Ibland undrar jag vad alla jobbar med här.. ALLA, eller dom flesta har ju inkomster på 300.000, 400.000, 500.000:- brutto/år ... Orimligt nästan känns det som.. Är alla här 08:OR på fina kontorsstolar eller!?
Jag är glad för min A-Kassa som ligger på 170.000 brutto jag.. Innan hade jag ut 240.000 brutto på mitt gamla jobb.. O de var lysande lön för en vanlig stadsbo som jag.
MVH /Jimmy
Jag är glad för min A-Kassa som ligger på 170.000 brutto jag.. Innan hade jag ut 240.000 brutto på mitt gamla jobb.. O de var lysande lön för en vanlig stadsbo som jag.
MVH /Jimmy
Ja man känner sig faktiskt ganska fattig när man sneglar på vad ni andra tjänar som ligger över 300 tkr.
Det är kanske inte rimligt for oss som inte är lika högavlönade att titta på hus för mellan 2-2.5 milj kr. Men det är tyvärr oftast i den klassen där jag hittat mina "drömhus".
Det är kanske inte rimligt for oss som inte är lika högavlönade att titta på hus för mellan 2-2.5 milj kr. Men det är tyvärr oftast i den klassen där jag hittat mina "drömhus".
Kom ihåg att statlig skatt kickar in runt 330k. De där extra 20% märks rejält. Jag fick en engångsbonus av jobbet i förra månaden -- av de 16k som gavs i bonus så fick jag ut ca 5k (arbetsgivaravgifter drogs också från beloppet). Nåja, det är kanske opassand att starta en diskussion om det här.kennethsdotter skrev:
En stor faktor som bör räknas in i detta sammanhang är hur många bilar hushållet har. Bilar är en mycket stor utgift.
Intressant tråd...
Man blir lite förvånad dock, vilka summor ni belånar er med :-/
OM vi en dag ligger på 7% ränta igen hur bär ni er åt då?
Går allt till huset då utan svängrum för övriga livet?
Vi har sålt vår standardvilla nyligen och köpt en liten lantgård, och ekonomiskt känns det helrätt. Vår årsränteutgift ligger nu endast på ca 1/12 av årsnettoinkomsten!
Köpte för 1 500 000
Lånat 780 000
Vi ska bygga ut för ca 200 000.
Ny summa lån 980 000
Inkomst 1: 384 000
Inkomst 2: 357 000
Här kommer dock lite tröst för er med tuffare kalkyler än våran
"Bobubblan är bara babbel"
Alla varningar om en bo- och lånebubbla är bara snack. Bevisen lyser med sin frånvaro, konstaterar Affärsvärlden.
Tidningens analys av bostadsmarknaden och den stora upplåningen bland hushållen är lugnande besked för många oroliga konsumenter. Det blir ingen räntechock.
"Sitt lugnt i båten/.../De som bubblar om en bubbla bara babblar", skriver tidningen och anger följande argument.
1. Hushållens lån ökar i en takt av 10 procent per år. Å andra sidan är räntekostnaderna relativt den disponibla inkomsten rekordlåg. Idag lägger hushållen i genomsnitt mindre än 4 procent på räntor. 1990 var samma siffra 12 procent. Och idag är svenskarna förmögnare.
2. Hushållen sparar dessutom 8 procent av sin inkomst varje år. Därmed är vi mil från en lånebubbla, skriver Affärsvärlden.
3. Vi har inte för höga bostadspriser i Sverige. Bara i 28 av landets 290 kommuner överstiger medelpriset för villa 2 miljoner. I de flesta kommuner understiger priset 1 miljon. Alltså mindre än byggkostnaden.
4. Bostadspriserna är billiga vid en internationell jämförelse. Bara Stockholms innerstad ligger högt. Tidningen tycker att det är alltför magstarkt att tänka sig att Riksbanken höjer räntan bara för att det är för dyrt att köpa lägenhet på attraktiva adresser i citykärnan.
5. Byggnadspriserna har inte heller dragit iväg så som de gjorde vid bubblorna i USA och Storbritannien.
6. Det finns dock andra hot mot bostadspriserna. Om vi går i en världsomspännande lågkonjunktur till exempel.
"Men då bör Riksbankens reaktion si sin tur vara att sänka räntan för att hålla uppe efterfrågan", skriver Affärsvärlden.
Man blir lite förvånad dock, vilka summor ni belånar er med :-/
OM vi en dag ligger på 7% ränta igen hur bär ni er åt då?
Går allt till huset då utan svängrum för övriga livet?
Vi har sålt vår standardvilla nyligen och köpt en liten lantgård, och ekonomiskt känns det helrätt. Vår årsränteutgift ligger nu endast på ca 1/12 av årsnettoinkomsten!
Köpte för 1 500 000
Lånat 780 000
Vi ska bygga ut för ca 200 000.
Ny summa lån 980 000
Inkomst 1: 384 000
Inkomst 2: 357 000
Här kommer dock lite tröst för er med tuffare kalkyler än våran
"Bobubblan är bara babbel"
Alla varningar om en bo- och lånebubbla är bara snack. Bevisen lyser med sin frånvaro, konstaterar Affärsvärlden.
Tidningens analys av bostadsmarknaden och den stora upplåningen bland hushållen är lugnande besked för många oroliga konsumenter. Det blir ingen räntechock.
"Sitt lugnt i båten/.../De som bubblar om en bubbla bara babblar", skriver tidningen och anger följande argument.
1. Hushållens lån ökar i en takt av 10 procent per år. Å andra sidan är räntekostnaderna relativt den disponibla inkomsten rekordlåg. Idag lägger hushållen i genomsnitt mindre än 4 procent på räntor. 1990 var samma siffra 12 procent. Och idag är svenskarna förmögnare.
2. Hushållen sparar dessutom 8 procent av sin inkomst varje år. Därmed är vi mil från en lånebubbla, skriver Affärsvärlden.
3. Vi har inte för höga bostadspriser i Sverige. Bara i 28 av landets 290 kommuner överstiger medelpriset för villa 2 miljoner. I de flesta kommuner understiger priset 1 miljon. Alltså mindre än byggkostnaden.
4. Bostadspriserna är billiga vid en internationell jämförelse. Bara Stockholms innerstad ligger högt. Tidningen tycker att det är alltför magstarkt att tänka sig att Riksbanken höjer räntan bara för att det är för dyrt att köpa lägenhet på attraktiva adresser i citykärnan.
5. Byggnadspriserna har inte heller dragit iväg så som de gjorde vid bubblorna i USA och Storbritannien.
6. Det finns dock andra hot mot bostadspriserna. Om vi går i en världsomspännande lågkonjunktur till exempel.
"Men då bör Riksbankens reaktion si sin tur vara att sänka räntan för att hålla uppe efterfrågan", skriver Affärsvärlden.
njaää, alla tjänar nog inte så fett, men det är ofta dom som snabbt ger sig tillkännaJimmyEriksson skrev:
:-/ Själv bygger jag inte nytt, (men har ett riktigt fint hus ändå) så i mitt fall blir det ingen bra måttstock........
I vilket fall så ser det ut så här:
Inkomst 1 : 285 000
Inkomst 2 : 195 000 (75%)
Lån 470 000..................(ja det höga lånet kan till viss del förklaras med köksrenoveringen på 250´
)Den frihet detta skänker i form av att man kan göra vad man vill (studera, ta friår, gå ner i tjänst, ha råd att bli sjuk/arbetslös, förlänga semestern med tjänstledigt osv.) är värd mycket för mig, så luta er inte FÖR mycket på era "höga" inkomster och ta lån enbart efter det, då alla kan bli långtidssjuka/arbetslösa utan tänk ett steg längre.
Du underskattar nog hur hög genomsnittslönen är. Enligt SCB var den genomsnittliga månadslönen för tjänstemän i privat sektor 28 123 kr, exkl rörliga tillägg, i slutet av förra året. Det motsvarar drygt 337 000 kr per år, plus tillägg.JimmyEriksson skrev:
Om man räknar på hela ekonomin och ser på olika regioner så har SCB en fin karta som jag attachar till detta inlägg. Inte i någon region i landet är 240 000 brutto nära genomsnittslönen, så om arbetsgivaren lurat i dig att det är en "lysande lön"...
Om man räknar på hela ekonomin och ser på olika regioner så har SCB en fin karta som jag attachar till detta inlägg. Inte i någon region i landet är 240 000 brutto nära genomsnittslönen, så om arbetsgivaren lurat i dig att det är en "lysande lön"...[/quote]Ksund skrev:
Det finns en betydande del av sveriges befolkning som ligger avsevärt under dessa genomsnitt, väldigt stor del av befolkningen i sverige tjänar 14-18tkr/mån inkl många högskoleutbildade, det är främst i storstäderna priserna drivits upp rejält där det blir fight företagen emellan om duktigt och engagerat folk.
Vi bygger för ca 5,5Mkr norr om Göteborg
Lånar ca 4-4,5Mkr
Inkomst 1 220tkr/år
Inkomst 2 450tkr/år
Jag klickade runt lite på SCB:s hemsida, och lyckades få fram att medianlönen under 2004 över samtliga sektorer UTOM statlig är 21000 kr. 10:e percentilen 16400 kr, 25:e percentilen 18200 kr, 75:e percentilen 25200 kr och slutligen 90:e percentilen 32900 kr.
Källa: SCB
Anledningen till att statlig sektor inte är med är på grund av någon teknikalitet ("ändrad yrkesklassificering"). Detta är ju synd, eftersom jag TROR att den skulle drar ner medianen rejält på grund av dess storlek och usla löneläge.
Hur som helst kan man sluta sig till att magnuso har rätt. 25% av den del av Sveriges befolkning som arbetar i någon annan sektor än den statliga, har en lägre månadsinkomst än 18200. Jag tror dessutom att det är ännu fler, då jag tror att medianlönerna i den statliga sektorn är längre än i andra sektorer.
Förändring: Ksund påpekate mycket riktigt att jag av misstag hävdade att även offentlig sektor var exkluderad från ovanstående siffror. Detta fel är nu rättat.
\\Thomas
Källa: SCB
Anledningen till att statlig sektor inte är med är på grund av någon teknikalitet ("ändrad yrkesklassificering"). Detta är ju synd, eftersom jag TROR att den skulle drar ner medianen rejält på grund av dess storlek och usla löneläge.
Hur som helst kan man sluta sig till att magnuso har rätt. 25% av den del av Sveriges befolkning som arbetar i någon annan sektor än den statliga, har en lägre månadsinkomst än 18200. Jag tror dessutom att det är ännu fler, då jag tror att medianlönerna i den statliga sektorn är längre än i andra sektorer.
Förändring: Ksund påpekate mycket riktigt att jag av misstag hävdade att även offentlig sektor var exkluderad från ovanstående siffror. Detta fel är nu rättat.
\\Thomas
Det är rätt vanligt vad gäller genomsnitt att en rätt stor del av populationen ligger under det.
thobjo skrev:
Medianlönen på 21000 och 25:e percentilen på 18200 gäller "samtliga sektorer, exklusive staten", dvs, inkluderande större delen av offentlig sektor, och framförallt, den sämst betalda delen, nämligen den primärkommunala. Om man exkluderar hela den offentliga sektorn var siffrorna 21500 respektive 18500. Ingen större skillnad således. Eftersom siffrorna är från 2004 torde det för 2006 hamna lite över 19000 för 25:e percentilen, så det kanske är någonstans runt 20% som tjänar under 18000.
Huruvida det är en "väldigt stor del av befolkningen" eller inte beror väl på vad man menar med väldigt stor del. Helt klart är det många människor, men det är trots allt ca 4 gånger fler som tjänar över gränsen än under. Då måste de som tjänar över gränsen vara en "extremt stor del av befolkningen" eller något ännu värre?
Nåja, mitt inlägg var inte menat att försöka säga att alla tjänar som genomsnittet eller mer (det vore ju ganska absurt om så vore fallet), utan det var menat att ge visst perspektiv kring hur lönerna ligger i landet, eftersom det i ett inlägg beskrevs som att de löner folk beskrivit i tråden kändes nästan orimliga. Orimliga är de inte.
Anders, vi hör till de som har tagit stora lån (4,2 på ett 4,7 bygge) i förhoppning om att räntorna inte går upp i 7%.TorpAnders skrev:
Men samtidigt är det da klart att man har tänkt genom scenariot, och vi för vår del är beredda att skära in till benet på "lyxkostnader under ett par år, om det är det som behövs. Oftast är dessa räntatoppar väl inte mer än ett par år? eller är de? :-/
Sitter och läser dessa inlägg och blir nästan rädd. Jag skulle aldrig våga låna 2,5-4 mille, och ändå tjänar jag skapligt, 440000 och min fru 50000 + CSN halvt lån. Men jag är då kanske feg av mig. Köpte vårat hus för 645000:- och sitter och oroar mig för räntehöjningar...men samma sak då man pratar med polare som köpt hus. 1,2-1,7 betalar dom och dom har mindre inkomst än vad vi har. Fattar inte hur dom/ni klarar av det. Men då är ju jag som sagt var lite "feg" av mig och skulle det bli chockhöjning(knappast troligt men tänk om) så kan jag bo kvar medans många av polarna inte skulle ha råd med lånen.
Ärligt talat, det finns för dig otroligt mycket värre faror som lurar runt hörnet än en räntehöjning. Varje gång riksbanken höjer räntan med 0.25 procentenheter kostar det er 94 kr extra i månaden om ni har lån på 645 000 kr. De kan höja rätt många gånger.anze skrev:
Det är nästan så att jag i din sits snarare skulle oroa mig mer för motsatsen - att räntorna fortsätter att vara så låga att huspriserna springer iväg så att det blir väldigt dyrt att flytta i framtiden, om man inte redan är inne i cirkusen genom att ha ett normal-dyrt hus att sälja. Inte heller det är något av de större hoten dock.
Anders, vi hör till de som har tagit stora lån (4,2 på ett 4,7 bygge) i förhoppning om att räntorna inte går upp i 7%.Lindhardsen skrev:
Men samtidigt är det da klart att man har tänkt genom scenariot, och vi för vår del är beredda att skära in till benet på "lyxkostnader under ett par år, om det är det som behövs. Oftast är dessa räntatoppar väl inte mer än ett par år? eller är de? :-/[/quote]
Mitt inlägg var inte menat som ett negativt gnäll, mest som en reflektion över det hela..
Vi får väl hoppas på ett sansat ränteläge framöver för allas bästa, men man undrar ändå vart lånespiralen ska sluta?
Det kanske är en generationsfråga generellt, att man gärna stoppar huvudet i sanden och kör på och tänker det händer inte oss ?
Att vi har räntehöjningar framför oss, det är väl klart som korvspad för de flesta ändå?
Vi hann tyvärr med att uppleva den galopperande räntan i början på 90-talet, då som rätt nyblivna husägare och med bla. studielån och småbarn.
Det var inte den roligaste perioden i vårt liv...
Nu snart 20 år senare har man väl fått lite andra värderingar bara...och ser sig mer omkring även utanför hus och tomt.