För oss som inte är så bevandrade i Tyska, finns informationen på engelska här: SPF: Institute SPF - General - Goal and Purpose En förträfflig sida ! Tusen tack för den!imported_dr skrev:
Kan man byta ut ett U-rör under drift om det går sönder?
jovisst,det går enkelt, och det kan nog bli några genom åren.Är dom varma på glasytan när solen är framme eller att de blivit missfärgade av indikatorgetter så är det skrot. Är däremot heatpiperöret trasigt är det värre att lokalisera.Det är tur att dom är så billiga
de flesta v-rör har en bit silverfärgad del i nederkant av röret som vanligtvis består av barium och som har som uppgift att ta hand om kvarvarande gaser då vacumet skapas.Om det skulle komma in luft reagerar denna med bariumet och det syns direkt ,och utan vacum-dåligt solutbyte. funktionen på heatpipesröret kan du få om du lyfter ur röret och känner på det.Om du bränner dig är det helt.
Jag har fått pris på 60 U-rör som motsvarar halva priset för motsvarande 60 heatpipe-rör, så dyrare verkar de ju inte vara.
Däremot har jag läst att U-rören inte går att byta under drift, eftersom de "sitter ihop" med övriga systemet?
Däremot har jag läst att U-rören inte går att byta under drift, eftersom de "sitter ihop" med övriga systemet?
Det var värst vad mycket rykten som florerar kring heatpipes? För det första går det alldeles utmärkt att montera heatpipes vertikalt. För det andra är det precis lika enkelt att lokalisera glasrör som tappat sitt vakum i heatpipes som u-rör. Båda rörtyperna har sina för- och nackdelar men det som fick mig att välja heatpipes var en billig och pålitlig leverantör i kombination med att heatpipes kan klara av överhettning på ett bättre sätt än u-rör genom partiell förångning. Plus att det i mitt tycke är skönt att slippa vattencirkulation i rören. Nackdelen är då att heatpipes bygger på värmeöverföring till en kollektor, vilket förutsätter god kontakt mellan pipen och kollektorn. Energimässigt skiljer det nog mer mellan olika märken/leverantörer än för val av teknik. SP är en bra källa om man vill jämföra effekt (även om deras absoluta tal inte kan tas för giltiga vid alla - eller ens någon - installation, är de intressanta för inbördes jämförelser av effekt). Inte ens mellan plana- och vakumsolfångare verkar det vara någon särskilt dramtatisk skillnad i effektivt årsutbyte. Viktigare då att ägna tid åt att se över de lokala förutsättningarna (placeringsmöjligheter, ev. skuggning, rörlängd, isolering av desamma etc).
Över året är det nog inte stor skillnad på plana och vakuumrör. Men vakuumrörens bättre isolering gör att de är effektivare när det är kallt ute, vilket råkar vara när värmen behövs som bäst. Den stora ytan på plana solfångare gör sig bra på sommaren, när det blir varmt så det räcker till ändå.
Har en liten fundring ang u-pipe, vad är det som säger att man har samma flöde genom den första som den sista. Om dom kopplas diagonalt blir väl det bättre men om man gör som vissa tillverkare in och ut i samma fångare med rundgång i den sista borde det då inte bli svårt att få med sig flödet i den sista ???
Har försökt att bilda mig en uppfattning vilken princip som är bäst men när man pratar med olika tillverkare så är det precis som en del bara kastar skit på andras lösningar. Tror att inte alla vet vad dom pratar om utan försöker lägga negativt kretik på andras fångare istället.
Har försökt att bilda mig en uppfattning vilken princip som är bäst men när man pratar med olika tillverkare så är det precis som en del bara kastar skit på andras lösningar. Tror att inte alla vet vad dom pratar om utan försöker lägga negativt kretik på andras fångare istället.
Seriekopplar man inte alla rören, då?
Sen verkar det som om det i tråden ovan är en sammanblandning mellan att byta glasrören och byta kopparrören. Glasrören, alltså vakuumrören, går att byta oavsett om man har heatpipe eller u-rör. Vattnet / vätskan rinner ju inte i glasröret.
Om man behöver byta en heatpipe drar man ut den ur värmeväxlaren och sätter dit en ny. Ska smörjas när man sätter in dem, så de inte ärgar fast.
Om man av någon anledning skulle behöva byta själva u-röret får man tömma ur (en del av) vätskan och skära/löda/svetsa för att göra bytet.
U-rören fungerar inte med partiell förångning.
Vet inte om det behövs någon särskild "startvärme" för heatpipe. Mina värmer lite även mitt i vintern, om bara solen tittar fram. Så länge det är gråmulet händer inget.
Sen verkar det som om det i tråden ovan är en sammanblandning mellan att byta glasrören och byta kopparrören. Glasrören, alltså vakuumrören, går att byta oavsett om man har heatpipe eller u-rör. Vattnet / vätskan rinner ju inte i glasröret.
Om man behöver byta en heatpipe drar man ut den ur värmeväxlaren och sätter dit en ny. Ska smörjas när man sätter in dem, så de inte ärgar fast.
Om man av någon anledning skulle behöva byta själva u-röret får man tömma ur (en del av) vätskan och skära/löda/svetsa för att göra bytet.
U-rören fungerar inte med partiell förångning.
Vet inte om det behövs någon särskild "startvärme" för heatpipe. Mina värmer lite även mitt i vintern, om bara solen tittar fram. Så länge det är gråmulet händer inget.
U eller Heatpipe.
Båda är bra och har sina för eller nackdelar.
U-pipen är väl mindre komplicerad rent tekniskt.
U-pipe ger lite sämre effekt som i sånt fall måste kompenseras med mer yta.
Helt klart värmer de vatten under 20 grader ung. som heatpipen behöver. Men det är nog försumbart med den mer totala kWh som heaten levererar.
U-pipe har en svaghet om man råkar få anläggningen att gå i kok (för varmt så att det förångas i vattenkretsen pg.a olika orsaker) så töms inte rören genom tryck, det kokar torrt. Detta kan göra att du belägger rören invändigt. Sedan får du sämre effket ur fångarna konstant framöver. Detta kan hända i ett felkopplat heatpipesystem också. Men då är det kollektorn som beläggs i sånt fall.
Heatpipen
Vacuum kan läcka (gäller båda två om det gäller u-pipe med vacuumrör runt). Men det syns tydligt och känns på glasröret, inte själva heatpipen mer än på Kwh i sånt fall. Då måste varje lossas och kollas manuellt. Detta ska även göras vid uppmontering av anläggning (och hur många har gjort det?).
Läcka i heatpipen kan kollas på olika sätt. Men en mugg hett vatten eller kombinerat med att skaka dom.
Sen kollas heatpipen i glasröret/ytterröret också gällande funktion och effekt. Alltså hela rörenheten kontolleras.
Heatpipens dilemma är att ingen riktigt vet om hur de påverkas negativt i längden. Här kommer som allt annat tillverkningens kvalitet göra stor skillnad och val av materiel.
Vaccum har ju en tendens att dra liksom
. Alltså som moment, hittar alltid svagaste länken och knäcker den.
Men det är ju ingen som frågasatt tv-rörens livslängd som har samma getter och de har ju funnits ett tag utan större tragedier.
Pipens livslängd beror alltså på täthet, vätska och renheten på kopparn de använde vid tillverkningen.
De ska ha en viss lutning för att fungera normalt.
Temperaturen (upp till 200-240 grader vid torrgång) kan smälta isolering. Tänk på det.
Jag tror vi kommer få se mycket mer av heatpipen framöver. Då de utvecklar denna ännu till att bli effektivare. Samt att du byter en pipe och glasröret på knappt minuter, med anläggningen i drift och trycksatt. Alltså en smidig lösning.
Dessutom gör tillverkningsmängderna i dag att priserna börjar bli humana.
Om rören är slut efter säg 20 år så kan du ju byta ut glasröret och pipen där i. Anläggningen har man ju . Och på de åren har de lätt betalat sig. Jag har pay off tid på mina grejer på runt drygt 5 år. Då var allt nytt i hela anläggningen förutom elementslingan.
Sen i vilket av valen man gjorde (U eller Heat). Gäller samma koncept. Att få strålningen i solen så effektivt till tappvattenstället eller i rumsvärmen.
Alltså:
A: Solen lyser.
B: Energin fångas i Solfångaren. Så mycket som möjligt av instrålningen.
C: Få ner den energin till lagringsplatsen och ut i huset, på det mest effektiva sättet med minsta förlust på vägen dit.
Där kommer nog fortsättningen på hela följetongen. Att en sämre solfångare kan producera mer kWh, än en dåligt inkopplad högeffektiv.
Kopla på !
Mvh. Anders
Båda är bra och har sina för eller nackdelar.
U-pipen är väl mindre komplicerad rent tekniskt.
U-pipe ger lite sämre effekt som i sånt fall måste kompenseras med mer yta.
Helt klart värmer de vatten under 20 grader ung. som heatpipen behöver. Men det är nog försumbart med den mer totala kWh som heaten levererar.
U-pipe har en svaghet om man råkar få anläggningen att gå i kok (för varmt så att det förångas i vattenkretsen pg.a olika orsaker) så töms inte rören genom tryck, det kokar torrt. Detta kan göra att du belägger rören invändigt. Sedan får du sämre effket ur fångarna konstant framöver. Detta kan hända i ett felkopplat heatpipesystem också. Men då är det kollektorn som beläggs i sånt fall.
Heatpipen
Vacuum kan läcka (gäller båda två om det gäller u-pipe med vacuumrör runt). Men det syns tydligt och känns på glasröret, inte själva heatpipen mer än på Kwh i sånt fall. Då måste varje lossas och kollas manuellt. Detta ska även göras vid uppmontering av anläggning (och hur många har gjort det?).
Läcka i heatpipen kan kollas på olika sätt. Men en mugg hett vatten eller kombinerat med att skaka dom.
Sen kollas heatpipen i glasröret/ytterröret också gällande funktion och effekt. Alltså hela rörenheten kontolleras.
Heatpipens dilemma är att ingen riktigt vet om hur de påverkas negativt i längden. Här kommer som allt annat tillverkningens kvalitet göra stor skillnad och val av materiel.
Vaccum har ju en tendens att dra liksom
. Alltså som moment, hittar alltid svagaste länken och knäcker den.Men det är ju ingen som frågasatt tv-rörens livslängd som har samma getter och de har ju funnits ett tag utan större tragedier.
Pipens livslängd beror alltså på täthet, vätska och renheten på kopparn de använde vid tillverkningen.
De ska ha en viss lutning för att fungera normalt.
Temperaturen (upp till 200-240 grader vid torrgång) kan smälta isolering. Tänk på det.
Jag tror vi kommer få se mycket mer av heatpipen framöver. Då de utvecklar denna ännu till att bli effektivare. Samt att du byter en pipe och glasröret på knappt minuter, med anläggningen i drift och trycksatt. Alltså en smidig lösning.
Dessutom gör tillverkningsmängderna i dag att priserna börjar bli humana.
Om rören är slut efter säg 20 år så kan du ju byta ut glasröret och pipen där i. Anläggningen har man ju . Och på de åren har de lätt betalat sig. Jag har pay off tid på mina grejer på runt drygt 5 år. Då var allt nytt i hela anläggningen förutom elementslingan.
Sen i vilket av valen man gjorde (U eller Heat). Gäller samma koncept. Att få strålningen i solen så effektivt till tappvattenstället eller i rumsvärmen.
Alltså:
A: Solen lyser.
B: Energin fångas i Solfångaren. Så mycket som möjligt av instrålningen.
C: Få ner den energin till lagringsplatsen och ut i huset, på det mest effektiva sättet med minsta förlust på vägen dit.
Där kommer nog fortsättningen på hela följetongen. Att en sämre solfångare kan producera mer kWh, än en dåligt inkopplad högeffektiv.
Kopla på !
Mvh. Anders
Redigerat:
Kan du utveckla hur HeatPipens funktion kan testas. Vaccumet kan kännas när rören är monterade, men kan även funktionen på kollektorn i röret testas när röret är monterat? Hur mycket betyder kontaktpastan? Har använt sådan, men hur vet man att man använt tillräckligt?
Hej.
Kolla här.
http://www.pellets.info/index.php
Och här
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php
Här har du svaren på de flesta frågor om du använder sökfunktionerna.
När jag monterade mina heatpipe så polerade jag av oxiden på alla bulbar innan jag la på pastan för att öka överföringen maximalt, om det gjort någon skillnad vet jag inte. Men det kändes rätt. Pastan ska ligga på hela cylindriska biten . Har sett några siffror någon gång om hur mycket det gör med eller utan, kommer inte ihåg riktigt nu men jag har för mig det var runt 5% skillnad.
Mvh.
Kolla här.
http://www.pellets.info/index.php
Och här
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php
Här har du svaren på de flesta frågor om du använder sökfunktionerna.
När jag monterade mina heatpipe så polerade jag av oxiden på alla bulbar innan jag la på pastan för att öka överföringen maximalt, om det gjort någon skillnad vet jag inte. Men det kändes rätt. Pastan ska ligga på hela cylindriska biten . Har sett några siffror någon gång om hur mycket det gör med eller utan, kommer inte ihåg riktigt nu men jag har för mig det var runt 5% skillnad.
Mvh.
Redigerat: