Val av vedpanna?
Hej!
Jag skall inom kort köpa en ny vedpanna och behöver Er hjälp för att ringa in den vedpanna som passar mig bäst.
Jag har efter att studerat div. brochyrer och prislistor kommit fram till att mitt val kommer att stå mellan följande vedpannor:
- Vedolux 37 alt. 30 från Värmebaronen
- V35 från CTC
- Woody 35 från Effecta
- Woody 35 Lambda från Effecta
Vad har Ni för erfarenheter av dessa pannor?
Ex. Hur är dom att tända? Hur är dom att sota? Vilka rökgastemperaturer gäller vid en nysotad panna resp. efter ca. 4 veckors drift? Hänger sig veden i eldstaden? Har ni fått några kommentarer gällande Er vedpanna från rörmokare och sotare som är bra att känna till? etc.
Era kommentarer mottages tacksamt!
Med Vänliga Hälsningar: Jörgen
Jag skall inom kort köpa en ny vedpanna och behöver Er hjälp för att ringa in den vedpanna som passar mig bäst.
Jag har efter att studerat div. brochyrer och prislistor kommit fram till att mitt val kommer att stå mellan följande vedpannor:
- Vedolux 37 alt. 30 från Värmebaronen
- V35 från CTC
- Woody 35 från Effecta
- Woody 35 Lambda från Effecta
Vad har Ni för erfarenheter av dessa pannor?
Ex. Hur är dom att tända? Hur är dom att sota? Vilka rökgastemperaturer gäller vid en nysotad panna resp. efter ca. 4 veckors drift? Hänger sig veden i eldstaden? Har ni fått några kommentarer gällande Er vedpanna från rörmokare och sotare som är bra att känna till? etc.
Era kommentarer mottages tacksamt!
Med Vänliga Hälsningar: Jörgen
hej jag har en calmar v33 och är kanonnöjd med den,den eldas mot 3st 500l tankar men skulle vilja ha en tank till,sen har du ju v65 om du vill ha lite mer ackvolym,v33 har ju bra verkningsgrad,tänkte bara dela med mig av mina erfarenheter.glenn
Vi har en Effecta Woody med lambdasond. Som de flesta är vi nöjda med vårt val ;-)
Jag var nere nu och tittade på rökgastemperaturen, den var 175 grader, jag sotade i morse. Vi sotar med ca 40 timmars driftstidsintervall, vilket motsvarar ca en veckas dagligt eldande. Före sotning brukar rökgastempen ligga på en bit över 200.
Pannan är lätt att tända (vi kör med tändbrasa, något som många Atmos-användar brukar hoppa över), men när man ska lägga in fullt så ryker den in endel.
Vi har 2*750 liters acc, och det hade ju inte skadat om det hade varit åtminstone 2*1000 liter men då hade vi varit hänvisade till platsbyggda och det orkade vi inte... Ingen jättestor förlust, men man kan sakna de där extra litrarna framför allt på vintern.
På det år vi haft pannan har veden hängt sig kanske 3 gånger.
Sotningen kan vara endel pyssel iom att sotviskan kan fastna i de yttersta rören om man inte har vridit viskan rätt. Sotningen tar kanske 10 minuter.
Jag var nere nu och tittade på rökgastemperaturen, den var 175 grader, jag sotade i morse. Vi sotar med ca 40 timmars driftstidsintervall, vilket motsvarar ca en veckas dagligt eldande. Före sotning brukar rökgastempen ligga på en bit över 200.
Pannan är lätt att tända (vi kör med tändbrasa, något som många Atmos-användar brukar hoppa över), men när man ska lägga in fullt så ryker den in endel.
Vi har 2*750 liters acc, och det hade ju inte skadat om det hade varit åtminstone 2*1000 liter men då hade vi varit hänvisade till platsbyggda och det orkade vi inte... Ingen jättestor förlust, men man kan sakna de där extra litrarna framför allt på vintern.
På det år vi haft pannan har veden hängt sig kanske 3 gånger.
Sotningen kan vara endel pyssel iom att sotviskan kan fastna i de yttersta rören om man inte har vridit viskan rätt. Sotningen tar kanske 10 minuter.
Jag hade valt en Woody utan tveckan, den enda pannan jag känner till som har koniskt magasin för att slippa vedhängningarna. Även mollepannan har iofs. men den har underförbränning dålig verkningsgrad och ryker in vid påfyllning....
Den har även lika stort vedmagasin som innovan (140l) och lambdastyrningen kostar inte så mycket extra. Har inte hört något om förbränningsproblem heller som finns med en del av dom andra förlag du fått.....
/danso
Den har även lika stort vedmagasin som innovan (140l) och lambdastyrningen kostar inte så mycket extra. Har inte hört något om förbränningsproblem heller som finns med en del av dom andra förlag du fått.....
/danso
Är nöjd med Calmar v33, en kanonpanna.
Inga vedhängningar.
Fuskar man med tändbrasan och/eller springer och gläpper med luckan i tid och otid kan man råka ut för rökgaspuffar.
Veden måste travas in i pannan med hyfsad noggrannhet, men det gäller alla pannor.
Stor och bra lucka att lägga in ved i.
Okänslig för ett och annat, ähumm...mindre torrt vedträ.
Inga vedhängningar.
Fuskar man med tändbrasan och/eller springer och gläpper med luckan i tid och otid kan man råka ut för rökgaspuffar.
Veden måste travas in i pannan med hyfsad noggrannhet, men det gäller alla pannor.
Stor och bra lucka att lägga in ved i.
Okänslig för ett och annat, ähumm...mindre torrt vedträ.
Nej, mollepannan har "bara" underförbränning om jag inte är helt ute i det blå...ylven skrev:
Inte så aktuell men här finns endel vedpannor listade..bla. mollepannan
http://www.novator.se/bioenergy/BE0501/54-57.pdf
Står även på deras hemsida att det är underförbränning, var länge sedan jag tittade på pannan men är ganska säker på att det stämmer.
Angående förbränningsproblem vill jag inte gå in på några detaljer eller fabrikat, men vissa pannor har tex. problem med för torr ved!!!
/danso
Du ÄR ute i det blå, underförbränning är det man vill ha, det är fråga om tvåstegsförbränning med först förgasning och sedan efterförbränning även för Mollepannan även om den inte är konstruerad på samma sätt som de flesta andra pannor. Däremot är verkningsgraden sämre, troligen till största del beroende på att det är en självdragspanna.danso skrev:
Det är skillnad på underförbränning och omvändförbränning...
"Underförbränning
Vid underförbränningen tar man fortfarande, liksom vid överförbränning, in luften under eldstaden. Skillnaden är att luftströmmen inte passerar genom hela vedvolymen utan rökgaserna tas ut i nedre delen av eldstaden. Det betyder att bara nedre delen av veden brinner medan resten av vedhögen sjunker neråt och börjar brinna efterhand.
De flesta underförbränningspannor har modern konstruktion med keramisk gasförbränningskammare mellan eldstaden och konvektionsdelen. Vanligtvis ligger keramikkammaren bakom eldstaden och pannan får en långsträckt form. Pannverkningsgraden hos moderna underförbränningspannor har uppmätts till omkring 70-75 procent, alltså klart över verkningsgraden för en överförbränningspanna med självdrag.
I en underförbränningspanna är det särskilt viktigt att veden inte hänger sig på sin väg ner mot botten av eldstaden. Eftersom luften bara strömmar genom nedre delen av eldstaden måste veden vara väl travad så att det hela tiden ligger jämnt med ved i förbränningszonen. Rätt vedlängd och noggrann påfyllning är alltså ett krav för att underförbränningspannan skall fungera bra.
Underförbränning.
Omvänd förbränning
Vid omvänd förbränning tillförs primärluften ovanför rostret i eldstaden. Gasströmmen passerar neråt och keramikkammaren sitter under eldstaden. Liksom vid underförbränning är det huvudsakligen nedre delen av vedvolymen som brinner medan resten av veden så småningom vandrar ner mot eldstadens botten.
Vid sidan av den ovan nämnda fläktstyrda överförbränningspannan ger pannor med omvänd förbränning de högsta uppmätta verkningsgraderna, mellan 70 och 80 procent. Pannkonstruktionen tillåter lång konvenktionsdel utan att pannan behöver bli alltför stor. Rökgaserna kan ledas längs hela botten av pannan och sedan upp längs baksidan innan de passerar ut i skorstenen. Eldningsprincipen kan vara svår att hantera och kräver rejält drag i pannan eftersom man måste tvinga rökgaserna neråt genom rostret.
Fläktstyrning ger möjlighet till en mer stabil förbränning än vad självdrag gör. Oftast tillsätts sekundärluften i rostret. När gaserna trycks från eldstaden ner genom keramikkammaren och förbränns uppstår i gynnsamma fall en svagt blåfärgad eldkvast. Röken som kommer därifrån är då helt sotfri och innehåller i övrigt ganska små föroreningar.
Verkningsgraden påverkas inte nämnvärt genom att man använder fläkt istället för självdrag, men genom fläkten hålls förbränningen på en hög och stabil nivå under en längre tid av eldningscykeln. Nackdelen är förstås att pannan är elberoende. Men elberoende finns redan i cirkulationspumpen och i reglersystemet till ackumulatortankarna"
Källa: Vedpärmen (Novator)
Vedpärmen: Förbränning
/danso
"Underförbränning
Vid underförbränningen tar man fortfarande, liksom vid överförbränning, in luften under eldstaden. Skillnaden är att luftströmmen inte passerar genom hela vedvolymen utan rökgaserna tas ut i nedre delen av eldstaden. Det betyder att bara nedre delen av veden brinner medan resten av vedhögen sjunker neråt och börjar brinna efterhand.
De flesta underförbränningspannor har modern konstruktion med keramisk gasförbränningskammare mellan eldstaden och konvektionsdelen. Vanligtvis ligger keramikkammaren bakom eldstaden och pannan får en långsträckt form. Pannverkningsgraden hos moderna underförbränningspannor har uppmätts till omkring 70-75 procent, alltså klart över verkningsgraden för en överförbränningspanna med självdrag.
I en underförbränningspanna är det särskilt viktigt att veden inte hänger sig på sin väg ner mot botten av eldstaden. Eftersom luften bara strömmar genom nedre delen av eldstaden måste veden vara väl travad så att det hela tiden ligger jämnt med ved i förbränningszonen. Rätt vedlängd och noggrann påfyllning är alltså ett krav för att underförbränningspannan skall fungera bra.
Underförbränning.
Omvänd förbränning
Vid omvänd förbränning tillförs primärluften ovanför rostret i eldstaden. Gasströmmen passerar neråt och keramikkammaren sitter under eldstaden. Liksom vid underförbränning är det huvudsakligen nedre delen av vedvolymen som brinner medan resten av veden så småningom vandrar ner mot eldstadens botten.
Vid sidan av den ovan nämnda fläktstyrda överförbränningspannan ger pannor med omvänd förbränning de högsta uppmätta verkningsgraderna, mellan 70 och 80 procent. Pannkonstruktionen tillåter lång konvenktionsdel utan att pannan behöver bli alltför stor. Rökgaserna kan ledas längs hela botten av pannan och sedan upp längs baksidan innan de passerar ut i skorstenen. Eldningsprincipen kan vara svår att hantera och kräver rejält drag i pannan eftersom man måste tvinga rökgaserna neråt genom rostret.
Fläktstyrning ger möjlighet till en mer stabil förbränning än vad självdrag gör. Oftast tillsätts sekundärluften i rostret. När gaserna trycks från eldstaden ner genom keramikkammaren och förbränns uppstår i gynnsamma fall en svagt blåfärgad eldkvast. Röken som kommer därifrån är då helt sotfri och innehåller i övrigt ganska små föroreningar.
Verkningsgraden påverkas inte nämnvärt genom att man använder fläkt istället för självdrag, men genom fläkten hålls förbränningen på en hög och stabil nivå under en längre tid av eldningscykeln. Nackdelen är förstås att pannan är elberoende. Men elberoende finns redan i cirkulationspumpen och i reglersystemet till ackumulatortankarna"
Källa: Vedpärmen (Novator)
Vedpärmen: Förbränning
/danso
Jag instämmer med föregående talare! Bra och tydligt inlägg!
Det som skiljer underförbränningspannor från dito med omvänd förbränning är alltså:
*Frånvaron av roster
*Den långsträckta formen
*Känslighet för vedstaplingen
*Långsträckt form
*Verkningsgraden
Däremot har ju Mollepannan sekundärluft, vilket ju inte underförbränningspannan som Novator beskriver har.
Det som skiljer underförbränningspannor från dito med omvänd förbränning är alltså:
*Frånvaron av roster
*Den långsträckta formen
*Känslighet för vedstaplingen
*Långsträckt form
*Verkningsgraden
Däremot har ju Mollepannan sekundärluft, vilket ju inte underförbränningspannan som Novator beskriver har.
Sekundärluftsintag kan den väl ha ändå, även om de inte explicit skrivit ut det. Till och med den gamla panna jag slängde ut hade ställbart sekundärluftsintag, fast det var en överförbränningspanna.
Roster har man också ändå. Det är genom rostret som primärluften tas in, underifrån.
Roster har man också ändå. Det är genom rostret som primärluften tas in, underifrån.
Vill bara informera om vilket värme system jag installerat.
Nibe Vedex 3300( Med rökgasfläkt)
4st 500 liter varav 1st med 120liters varmvattenberedare.
Laddnings paket Laddomat 21(måste installeras för att garantin skall gälla. Utan detta paket bildas det kondens i pannan då all värme sugs ur vid eldslut. Laddomat 21 gör att det finns varmvatten kvar i pannan efter eldslut och därmed håller pannan torr bakom alla intäckningsplåtar)
Automatshunt som känner av värmen ute.(kostar visserligen en del, men väääldigt smidigt. Alltid en jämn temperatur inomhus)
Detta system är ett som jag verkligen rekomenderar. Verkningsgraden är enligt SP hela 90% och det märks.Vedåtgången är verkligen minimal.
Samt att reservdelarna är har bra pris. Rosterna(keramiken) har jag fått pris på 1500kr komplett. Håller c:a 5-6 år.. Ctc vill ha nästan 10 000:- för sin keramik. Samma livslängd.
Lägger ingen värdering i bra eller dåligt. Ville bara delge information.
Jag värmer ett 1 1/2 planshus med källare under hela huset byggt c:a 1930. Tillägssisolerat 45 mm på en befintlig 70-stående plankstomme.
Nibe Vedex 3300( Med rökgasfläkt)
4st 500 liter varav 1st med 120liters varmvattenberedare.
Laddnings paket Laddomat 21(måste installeras för att garantin skall gälla. Utan detta paket bildas det kondens i pannan då all värme sugs ur vid eldslut. Laddomat 21 gör att det finns varmvatten kvar i pannan efter eldslut och därmed håller pannan torr bakom alla intäckningsplåtar)
Automatshunt som känner av värmen ute.(kostar visserligen en del, men väääldigt smidigt. Alltid en jämn temperatur inomhus)
Detta system är ett som jag verkligen rekomenderar. Verkningsgraden är enligt SP hela 90% och det märks.Vedåtgången är verkligen minimal.
Samt att reservdelarna är har bra pris. Rosterna(keramiken) har jag fått pris på 1500kr komplett. Håller c:a 5-6 år.. Ctc vill ha nästan 10 000:- för sin keramik. Samma livslängd.
Lägger ingen värdering i bra eller dåligt. Ville bara delge information.
Jag värmer ett 1 1/2 planshus med källare under hela huset byggt c:a 1930. Tillägssisolerat 45 mm på en befintlig 70-stående plankstomme.
Jag har kört med Orlan 25 kW i ett antal år nu. Den har konisk magasin, veden hänger inte sig, sotningen sköter man genom att dra några gånger i en spak en gång i veckan - tar 20 sek. Än så länge har jag inte haft det minsta problem med pannan. Rökgastemperaturen ligger mellan 130 - 140 grader. Vattentemperatur kan ställas upp till 97 grader och verkningsgraden ligger på hela 91%. En panna som är värd att rekommendera.