
Grundmur: Betongsten
Stomme: Trä
Fasad: Puts
Fönster: 2-glas
Bjälklag: Betong
Tak: Tegel
Utv.plåtarbete: Lackerad plåt
Uppvärmning: Fjärrvärme 2004
Övrigt: Altan med soligt läge på baksidan av huset. Trevlig balkong med norrläge från sovrum på övervåning renoverad under 2008. Skorstenen omgjord till mindre 2003. Huset är radonmätt 2007-02-28 till 320 Bq

Är ingen expert vad det gäller radon. Suttit väldigt mkt och läst igenom allt jag hittat på näten men vet inte om jag blir så mkt klokare. Maxvärdet är alltså 200 Bq och detta hus ligger 120 Bq över.

Är det väldigt illa? Kan man minska det genom enklare och billiga metoder? Från några tusenlappar till 140 000:- har jag läst om. Så jag vet inte om det är något att satsa på?

Man ska väl kolla med mäklare ifall det är markradon eller om det sitter i huset, och isånnfall var i huset det finns? Om det är blåbetong/lättbetong osv. Något mer man ska fråga/kolla efter?

Källaren inrymmer garage, tvättstuga, fd. pannrum och förråd. Så den är ju inte inredd. Utsidan är ju någon puts-historia. Vattnet är kommunalt så där finns det ingen radon.

Bor nu ett pensionärspar alt. änka/änkeman.

Hoppas att det finns någon som har lust att hjälpa oss lite med att reda ut några frågetecken.

//Sebbe
 
Kalla in en radonsaneringsfirma som omedelbart kan konstatera hur mycket byggradon ni har genom att mäta väggarna med geigermätare.

Markradon brukar vara lättare att åtgärda (vilket man typiskt gör genom att sätta radonsug i källargolvet för att skapa undertryck under huset). Ibland är det knepigt underlag under husgrunden som gör det svårt att få bra effekt med radonsug. Har du inte exceptionellet knepigt underlag under huset ska du lätta kunna komma ner under 200 Bq med en radonsug (en radonsug ligger på lite drygt 20 000 kr, där du dessutom har kunnat få radonsaneringsbidrag, vilket gör det ännu billigare).

Jag har grannar som haft uppåt 600-700 Bq via markradon och som via radonsug med två hål i grundplattan kommit ner i 150 Bq.
 
Något ni därtill bör tänka på (om det nu visar sig att ni har markradon) är var ni ska ha hålen i plattan och var ni ska dra ventilationsrören fram till yttervägg. Ni kommer därtill att behöva hitta en plats för själva luftpumpen som suger luft.
 
Min högst personliga åsikt är att det inte är så överdrivet farligt med radon. Folk tenderar att överdriva farorna eftersom radioaktivitet känns otäckt.

De gamla gränsvärderna var 400 och nu är de sänkta till 200. Ett högt värde är flera tusen Bq. Har du 320 i en oinredd källare så är det inte mycket, inte så mycket att jag skulle lägga 20000 på en radonsug. Visst, har man förhöjd nivå i sovrum osv så kan det vara en orsak till åtgård men ofta räcker det med lite mer tilluft för att sänka undertrycket i huset så slutar det sugas in radon från marken.

Men som sagt, har man förhöjda värden i källaren, och inte är rökare (canserfall av radon för icke-rökare är mycket ovanligt vad jag har förstått) så får man börja fundera.. Hur mycket ska jag vara i källaren? 8h/dag, 1/dag eller 1h/veckan? Har du bara tvättstugan där och en bastu som du använder 1 gång i veckan så kommer det förmodligen att sänka din årsdos av strålning mer att klä innertaken med aluminiumfolie än att installera en radonsug.

Exponeringstiden är en viktigare faktor än strålningsintensiteten.
 
Det framgår ju inte hur radonet är mätt. Är det ett årsmedelvärde via långtidsmätning? I vilka rum har man mätt?

Ni skulle kanske kunna klara er utan radonsug om ni ser till att täta alla rörgenomföringar genom plattan och sätta in Freshventiler i sovrummen om detta inte redan finns (detta kommer att ge betydligt bättre effekt om huset har mekanisk frånluft istället för självdrag eftersom frånluften kommer att suga luft utifrån istället för från under plattan). Jag gissar utifrån byggåret dock att huset har självdrag.
 
Tack för alla svar. Ska kolla upp det lite närmare hur/var de mätte radonet.

Ingen av oss är rökare och källaren kommer man nog inte tillbringa allt för mkt tid i. Möjligen garaget lite då och då. Men ska man hinna renovera resten av huset så får nog nöjena vänta ett par år.

Kan man se själv om det är blåbetong ifall mäklaren av någon anledning inte skulle veta?

Sen vet jag inte alls vad Freshventiler är? Blivit många nya ord nu efter en heldags radon-surfande ;)
 
Freshventiler är ett vanligt fabrikat på friskluftsventiler (finns t ex Fresh80 och Fresh90). Det är skillnad på blåbetong och blåbetong så det bästa är nog att mäta med geigermätare.

Jag instämmer dock i att 320 Bq inte är mycket oroa sig över. Verkar hela bidraget komma från byggradon skulle åtminstone jag dock dra öronen åt mig eftersom en sådan sanering (om man nu vill investera i detta) ofta kräver mekanisk till- och frånluft vilket kostar kring 100 000 kr i tillägget till omaket att behöva dra till- och frånluftsrör i hela huset.

Dessutom är det inte så himla kul med en blåbetongsvägg som utöver gammastrålar även utsöndrar alfa- och beta-strålar med visserligen extremt kort livslängd men som är betydligt aggressivare än gammastrålar och som hinner iväg några centimeter från väggen innan de faller sönder.
 
Okej, tack för svaret, Får se på måndag när man fått höra lite mer. Kan ju vara så att man inte gillar huset i huvudtaget efter att ha sett det i verkligheten. Men men. Skriver en rad när jag vet mer!

Over and Out //Sebbe
 
Ovanligt mycket kvasivetenskap i den här tråden....
Mekanisk frånluft brukar ofta höja radondotterhalten om huset är belastat med markradon, så det är en tveksam lösning.
Aluminiumfolie stoppar inte någon gammastrålning.
Livslängden på joniserande söderfallsprodukter beror inte på något enkelt samband med den typ av strålning de avger (alfa,beta,gamma).
Betastrålning betraktas som likställd med gammastrålning ur skadesynpunkt, medan alfastrålning rankas *20.
Värt att notera är att alfa och betastrålande preparat endast utgör en hälsorisk om dom kommer in i kroppen, till skillnad från gammastrålning.

Ang TS ursprungliga farhågor: Om huset är intresant ur övriga aspekter så ta in en konsult som kan kolla upp om radonet härör från byggnadsmaterialet eller från marken. Markradon brukar vara lättare att få ner till låga värden. En enstaka vägg i källaren av blåbetong brukar inte vara mycket att oroa sig över.
Ang. frågan om man själv kan se om det är blå lättbetong så är svaret att man med en viss erfarenhet kan gissa med god träffsäkerhet men för att vara säker så måste man mäta. Tips: kika i skruvhål i väggar som inte låter "stumt" när man knackar på dem. Om det ser ut att vara blågrått pulver i skruvhålen så är risken betydande för förekomst av blåbetong.
 
Redigerat:
Humulus skrev:
Ovanligt mycket kvasivetenskap i den här tråden....
Mekanisk frånluft brukar ofta höja radondotterhalten om huset är belastat med markradon, så det är en tveksam lösning.
Aluminiumfolie stoppar inte någon gammastrålning.
Livslängden på joniserande söderfallsprodukter beror inte på något enkelt samband med den typ av strålning de avger (alfa,beta,gamma).
Betastrålning betraktas som likställd med gammastrålning ur skadesynpunkt, medan alfastrålning rankas *2.
Värt att notera är att alfa och betastrålande preparat endast utgör en hälsorisk om dom kommer in i kroppen, till skillnad från gammastrålning.

Ang TS ursprungliga farhågor: Om huset är intresant ur övriga aspekter så ta in en konsult som kan kolla upp om radonet härör från byggnadsmaterialet eller från marken. Markradon brukar vara lättare att få ner till låga värden. En enstaka vägg i källaren av blåbetong brukar inte vara mycket att oroa sig över.
Ang. frågan om man själv kan se om det är blå lättbetong så är svaret att man med en viss erfarenhet kan gissa med god träffsäkerhet men för att vara säker så måste man mäta. Tips: kika i skruvhål i väggar som inte låter "stumt" när man knackar på dem. Om det ser ut att vara blågrått pulver i skruvhålen så är risken betydande för förekomst av blåbetong.
Låt mig kommentera det du skriver:

1) Mekanisk frånluft är ju inte lösningen utan problemet! Det jag skriver är att friskluftsventiler har större positiv effekt i ett hus med mekanisk frånluft än i ett hus med självdrag eftersom den mekaniska frånluften kommer att suga upp mindre luft underifrån och mer luft utifrån. Freshventiler kommer att ge en större sänkning i ett hus med 320 Bq och mekanisk frånluft än i ett hus med 320 Bq och självdrag.

2) Det stämmer att det saknas samband mellan sönderfall och strålningstyp. Jag borde ha dammat av fysikböckerna från Teknis :). Vad som dock kvarstår är grad av jonisering (farlighet) där alfapartiklar är mest joniserande och gammastrålning är minst joniserande. Här är jag i min tur ytterst tveksam till påståendet att "Betastrålning betraktas som likställd med gammastrålning ur skadesynpunkt, medan alfastrålning rankas *2". Jag citerar Wikipedia i brist på mina fysikböcker som ligger i en kartong på Shurgard "It is estimated that chromosome damage from alpha particles is about 100 times greater than that caused by an equivalent amount of other radiation". Med andra ord en faktor 100 snarare än en faktor 2. Att räckvidden är kort för alfapartiklar beror just på att de reagerar med allt som kommer i dess väg. Helt sant att själva ämnet som avger alfapartiklar måste komma in i kroppen (t ex via mat eller luft) för att det ska kunna skada (Litvinenko fick ju sin mat kryddad med Polonium).

3) Låt oss slutligen begrunda påståendet att "Värt att notera är att [...] betastrålande preparat endast utgör en hälsorisk om dom kommer in i kroppen". Enligt samma Wikipedia finner man att "Beta particles are able to penetrate living matter to a certain extent (radiation intensity from a small source of radioactive material decreases as one over the distance squared) and can change the structure of struck molecules. In most cases such change can be considered as damage with results possibly as severe as cancer and death." Skulle det visa sig finnas elak blåbetong i en sovrumsvägg och man ställer sängen intill denna vägg lär man ju bli exponerad för betastrålning (vi kan ju dock utgå från att strålningen är begränsad eftersom det mig veterligen inte finns ett klart samband mellan blåbetong och strålningsskador)...

Låt oss inte fastna i en akademisk diskussion utan konstatera att markradon oftast är lättare att åtgärda (t ex via radonsug) än byggradon samt att 320 Bq inte är ett våldsamt högt värde.
 
Tycker inte att det gör något att nivån på debatten hålls på en akademisk nivå (ibland i alla fall), så jag väljer att kommentera ditt inlägg...

1: Du har helt rätt - jag missförstod ditt inlägg, ber om ursäkt!

2: Där har du både rätt och fel. Jag skrev 2 men avsåg 20 (missade en nolla, inte så bra, rättat nu).
Däremot så vidhåller jag påståendet i övrigt: QF för gamma, beta och röntgenstrålning sätts till 1, neutronstrålning varierar mellan 2-10 och alfastrålning har alltså en faktor 20. Detta är vad man använder i praktiskt strålsäkerhetsarbete, i teorin så är ju skadebilden beroende av en mängd olika faktorer men det skulle göra praktiskt arbete omöjligt att söka ta hänsyn till alla dessa, därav de ovan redovisade QFaktorerna för viktning av ekvivalent dos.
Se: http://www.nrc.gov/reading-rm/doc-collections/cfr/part020/part020-1004.html

3: Att betastrålning måste komma in i kroppen för att skada är även detta en praktisk approximation. Givetvis kan man tänka sig (i alla fall teoretiskt) fall där detta inte gäller, exempelvis lär långvarig beta-exponering mot ögat åstadkomma irreversibel synskada. I praktiken inträffar dock detta sällan eller alldrig, varför man oftast anser att extern betastrålning är tämligen harmlös.
Ditt exempel med att sova vid en blåbetongvägg faller bla. på det faktum att den enda joniserande strålning av betydelse som förekommer från en sådan vägg är gammastrålning, detta pga att de andra strålslagen bromsas av materialet självt.
(lite betastrålning undslipper, men med mycket låga energinivåer = saknar betydelse ur hälsosynpunkt).



Beape skrev:
Låt mig kommentera det du skriver:

1) Mekanisk frånluft är ju inte lösningen utan problemet!
2) Här är jag i min tur ytterst tveksam till påståendet att "Betastrålning betraktas som likställd med gammastrålning ur skadesynpunkt, medan alfastrålning rankas *2".
3) Skulle det visa sig finnas elak blåbetong i en sovrumsvägg och man ställer sängen intill denna vägg lär man ju bli exponerad för betastrålning (vi kan ju dock utgå från att strålningen är begränsad eftersom det mig veterligen inte finns ett klart samband mellan blåbetong och strålningsskador)...
 
Redigerat:
Nu har vi varit och kollat, mäklaren hade ingen koll på var radonet kom ifrån. Mätningar hade väl utförts i hela huset och 320Bq var väl ett snittvärde. Lättbetong var det i huset, ordet blåbetong var väl ett ord hon inte direkt ville prata om. SÅ det kanske var av den sorten. Satt som plattor i puts/sten/betong på fasaden. Hon sa att de innehöll något som utgav strålingar med. Kommer inte ihåg vad det hette. Men var inte allt för vackert ändå. Men huset var ändå inget för oss. Mindre än vad vi tänkt oss att det var. En rättså omfattande fuktskada från dusch nerigenom golvet ner i källaren men sprucken och missfärgad betong bla. tomten var rätt liten osv. så det är bara att invänta ett nytt hus. Börjat dyka upp en del nu.

Men tack för hjälpen iallfall, nu har jag blivit lite klokare vad det gäller radon.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.