Vill inte måla fan på väggen, men finns det inte risk att spånen nu blir fuktigare än de tidigare har varit p.g.a kondens under den oljehärdade masoniten? Du tänker förmodligen inte isolera vinden, men jag tänker för egen del att då blir spånen inpackade mellan den täta masoniten och en förhoppningsvis inte lika tät isolering. Då får di där krypen verkligen vara i fred........
Finns det verkligen ingen mer än jag som problem med strimmiga trägnagare?
Finns det verkligen ingen mer än jag som problem med strimmiga trägnagare?
Nej vinden ska inte isoleras men visst har tanken funnits att det kan bli fukt under masoniten. Jag hoppas att eftersom det är öppet underifrån så ska det klara sig.
Jag får se i helgen om det är någon aktivitet i mina gamla angrepp men det är som jag sa innan på golven och en fönsterkarm som jag har sett hålen men inget mjöl.
Jag får se i helgen om det är någon aktivitet i mina gamla angrepp men det är som jag sa innan på golven och en fönsterkarm som jag har sett hålen men inget mjöl.
jag vet inte om ni "ventilerat" detta förut men jag tror en del lägger 1tum5 som bärläkt längs takstolarna innan masoniten och det gör ju att spånen kan ventileras eftersom masoniten hänger mellan takstolarna. // Micke
Hurdå hänger mellan takstolarna? Visst ligger väl masoniten ovanpå spånen?Micke H skrev:
eeee??
Om du inte har takstolar vad har du då?
Ett hus med fyra vägar men inget tak?
Om du inte har takstolar vad har du då?
Ett hus med fyra vägar men inget tak?
Hallå,
bifogar en liten bild. Jag ser att jag blandat ihop läkterna. Från takstolen räknat så ser det ut så här: takstol-glespanel-ströläkt 1"5 längs takstol spikas med spik 4"-masonite som överlappar varandra med 10cm och spikas i ströläkt med pappspik- bärläkt-pannor.
Det här att masoniten "hänger" är kanske att ta i utan mer att det finns en liten luftficka mellan masonite och spån i kanterna vid ströläkten.
//Micke
bifogar en liten bild. Jag ser att jag blandat ihop läkterna. Från takstolen räknat så ser det ut så här: takstol-glespanel-ströläkt 1"5 längs takstol spikas med spik 4"-masonite som överlappar varandra med 10cm och spikas i ströläkt med pappspik- bärläkt-pannor.
Det här att masoniten "hänger" är kanske att ta i utan mer att det finns en liten luftficka mellan masonite och spån i kanterna vid ströläkten.
//Micke
Tack för mödan med teckningen.
För min del har jag takstolar. Däremot har jag ingen panel vad jag förstår, utan man ser spånen när man står på vinden och tittar uppåt. Dom ligger på ett ribbverk liksom. Jag förstår av din teckning att det är masoniten som buktar ner. Det var det du menade. Därmed ligger den inte dikt mot spånen. Betyder det att det inte bildas kondens under masoniten?
För min del har jag takstolar. Däremot har jag ingen panel vad jag förstår, utan man ser spånen när man står på vinden och tittar uppåt. Dom ligger på ett ribbverk liksom. Jag förstår av din teckning att det är masoniten som buktar ner. Det var det du menade. Därmed ligger den inte dikt mot spånen. Betyder det att det inte bildas kondens under masoniten?
Jag måste säga att jag blev lite nojjig efter pratet om gnagare, vilken av dem det är jag har gamla angrepp av (förhoppningsvis).
Läste att om det var den envisa så räckte det att ta bort rötskadat trä så var det ingen fara, men den strimmiga verkade vara klurigare.
Ska man mäta hålen med micrometer då? för några levande gnagare har jag inte sett, förutom min förtamade skogsmus (stor som en bäver tycker en del känsliga)
Svenska byggnadsvårdsföreningen hade en del bra sidor om röta, svamp och insekter.
Läste att om det var den envisa så räckte det att ta bort rötskadat trä så var det ingen fara, men den strimmiga verkade vara klurigare.
Ska man mäta hålen med micrometer då? för några levande gnagare har jag inte sett, förutom min förtamade skogsmus (stor som en bäver tycker en del känsliga)
Svenska byggnadsvårdsföreningen hade en del bra sidor om röta, svamp och insekter.
Tillåter oljehärdning att fukten vandrar? Jag vet inte, bara undrar.
Vad gäller trägnagare så är det framför allt den strimmiga trägnagaren som är ett problem i hus, och framför allt i södra Sverige p.g.a. fuktiga vintrar. Särskilt i byggnader som inte är uppvärmda. I Skåne finns dom överallt i stallbyggnader på vindar, etc. Köper man grejer på loppis som har stått på något loft, så finns dom garanterat med. Lika garanterat så dör dom om dom kommer i vanligt lägenhetsklimat. Det blir för torrt för dom. I ett gammalt hus som inte är uppvärmt på vintern är det däremot svårt att bli av med dom. Tog kostnadsuppgift en gång från anticimex på vad det skulle kosta att behandla mitt hus, och det skulle kosta en hel del, men utan att dom kunde garantera att krypen inte skulle komma tillbaks! Så då fick det vara. Jag trodde då att jag snart skulle ha renoverat och isolerat så pass att det skulle vara möjligt att hålla en viss underhållsvärme. Därmed skulle krypen på sikt försvinna. Någon sådan renovering har ännu inte blivit av. Men, om det blir av och jag bestämmer mig för att spara spåntaket, så är frågan vad som händer med djurlivet i dessa spån, som ju kommer att ligga utanför isoleringen men innanför en oljemasonit.......
Vad gäller ditt hus, finns ingen anledning till panik, men håll utkik i vår om det har kommit något färskt trämjöl ur hålen. Ser du inget sådant så är det inga djur i hålen. Den strimmiga trägnagaren har en livscykeln på 3 år som den lever som en mask inne i träet. Ju fuktigare trä desto mera mumsar den. Sedan kryper den på våren ut som en skalbagge och lägger sina ägg i ett skrymsle, lämpligtvis i dom små hål som finns, och sedan fortsätter mumsandet........ Min erfarenhet är att på somrarna ser man inte så mycket av trämjölet, men efter vintern ligger det små högar......
Vad gäller trägnagare så är det framför allt den strimmiga trägnagaren som är ett problem i hus, och framför allt i södra Sverige p.g.a. fuktiga vintrar. Särskilt i byggnader som inte är uppvärmda. I Skåne finns dom överallt i stallbyggnader på vindar, etc. Köper man grejer på loppis som har stått på något loft, så finns dom garanterat med. Lika garanterat så dör dom om dom kommer i vanligt lägenhetsklimat. Det blir för torrt för dom. I ett gammalt hus som inte är uppvärmt på vintern är det däremot svårt att bli av med dom. Tog kostnadsuppgift en gång från anticimex på vad det skulle kosta att behandla mitt hus, och det skulle kosta en hel del, men utan att dom kunde garantera att krypen inte skulle komma tillbaks! Så då fick det vara. Jag trodde då att jag snart skulle ha renoverat och isolerat så pass att det skulle vara möjligt att hålla en viss underhållsvärme. Därmed skulle krypen på sikt försvinna. Någon sådan renovering har ännu inte blivit av. Men, om det blir av och jag bestämmer mig för att spara spåntaket, så är frågan vad som händer med djurlivet i dessa spån, som ju kommer att ligga utanför isoleringen men innanför en oljemasonit.......
Vad gäller ditt hus, finns ingen anledning till panik, men håll utkik i vår om det har kommit något färskt trämjöl ur hålen. Ser du inget sådant så är det inga djur i hålen. Den strimmiga trägnagaren har en livscykeln på 3 år som den lever som en mask inne i träet. Ju fuktigare trä desto mera mumsar den. Sedan kryper den på våren ut som en skalbagge och lägger sina ägg i ett skrymsle, lämpligtvis i dom små hål som finns, och sedan fortsätter mumsandet........ Min erfarenhet är att på somrarna ser man inte så mycket av trämjölet, men efter vintern ligger det små högar......
Jag ska hålla utkik efter mjöl.
Jag letade efter info om oljehärdad masonite på tak angående fukt men hittade inte mycket.
Det kom däremot upp ett flertal sidor om just detta att lägga den på spåntak som ska bevaras, där myndigheter är inblandade i restaureringen. Det borde väl inte vara helt galet då?
Vad jag däremot funderar över är varför det ofta bara läggs bärläkt på masonite och ingen ströläkt, både i Gudmundssons bok och på flera sidor på nätet hoppas ströläkten över?
Jag letade efter info om oljehärdad masonite på tak angående fukt men hittade inte mycket.
Det kom däremot upp ett flertal sidor om just detta att lägga den på spåntak som ska bevaras, där myndigheter är inblandade i restaureringen. Det borde väl inte vara helt galet då?
Vad jag däremot funderar över är varför det ofta bara läggs bärläkt på masonite och ingen ströläkt, både i Gudmundssons bok och på flera sidor på nätet hoppas ströläkten över?
Jag gissar att det beror på att kondensen som bildas hamnar på spånen och måste ventileras bort. Vattnet kan ju inte rinna på spånen. Likadant är det väl för boarden - kondens som droppar behöver ventileras bort och kan göra det längs bärläkten och under pannorna. Det är ju inga mängder vatten om det inte är ett hål i ytskiktet. **Jag har inte heller någon tät panel som undertak utan gles panel där det är ca 5-10 cm mellanrum där spånen syns igenom på vinden. *** Jag har sett instruktion med strö och bärläkt men kommer inte ihåg var och bohaget ligger nerpackat för flytt så jag kan inte leta just nu // Micke