Hur få hantverkaren att vilja göra DITT projekt
Administrator
· Skåne
· 7 744 inlägg
Så här i högkonjunkturen (ja, det är högkonjunktur i byggbranschen där vi bor fortfarande) kan det vara svårt att få just den hantverkaren du vill ha att göra jobbet. Då undrar jag vilka fel det är vi gör när hantverkaren tackar nej till uppdraget?
Är det saker man inte ska säga, då tackar alla hantverkare nej direkt.
Är det att jobben är för små?
Är det att jobbet är för komplicerat?
Vilka jobb är det hantverkare vill ha? Jag förstår mig inte på det.
Är det saker man inte ska säga, då tackar alla hantverkare nej direkt.
Är det att jobben är för små?
Är det att jobbet är för komplicerat?
Vilka jobb är det hantverkare vill ha? Jag förstår mig inte på det.
Egentligen ska det inte spela så stor roll vad det är ni vill ha gjort. Men man kan ju tänka sig om det är väldigt avancerat att några drar öronen åt sig. Jag skulle tex inte klampa in i nåt jag inte klarar av hur som helst.
Nu är jag inte precis hantverkare. Men väl professionell byggherre och jag är uppväxt i en byggfirma så att säga, så jag har väl ett litet hum om dessa saker och ting.
Jag vet många entreprenörer som inte tar jobb av privatpersoner. Anledningarna är en kombination av orsaker. Dels är jobben små, och privatpersoner är sällan några återkommannde beställare i jämförelse med fastighetsägare.
Men jag tror största anlendningen till oviljan att jobba med privatpersoner är deras okunskap kring affärs- och kontraktskutymen i en byggprocess. Byggprocessens struktur, regler, oskrivna regler, kultur, kontraktsformer etc. är riggad efter professionella byggherrar. Den avviker också i mycket stor utsträckning från hur resten av den marknad en privatperson kommer i kontakt med fungerar. Hos en privatperson som bygger (jag har ganska många vänner i den situationen) så märker man en nästan instinktiv övertygelse om att ett fastighetsköp och husbygge sker under samma premisser som när man köper en tandborste eller en bil. Dvs det skall funka som under konsumentköplagar och Sverkers Plus.
Därför blir en privatperson ofta en jobbig beställare. Okunnig, ifrågasättande och förstår inte alltid konsekvenserna av sin beställning eller sina beslut. Ett exempel jag har fått förklara för flera av mina vänner är följande:
"När vi öppnade golvet såg det helt annorlunda ut än vad vi hade trott. Det tog mycket längre tid att åtgärda än vad entreprenören först angivit. Nu vill han ha mer betalt, vilken j-a ockrare!"
Här utgår privatpersonen från konsumentköp/plus-resonemanget. Men den normala riskfördelningen i en generalentreprenad är att beställaren står konsekvenserna av att han inte har kunna tala om de befintliga förhållandena korrekt. Något som privatbeställaren tycker är ocker, men jag och entrepenören tycker är normalt. Vi vet båda att det är de förutsättningarna som gäller. Visst, vill jag kan jag be att få offert på ett upplägg där entreprenören tar alla risker, men då blir priset väsentligt högre. När jag råkar ut för ovanstående tänker jag "bummer" och betalar vad det kostar. Jag vet att de var på de premisserna jag köpte entreprenaden.
En annan vanligt förekommande uppfattning (jag tycker den märks här på forumet) är att man som privatperson söker lägsta anbud/pris som enda kriterie och verkar tro att förutsättningarna i de olika anbuden är desamma. "Välj lägsta pris", "försök pruta" etc. verkar vara vanliga kommentarer här. Den metoden funkar bra när man köper tandkräm eller bilar, men krockar åter igen med den näst intill obegränsade avtalsfrihet som råder i en byggentreprenad. Det är ju tjänster vi talar om och hur ofta går man egentligen till den billigaste frisören i stan? Risken är att man inte blir nöjd med frisyren, och går därför till trendiga frisören som är dubbelt så dyr.
Som kontrast kan nämnas att jag nog gjort över 100 större upphandlingar i min yrkesutövning. De gånger jag valt lägsta anbudgsivare är kanske 3-5 gånger. Man får vad man betalar för, även - eller kanske särskilt - när det gäller byggentreprenader.
Så när privatpersonen kommer till den seriösa anbudsgivaren - en firma som gjort ett seriöst och obetalt offertarbete, med ett affärs- och riskupplägg anpassat för en privatperson - och vill börja pruta med hänsyn till att Ruggige Roffes entreprenad (guldkund hos Justitia) har lämnat ett anbud som är 40% lägre, är det försåeligt att många tänker: "ja men anlita den där halvalkade hästskojaren då" och går därifrån.
Jag vet många entreprenörer som inte tar jobb av privatpersoner. Anledningarna är en kombination av orsaker. Dels är jobben små, och privatpersoner är sällan några återkommannde beställare i jämförelse med fastighetsägare.
Men jag tror största anlendningen till oviljan att jobba med privatpersoner är deras okunskap kring affärs- och kontraktskutymen i en byggprocess. Byggprocessens struktur, regler, oskrivna regler, kultur, kontraktsformer etc. är riggad efter professionella byggherrar. Den avviker också i mycket stor utsträckning från hur resten av den marknad en privatperson kommer i kontakt med fungerar. Hos en privatperson som bygger (jag har ganska många vänner i den situationen) så märker man en nästan instinktiv övertygelse om att ett fastighetsköp och husbygge sker under samma premisser som när man köper en tandborste eller en bil. Dvs det skall funka som under konsumentköplagar och Sverkers Plus.
Därför blir en privatperson ofta en jobbig beställare. Okunnig, ifrågasättande och förstår inte alltid konsekvenserna av sin beställning eller sina beslut. Ett exempel jag har fått förklara för flera av mina vänner är följande:
"När vi öppnade golvet såg det helt annorlunda ut än vad vi hade trott. Det tog mycket längre tid att åtgärda än vad entreprenören först angivit. Nu vill han ha mer betalt, vilken j-a ockrare!"
Här utgår privatpersonen från konsumentköp/plus-resonemanget. Men den normala riskfördelningen i en generalentreprenad är att beställaren står konsekvenserna av att han inte har kunna tala om de befintliga förhållandena korrekt. Något som privatbeställaren tycker är ocker, men jag och entrepenören tycker är normalt. Vi vet båda att det är de förutsättningarna som gäller. Visst, vill jag kan jag be att få offert på ett upplägg där entreprenören tar alla risker, men då blir priset väsentligt högre. När jag råkar ut för ovanstående tänker jag "bummer" och betalar vad det kostar. Jag vet att de var på de premisserna jag köpte entreprenaden.
En annan vanligt förekommande uppfattning (jag tycker den märks här på forumet) är att man som privatperson söker lägsta anbud/pris som enda kriterie och verkar tro att förutsättningarna i de olika anbuden är desamma. "Välj lägsta pris", "försök pruta" etc. verkar vara vanliga kommentarer här. Den metoden funkar bra när man köper tandkräm eller bilar, men krockar åter igen med den näst intill obegränsade avtalsfrihet som råder i en byggentreprenad. Det är ju tjänster vi talar om och hur ofta går man egentligen till den billigaste frisören i stan? Risken är att man inte blir nöjd med frisyren, och går därför till trendiga frisören som är dubbelt så dyr.
Som kontrast kan nämnas att jag nog gjort över 100 större upphandlingar i min yrkesutövning. De gånger jag valt lägsta anbudgsivare är kanske 3-5 gånger. Man får vad man betalar för, även - eller kanske särskilt - när det gäller byggentreprenader.
Så när privatpersonen kommer till den seriösa anbudsgivaren - en firma som gjort ett seriöst och obetalt offertarbete, med ett affärs- och riskupplägg anpassat för en privatperson - och vill börja pruta med hänsyn till att Ruggige Roffes entreprenad (guldkund hos Justitia) har lämnat ett anbud som är 40% lägre, är det försåeligt att många tänker: "ja men anlita den där halvalkade hästskojaren då" och går därifrån.
Riktigt bra skrivet!
Har använt mig av hantverkare för arbeten jag känner att jag inte fixar och för att det är lätt att som ivrig 28-årig kille inte förså att dygnet har 24 timmar och det är bra att sova åtminstånde 4-6 utav dem(lång mening).
De hantverkare jag använt har min far, bror och morföräldrar använt och det har inneburit att vi litar på varandra och att de vet att de får betalt. Dessa hantverkare tar oftast inte jobb utav privatpersoner pga ovanstående inlägg. Jag tror att vi som husägare om vi använder oss av hantverkare måste lita på att de är reko.
Äsch... frjo 7205 du har redan svarat så bra!
Mkt bra inlägg!
Har använt mig av hantverkare för arbeten jag känner att jag inte fixar och för att det är lätt att som ivrig 28-årig kille inte förså att dygnet har 24 timmar och det är bra att sova åtminstånde 4-6 utav dem(lång mening).
De hantverkare jag använt har min far, bror och morföräldrar använt och det har inneburit att vi litar på varandra och att de vet att de får betalt. Dessa hantverkare tar oftast inte jobb utav privatpersoner pga ovanstående inlägg. Jag tror att vi som husägare om vi använder oss av hantverkare måste lita på att de är reko.
Äsch... frjo 7205 du har redan svarat så bra!
Mkt bra inlägg!
Jag har försökt få in offerter på en utbyggnad.
Ringt och pratat med 6 st firmor,Skickat ritningar.mm
Inte en enda har hört av sig.
Det märks verkligen att det är högkonjunktur.
Nu skippar jag svenska firmor och försöker med utländska istället.
Verkar vara bättre gehör där...
När lågkonjunkturen kommer i byggbranchen lovar jag att dom börjar hojta om att rotavdraget skall införas.
Ringt och pratat med 6 st firmor,Skickat ritningar.mm
Inte en enda har hört av sig.
Det märks verkligen att det är högkonjunktur.
Nu skippar jag svenska firmor och försöker med utländska istället.
Verkar vara bättre gehör där...
När lågkonjunkturen kommer i byggbranchen lovar jag att dom börjar hojta om att rotavdraget skall införas.
Nu är det ju så att privatpersonerna utgör basen i näringspyramiden. NÅGON företagare i kedjan MÅSTE ha kontakt med privatpersoner, hur motbjudande det än är. Hade vi en marknad där företag enbart gjorde affärer med andra företag skulle inflödet av kapital upphöra och hela ekonomin skulle gå i stå.frjo7205 skrev:
Med tanke på att det byggts närmare 300000 småhus de senaste fem åren, så måste väldigt många entrepenörer komma i direkt kontakt med privatpersoner. Det är då något märkligt att det inte utvecklats "struktur, regler, oskrivna regler, kultur, kontraktsformer etc." som är anpassade för kontakt mellan företagen och deras kunder.frjo7205 skrev:
Nu är jag inte riktigt med. Visst finns det konsumentköplagar som gäller även när man köper ett hus. För de flesta personer är köpet av ett hus den absolut största affären i deras liv och det absolut dyraste de någon gång köper. Inget annat har så stort inflytande på deras välbefinnande och ekonomi som deras hus. Men då menar du att de ska inte förvänta sig några rättigheter alls, utan affären ska ske helt på företagarens villkor, eftersom det är det som företagaren är van vid? Nej, jag måste missförstå vad du menar...frjo7205 skrev:
Hej Andersmc,
Först: jag skrev mitt inlägg utifrån jag upplever hur det faktiskt är och från den erfarenhet JAG har. Inte hur det borde vara och hur det borde fungera. Marianne undrar varför hantverkare tackar nej till hennes och andra privatpersoners uppdragsförfrågningar, och jag redogör för vad jag TROR är en liten delförklaring till detta.
1. Självklart är det många hantverkare som tar arbeten av privatpersoner. Men skulle du titta på byggsektorns totala uppdragsvolym skulle du finna att andelen i kronor räknat, som representerar direkt privata beställare, så är den liten. De stora vinsterna som byggentreprenör finns inte att göra i att producera småhus. Det är vidare en ganska utsträckt uppfattning inom branschen att det är en högre skojarkvot hos entreprenörer verksammma inom småhusentreprenader än i byggbranschen som helhet. Något som kanske kan bero på att de som är duktiga i första hand arbetar mot företagsmarknaden?
2. Vidare så är vid huvudparten av all nyproduktion av småhus entreprenören inte i direkt affärsrelation med byggherren. Det är som bekant ofta en husföretagare emellan. Den anpassning av affärsmodeller och kontrakt är nog just den att det är småhusföretag som säljer sina tjänster till privatpersoner och därmed handlar upp entreprenören. Slutkunden kommer då inte i direkt affärsmässig kontakt med byggherren.
3. Vid köp av fast egendom gäller huvudsakligen inte konsumentköplag, köplag etc. När du som fastighetsägare sedan skall förvalta och anpassa din byggnad måste du uppfylla samhällets högt ställda krav. Dessa krav blir inte lägre eller enklare för att fastighetsägaren råkar vara privatperson. Det är i stort sett samma mynidghetskrav som gäller för Anders Persson som för AP Fastigheter. Detta ansvar kan du nästan aldrig avtala bort. Därför får du en väsentligt annorlunda ansvarskyldighet i förhållande till din levrantör när du bygger om ditt hus, jämfört med när du köper en bil. Detta upplever jag att många privatpersoner har svårt att förstå vidden av, och därför uppstår mycket gnissel med entreprenörer.
Om jag köper en bil som privatperson ser de juridiska förutsättningarna helt annorlunda ut än när jag för företagets räkning köper min tjänstebil. När jag som privatperson köpte mitt hus var de juridiska förutsättningarna i prinicp de samma som när jag köper en 25 000 kvadratmeters kontorsbyggnad för min arbetsgivares räkning.
Jag vill avsluta med att tillägga att jag inte på något vis försvarar odugliga byggentreprenörer. Det finns gott om personer som inte borde få driva företag eller hålla en hammare i handen.
Först: jag skrev mitt inlägg utifrån jag upplever hur det faktiskt är och från den erfarenhet JAG har. Inte hur det borde vara och hur det borde fungera. Marianne undrar varför hantverkare tackar nej till hennes och andra privatpersoners uppdragsförfrågningar, och jag redogör för vad jag TROR är en liten delförklaring till detta.
1. Självklart är det många hantverkare som tar arbeten av privatpersoner. Men skulle du titta på byggsektorns totala uppdragsvolym skulle du finna att andelen i kronor räknat, som representerar direkt privata beställare, så är den liten. De stora vinsterna som byggentreprenör finns inte att göra i att producera småhus. Det är vidare en ganska utsträckt uppfattning inom branschen att det är en högre skojarkvot hos entreprenörer verksammma inom småhusentreprenader än i byggbranschen som helhet. Något som kanske kan bero på att de som är duktiga i första hand arbetar mot företagsmarknaden?
2. Vidare så är vid huvudparten av all nyproduktion av småhus entreprenören inte i direkt affärsrelation med byggherren. Det är som bekant ofta en husföretagare emellan. Den anpassning av affärsmodeller och kontrakt är nog just den att det är småhusföretag som säljer sina tjänster till privatpersoner och därmed handlar upp entreprenören. Slutkunden kommer då inte i direkt affärsmässig kontakt med byggherren.
3. Vid köp av fast egendom gäller huvudsakligen inte konsumentköplag, köplag etc. När du som fastighetsägare sedan skall förvalta och anpassa din byggnad måste du uppfylla samhällets högt ställda krav. Dessa krav blir inte lägre eller enklare för att fastighetsägaren råkar vara privatperson. Det är i stort sett samma mynidghetskrav som gäller för Anders Persson som för AP Fastigheter. Detta ansvar kan du nästan aldrig avtala bort. Därför får du en väsentligt annorlunda ansvarskyldighet i förhållande till din levrantör när du bygger om ditt hus, jämfört med när du köper en bil. Detta upplever jag att många privatpersoner har svårt att förstå vidden av, och därför uppstår mycket gnissel med entreprenörer.
Om jag köper en bil som privatperson ser de juridiska förutsättningarna helt annorlunda ut än när jag för företagets räkning köper min tjänstebil. När jag som privatperson köpte mitt hus var de juridiska förutsättningarna i prinicp de samma som när jag köper en 25 000 kvadratmeters kontorsbyggnad för min arbetsgivares räkning.
Jag vill avsluta med att tillägga att jag inte på något vis försvarar odugliga byggentreprenörer. Det finns gott om personer som inte borde få driva företag eller hålla en hammare i handen.
Redigerat:
Tror inte det uppstår så mycket problem mellan hantverkare/husägare vid uppförande/tillbyggnad av småhus då ABS 05 gäller. Här är texten för ABS05-Pdf
Mer problem vid renovering och ombyggnad då man normalt hänvisar till RO 05. Här är texten för RO05-Pdf
Det som framförallt kan vara jobbigt vid renovering/ombyggnad är "tillägsarbeta", det är en av dom saker som kan avskräcka en entrepenör från att ta ett jobb.
Men för att följa rubriken på denna tråd, hur får man en hantverkare intresserad:
Så som jag ser det då
Mer problem vid renovering och ombyggnad då man normalt hänvisar till RO 05. Här är texten för RO05-Pdf
Det som framförallt kan vara jobbigt vid renovering/ombyggnad är "tillägsarbeta", det är en av dom saker som kan avskräcka en entrepenör från att ta ett jobb.
Men för att följa rubriken på denna tråd, hur får man en hantverkare intresserad:
Så som jag ser det då
- Var ute i god tid, här omkring är dom flesta hantverkare bokade ungefär ett (1) år framåt (alltså tidigast sommaren 2009 är dom redo för nya jobb)
- Var välplanerad, se till att ha valt ut så mycket som möjligt av det material som skall användas. Kanske låter självklart men stöter ständigt på ställe där folk ändrat sig flera gånger vilka elttag dom skall ha t.ex.
- Angående "komplicerad jobb", är rätt säker på att det finns många hantverkare som gillar lite lustiga/komplicerade jobb så länge dom slipper lösa hela konstruktionen själv (kan ses som lite prestige att få göra ett snyggt/effektivt jobb)
- Sköt planering och samråd mellan olika hantverkare själv, är den tråkiga biten se till att vara väl insatt i när olika moment måste göras i huset så material, containrar, rätt folk är på plats när viktiga delar skall göras.
Tja, ett problem som jag tror ofta uppstår är hur den tillhandahållna tjänsten definieras*. Något som inte konsumenttjänstlagen, ABS eller RO säger något om. Ett annat problem är att man sällan använder dessa avtalsmallar, mycket sker muntligt, tyvärr.
* Ta exemplet att byta tak på en villa. Du kan definera det som:
" Anbudsförfrågan omfattar projektering och utförande av ny takkonstruktion. Takkonstruktionen skall ha en funktionsmässig livsläng på 30 år och skall till fullo vara kompatibel med byggnadens övriga system och funktioner. I omfattningen ingår revidering och ombyggnad av alla de konstruktionsdelar och system som påverkas, i erforderlig omfattning, exempelvis el, takavrinning, ventilation etc".
Eller
"Vi vill ha ett nytt tak, lika som grannens".
I det första exemplet frågar du efter en funktion. Den som åtar sig uppdraget skall leverera tjänsten "funktionen tak" inom angivna kravgränser.
I det andra exemplet frågar du efter ett utförande, undermåligt definierat. Ingår den el som måste dras om? Vem tar ansvar för att lösningen inte medför fukt och mögel på vinden? Ingår anpassning av takavrininningen (som visar sig hamna på andra ställen än tidigare) etc....
Skillnaden i vilket ansvar entrepenören åtar sig och kan ställas till svars för enligt konsumenttjänstlag etc är milsvid beroende på hur uppdraget och ansvaret definieras. Självklart kommer entreprenören också. att begära ett högre pris om man frågar som i det första exemplet, han får ju ta mycket större och tydligare ansvar. I båda fallen kan ABS05 användas, men du får helt olika ansvarsfördelning med samma avtalsvillkor.
* Ta exemplet att byta tak på en villa. Du kan definera det som:
" Anbudsförfrågan omfattar projektering och utförande av ny takkonstruktion. Takkonstruktionen skall ha en funktionsmässig livsläng på 30 år och skall till fullo vara kompatibel med byggnadens övriga system och funktioner. I omfattningen ingår revidering och ombyggnad av alla de konstruktionsdelar och system som påverkas, i erforderlig omfattning, exempelvis el, takavrinning, ventilation etc".
Eller
"Vi vill ha ett nytt tak, lika som grannens".
I det första exemplet frågar du efter en funktion. Den som åtar sig uppdraget skall leverera tjänsten "funktionen tak" inom angivna kravgränser.
I det andra exemplet frågar du efter ett utförande, undermåligt definierat. Ingår den el som måste dras om? Vem tar ansvar för att lösningen inte medför fukt och mögel på vinden? Ingår anpassning av takavrininningen (som visar sig hamna på andra ställen än tidigare) etc....
Skillnaden i vilket ansvar entrepenören åtar sig och kan ställas till svars för enligt konsumenttjänstlag etc är milsvid beroende på hur uppdraget och ansvaret definieras. Självklart kommer entreprenören också. att begära ett högre pris om man frågar som i det första exemplet, han får ju ta mycket större och tydligare ansvar. I båda fallen kan ABS05 användas, men du får helt olika ansvarsfördelning med samma avtalsvillkor.
frjo7205 skrev:
Men om du gjort över hundra stora upphandlingar, hur vågar du köra dom muntligt, eller är det bara i avtal med privat personer som du kör muntliga avtal med? - Det skulle jag inte våga, skulle insistera på skriftliga avtal. Och jag skulle inte acceptera avtal av typen "Vi vill ha ett nytt tak, lika som grannens"....
Tror att ju mer påläst/förberedd du är som kund, desto bättre.
/abbe
Nejnej, "man" inte "jag". Jag har intrycket att många här och i övrigt handlar upp muntligt.
Privat gör jag i princip alltid skriftliga underlag om jag skall upphandla något. Muntligt gör jag endast vid mindre åtgärder och/eller om jag har en väl upparbetat relation med entreprenörerna.
Privat gör jag i princip alltid skriftliga underlag om jag skall upphandla något. Muntligt gör jag endast vid mindre åtgärder och/eller om jag har en väl upparbetat relation med entreprenörerna.
1: Jag tror att hantverkare som har gott om jobb i orderboken inte direkt gör vågen och jublar om den som vill ha ett jobb utfört lägger fram ett tjockt avtal samt hotar med Sverker, ARN, Byggahus och lokaltidningen innan man ens börjat jobbet. Inte så att man som beställare skall lägga sig platt på marken och kyssa hantverkarens skor, men ett icke föraktligt antal människor har en rätt tråkig attityd.Marlene Eskilsson skrev:
Andra tråkiga sidor som kan få hantverkare att dra öronen åt sig är de som bara SKA ha det utfört svart och billigt. Eller som berättar om hur billigt det är med hantverkare från Polen och Baltikum, och förväntar sig att svenska hantverkare lägger sig på samma nivå.
2: Ja, jobben kan vara för små för att det skall vara lönsamt för hantverkare att ta dem. Vad man helst vill ha som hantverkare är hela dagar hos samma kund, eftersom man inte tjänar särskilt mycket pengar i bilen eller på firman i väntan på att betong, spackel, färg och lim skall torka. En del kör med flera jobb samtidigt, för att fylla upp hela dagar, men då är det svårt med tidspassning och det blir en del åkande fram och tillbaka.
3: Jag tror inte att hantverkare ser saker som komplicerat, under förutsättning att man är kompetent för den typen av arbete. Möjligen kan hantverkare dra öronen åt sig om det inte finns ritningar eller i vart fall en bra definition av vad som skall göras.
4: Jag tror att Frjo7205 har helt rätt n'r han säger att hantverkare helst vill ha företag som kunder, och gärna på större projekt. Vi "vanliga" människor får nog finna oss i att kämpa. Kanske kan det vara en utväg att försöka gå samman ett gäng grannar för en gemensam upphandling. En altan där, en carport där, nytt tak där, ny panel där etc kan nog göra fler hantverkare intresserade av att vilja vara med.
Administrator
· Skåne
· 7 744 inlägg
Många tusen tack för alla bra tips jag har fått här! Vi träffade en hantverkare igår och jag tillämpade alla tipsen. Nu håller jag tummarna ...
Jag tror inte att det har nämnts här i tråden tidigare, men när man har fått en hantverkare på rekommendation från vänner som är väldigt nöjda har man också en positiv attityd från början, vilket säkert hjälper på traven.
Jag tror inte att det har nämnts här i tråden tidigare, men när man har fått en hantverkare på rekommendation från vänner som är väldigt nöjda har man också en positiv attityd från början, vilket säkert hjälper på traven.
Jag har också funderat i Swetrots banor, men en twist:
Ett villaområde eller liknande går ihop med sina samlade behov och anlitar en professionell byggprojektledare. Byggprojektledaren får uppdraget att upphandla och genomföra åtgärderna för "villaföreningens" räkning. Man får då stor volym som är attraktiv för entreprenörer, samt kan fördela kostnaden för projektledarens byggherrekompetens på fler hushåll (samt även få stordriftsfördelar i projektledningen).
Ett villaområde eller liknande går ihop med sina samlade behov och anlitar en professionell byggprojektledare. Byggprojektledaren får uppdraget att upphandla och genomföra åtgärderna för "villaföreningens" räkning. Man får då stor volym som är attraktiv för entreprenörer, samt kan fördela kostnaden för projektledarens byggherrekompetens på fler hushåll (samt även få stordriftsfördelar i projektledningen).