Isolering som andas
nja..
plattor o rullar...
Det finns LIN-ull som plattor & rullar = dyrt..
http://www.byggtradition.se/
http://www.lindrev.com/ (även Hampa isolering)
http://www.claessons.com/bilder/linisolering.pdf
Hampa finns också som isolering.. påminner väll om Lin
http://www.nordicnaturfiber.se/ ska tydligen ha hampa.. Hampa är popis i tyskland, danmark. i stort sätt okänt i sverige..
"Isoleringsmaterial hampa
Hampisoleringen finns i lösull, drevband och mattor och används på vanliga isoleringsutrymmen som tak, ytter- och mellanväggar, i trossbottnar och på fönster- och dörrkarmar. Det är lätt att arbeta med utan att det kliar eller att hudirritationer uppstår. "
http://www.hampa.net/nyh_naturliga isolering.php
Du kan läsa lite här
http://www.novator.se/kretslopp/0204/s41-44.pdf
Zapp skivan verkar bra va? tyvvär gick dom i KK.. tror inte dom han tillverka så mycket..
Thermoträ ska enligt rykten vara på G med en skiva. Ekofiber.. sa att dom skulle lansera en skiva men det har tydligen lagts på hyllan tills vidare..
plattor o rullar...
Det finns LIN-ull som plattor & rullar = dyrt..
http://www.byggtradition.se/
http://www.lindrev.com/ (även Hampa isolering)
http://www.claessons.com/bilder/linisolering.pdf
Hampa finns också som isolering.. påminner väll om Lin
http://www.nordicnaturfiber.se/ ska tydligen ha hampa.. Hampa är popis i tyskland, danmark. i stort sätt okänt i sverige..
"Isoleringsmaterial hampa
Hampisoleringen finns i lösull, drevband och mattor och används på vanliga isoleringsutrymmen som tak, ytter- och mellanväggar, i trossbottnar och på fönster- och dörrkarmar. Det är lätt att arbeta med utan att det kliar eller att hudirritationer uppstår. "
http://www.hampa.net/nyh_naturliga isolering.php
Du kan läsa lite här
http://www.novator.se/kretslopp/0204/s41-44.pdf
Zapp skivan verkar bra va? tyvvär gick dom i KK.. tror inte dom han tillverka så mycket..
Thermoträ ska enligt rykten vara på G med en skiva. Ekofiber.. sa att dom skulle lansera en skiva men det har tydligen lagts på hyllan tills vidare..
Ekofiber har kunnandet för att göra skivor, men det saknas riskkapital. Jag var upp till ABIS i Täby (ekofiberinstallatörer) och klämde på ett prov. Det kändes ugefär som en tvättsvamp.
Ekofiber har också funderat på varför man vill ha en skiva när det finns lösull. Var skulle den fylla ett behov? De anser att skivisolering är något antikt jämfört med sprutade väggar och bjälklag. Skivorna ger ofelbart lite glipor, det gör inte lösullen. Dessutom skulle nog skivan bli för dyr i produktionen, att folk ändå skulle välja glasull/mineralull.
I princip var deras resonemang så...
ABIS hade även några överblivna ZAPP-skivor, och jag förstår varför Zapp gick i KK. Skivan var hård, smulig och full i stora klumpar. Enligt dem var Zappskivan katastrofal att jobba med. Ofta var skivorna söndersmulade.
Ekofiber har också funderat på varför man vill ha en skiva när det finns lösull. Var skulle den fylla ett behov? De anser att skivisolering är något antikt jämfört med sprutade väggar och bjälklag. Skivorna ger ofelbart lite glipor, det gör inte lösullen. Dessutom skulle nog skivan bli för dyr i produktionen, att folk ändå skulle välja glasull/mineralull.
I princip var deras resonemang så...
ABIS hade även några överblivna ZAPP-skivor, och jag förstår varför Zapp gick i KK. Skivan var hård, smulig och full i stora klumpar. Enligt dem var Zappskivan katastrofal att jobba med. Ofta var skivorna söndersmulade.
Gick man inte ifrån lösull i väggar just pga av att den sjönk ihop och lämnade glipor under t.ex. fönster? Menar du att ekofiber inte sjunker ihop öht under en längre period?Fasting65 skrev:
Sen har jag aldrig fattat det där med väggar som ska andas, om jag håller för min mun och näsa, börjar jag andas med huden då?
Det jag vill säga är att ett hus ska andas genom sin ventliation, inte genom väggarna.
Stringfellow: Du rör ihop äpplen och päron nu. Den sjunkande lösa isoleringen du syftar på är kutterspån som man hällde ner från vinden i öppna fack. Den sjönk.
Ekofiber sprutas in med ett helsikes tryck. Det sjunker inte ihop. Det har testats och bevisats på SP med en skakmaskin. Se ekofibers websida (www.ekofiber.se)
- - -
Jag ids egentligen inte gå in på diskussionen om hus som andas eller ej. Man kan dock konstatera faktum: Det finns många gamla hus där diffspärr saknas.
Ekofiber sprutas in med ett helsikes tryck. Det sjunker inte ihop. Det har testats och bevisats på SP med en skakmaskin. Se ekofibers websida (www.ekofiber.se)
- - -
Jag ids egentligen inte gå in på diskussionen om hus som andas eller ej. Man kan dock konstatera faktum: Det finns många gamla hus där diffspärr saknas.
Hej Yson!
Vi har isolerat vårt gamla timmerhus från 1890-talet med linisolering från Claessons trätjära. Vi är jättenöjda. De har allt man behöver för att isolera miljövänligt, slippa plast och få ett tätt hus. Isoleringen är trevlig att jobba med och känns "äkta". Dessutom hade företaget en väldigt bra kundservice vad gäller bemötande men även vad gäller frakt osv.
Du kan läsa mer på deras hemsida. Titta gärna in på vår sida om huset på www.spaces.msn.com/members/husbygge/
Hör av dig om du vill veta något mer.
Lycka till!
Vi har isolerat vårt gamla timmerhus från 1890-talet med linisolering från Claessons trätjära. Vi är jättenöjda. De har allt man behöver för att isolera miljövänligt, slippa plast och få ett tätt hus. Isoleringen är trevlig att jobba med och känns "äkta". Dessutom hade företaget en väldigt bra kundservice vad gäller bemötande men även vad gäller frakt osv.
Du kan läsa mer på deras hemsida. Titta gärna in på vår sida om huset på www.spaces.msn.com/members/husbygge/
Hör av dig om du vill veta något mer.
Lycka till!
Fördelen med Ecofiber är att så länge den sitter där så isolerar den utan glipor samtidigt som den är formstabil. Den har dessutom lika bra isolerförmåga som glas- och mineralull eller cellplast.
En annan fördel är att man kan isolera befintliga delar som man annars inte kan komma åt med varken isolering eller diffspärr utan att riva.
Nackdelen är när man ska renovera eller småfixa så behöver man ha dit någon annan att göra isolerjobbet. Jag tror fler skulle kunna tänka sig att använda Ecofiber om det fanns som skivor som man själv kan jobba med.
En annan nackdel är att vid rivning innehåller fibrerna borsalter som måste extraheras, annars urlakas dessa till grundvattnet. Det är lättare att återvinna ex. glasull (under förutsättning att kommunen inte blandar allt i samma tunna)
Vidare håller jag med stringfellow att hus ska ha kontrollerad luftväxling genom ventilation och inte genom väggarna. Anledningen att många äldre hus funkar utan diffspärr är att de material som finns i väggarna bygger upp en diffusionsprofil och det finns då ingen kondenspunkt. Lägger man på invändig konventionell isolering vandrar fukten rätt igenom denna och kondenserar vid den kalla träväggen. Då funkar ju Ecofiber förstås om man kan leva med nackdelarna.
En annan fördel är att man kan isolera befintliga delar som man annars inte kan komma åt med varken isolering eller diffspärr utan att riva.
Nackdelen är när man ska renovera eller småfixa så behöver man ha dit någon annan att göra isolerjobbet. Jag tror fler skulle kunna tänka sig att använda Ecofiber om det fanns som skivor som man själv kan jobba med.
En annan nackdel är att vid rivning innehåller fibrerna borsalter som måste extraheras, annars urlakas dessa till grundvattnet. Det är lättare att återvinna ex. glasull (under förutsättning att kommunen inte blandar allt i samma tunna)
Vidare håller jag med stringfellow att hus ska ha kontrollerad luftväxling genom ventilation och inte genom väggarna. Anledningen att många äldre hus funkar utan diffspärr är att de material som finns i väggarna bygger upp en diffusionsprofil och det finns då ingen kondenspunkt. Lägger man på invändig konventionell isolering vandrar fukten rätt igenom denna och kondenserar vid den kalla träväggen. Då funkar ju Ecofiber förstås om man kan leva med nackdelarna.
Jag håller med om att en förklaring av diffusionsprofil vore på sin plats. Enligt min åsikt är mycket prat om diffusionsspärrar och profiler helt tagna ur luften och har ingen bäring alls om man gör beräkningar enligt byggnadsfysik. Nu finns det en hel del kunskap här på forumet, men det finns tyvärr allt för många som inte har kunskap om diffusion och konvektion. Jag har under alla mina verksamma år sett så många olika ideer hur man ska bygga. Vid nyproduktion styrs ju byggandet av olika regler, men vid om och framförallt tilläggsisoleringar förändrar folk husens förutsättningar total när det isoleras friskt men inte ventilationen sen över. Jag kan inte räkna alla mögelangripna vindar jag besiktigat, och försökt förklara för fastighetsägaren att det är deras egna tilläggsisoleringar som orsakat hela skadan.
Så en förklaring på diffusionsprofil vore intressant att få läsa om här på forumet. Jag tror vi är många som har den önskan.
Tartan
Så en förklaring på diffusionsprofil vore intressant att få läsa om här på forumet. Jag tror vi är många som har den önskan.
Tartan
Före vi byggde så tänkte vi köpa ett äldre hus inne i stan (Mariehamn) var och såg på flera, ca 50 år gamla och ett var vi så intresserade av att vi tog dit en byggmästare för att besiktiga. Då vi sedan diskuterade sade han: "Om ni sedan tänker tilläggsisolera utanpå, glöm det! Ta hellre den extra uppvärmningskostnaden. En tilläggsisolering kommer att ändra spelplanen radikalt och ni har ingen aning om vilka problem ni kan få."
AndersG skrev:
Diffusionsprofil har man i material, av tillräcklig tjocklek, med fuktlagrande förmåga, vid varierande omgivningsklimat.
Den kommer sig av att fuktvandring genom diffusion är en långsam process.
Det är mycket omständigt att för hand beräkna med hänsyn till diffusionshastigheten, men är i bland nödvändigt.
Tex så kan inte funktionen på omvända, invändigt isolerade, tak förstås annat än genom sådana beräkningar. I bland så "räddar" den långsamma diffusionen från problem genom att fukten aldrig når fram till kondensationspunkten innan det blir varmare.
För "dagliga" beräkningar med hänsyn till diffusion krävs definitivt datorer. Och är helt onödigt, man ska konstruera så man slipper problem redan vid användande av "vanlig" fuktmekanik. Däremot kan det vara rimligt att använda sig av sådana beräkningar vid pecial fall, men då ska den som gör det verkligen kunna det. Och de som är så avancerade fuktexperter är nog ganska få.
Om man vid en viss luftfuktighet har daggpunkten 10 C* och den fuktnivån uppstår mitt i väggen och det är en 20 mm tjock enkel vägg, med 20 C inne och 0 C ute hamnar daggpunkten mitt i väggen. Vid vanlig fuktteknisk beräkning.
Diffusionsprofil har man i material, av tillräcklig tjocklek, med fuktlagrande förmåga, vid varierande omgivningsklimat.
Den kommer sig av att fuktvandring genom diffusion är en långsam process.
Det är mycket omständigt att för hand beräkna med hänsyn till diffusionshastigheten, men är i bland nödvändigt.
Tex så kan inte funktionen på omvända, invändigt isolerade, tak förstås annat än genom sådana beräkningar. I bland så "räddar" den långsamma diffusionen från problem genom att fukten aldrig når fram till kondensationspunkten innan det blir varmare.
För "dagliga" beräkningar med hänsyn till diffusion krävs definitivt datorer. Och är helt onödigt, man ska konstruera så man slipper problem redan vid användande av "vanlig" fuktmekanik. Däremot kan det vara rimligt att använda sig av sådana beräkningar vid pecial fall, men då ska den som gör det verkligen kunna det. Och de som är så avancerade fuktexperter är nog ganska få.
Lite ungefärliga siffror.
En lätt regelvägg har kanske en fuktvandring på 10 g/dygn*m^2, en betongvägg något gram, och en plankvägg kanske några gram.
Konventionella isoleringsmaterial som mineralull, cellplast osv. har en total fuktbuffrande förmåga på något kg/m^3. Betong och trä buffrar typ 150 kg/m^3 material inom det hygroskopiska området.
Det betyder att man ska mata in betydande mängder fukt i trä och betong innan fukten når fram till kondensationspunkten.
Dessutom har man vid kondensation att ta hänsyn till kapilärfuktvandring och att man kan fylla porerna med vida mer vatten än bara fukt i ångfas. Det dröjer innan det börjar rinna vatten, och vid ngt enstaka tillfälle kan man troligen acceptera kondens inne i trävirket.
Problemet är snarare om man har tillräckligt med värme för att torka ut efteråt.
Nu är tidsvariationen ickelinjär så det är inte bara att multiplicera fuktvandringen med fuktbuffrande förmågan.
(Fuktkvotens variation beskrivs av en partielldiff. ekv av andra ordningen som bara kan lösas analytiskt under ganska begränsade vilkor.)
sigpl skrev:
Tyvärr har jag aldrig sett några beräkningar redovisade.
En lätt regelvägg har kanske en fuktvandring på 10 g/dygn*m^2, en betongvägg något gram, och en plankvägg kanske några gram.
Konventionella isoleringsmaterial som mineralull, cellplast osv. har en total fuktbuffrande förmåga på något kg/m^3. Betong och trä buffrar typ 150 kg/m^3 material inom det hygroskopiska området.
Det betyder att man ska mata in betydande mängder fukt i trä och betong innan fukten når fram till kondensationspunkten.
Dessutom har man vid kondensation att ta hänsyn till kapilärfuktvandring och att man kan fylla porerna med vida mer vatten än bara fukt i ångfas. Det dröjer innan det börjar rinna vatten, och vid ngt enstaka tillfälle kan man troligen acceptera kondens inne i trävirket.
Problemet är snarare om man har tillräckligt med värme för att torka ut efteråt.
Nu är tidsvariationen ickelinjär så det är inte bara att multiplicera fuktvandringen med fuktbuffrande förmågan.
(Fuktkvotens variation beskrivs av en partielldiff. ekv av andra ordningen som bara kan lösas analytiskt under ganska begränsade vilkor.)
sigpl skrev:
Jag blir lite osäker vad du menar. Vitsen med eco-fiber och liknande är att den har fuktbuffrande förmåga tillskillnad mot mineralull osv. Tanken med att isolera med eco-fiber är då att man aldrig ska hamna i den situationen att man får kondensation i väggen.
Tyvärr har jag aldrig sett några beräkningar redovisade.