Kväve i bildäck???
Tja det ökar BNP och håller konsumtionen uppe. 
Vad jag förstått så är nyttan tveksam. Kvävet sägs hålla trycket bättre och minskar risken att du kör med för lågt lufttryck som ökar bränsleförbrukningen. Det undviker man genom att kolla lufttrycket ofta. Man brukar ju besöka en bensinmack efter ca 50 - 70 mil med de flesta bilar och kollar man lufttrycket så ofta så borde man undvika den risken ändå.
Sen finns väl en massa försäljningsargument som att dom använder det i Formel 1. F1-däck håller ju bara 10-15 mil innan byte och vem vill ha det så i en vardagsbil
Vad jag förstått så är nyttan tveksam. Kvävet sägs hålla trycket bättre och minskar risken att du kör med för lågt lufttryck som ökar bränsleförbrukningen. Det undviker man genom att kolla lufttrycket ofta. Man brukar ju besöka en bensinmack efter ca 50 - 70 mil med de flesta bilar och kollar man lufttrycket så ofta så borde man undvika den risken ändå.
Sen finns väl en massa försäljningsargument som att dom använder det i Formel 1. F1-däck håller ju bara 10-15 mil innan byte och vem vill ha det så i en vardagsbil
I allt som rullar på vanliga vägar finns det ingen som helst anledning. Bara ett sätt att tjäna pengar på folks osäkerhet.
Inom flyget används kväve, eller Nitrogen som det egentligen heter, i däcken av flera orsaker:
Nitrogen är absolut torr för att inte orsaka korrosion på fälgbanan, ja det är faktiskt sant...
Det är extremt högt tryck i ett flygplansdäck och Nitrogen har bättre egenskaper för detta än luft.
Om bromsarna blir överhettade vid landning och hydraul/bromsvätskan brinner så kan ett däck med vanlig syresatt luft orsaka en farlig explosion om gummit kaviterar.
Varför man ska ha Nitrogen i bildäck är nog som sagt bara ett försäljningsargument, om man inte är väldigt rädd för att de dyra LM-fälgarna ska korrodera
Nitrogen är absolut torr för att inte orsaka korrosion på fälgbanan, ja det är faktiskt sant...
Det är extremt högt tryck i ett flygplansdäck och Nitrogen har bättre egenskaper för detta än luft.
Om bromsarna blir överhettade vid landning och hydraul/bromsvätskan brinner så kan ett däck med vanlig syresatt luft orsaka en farlig explosion om gummit kaviterar.
Varför man ska ha Nitrogen i bildäck är nog som sagt bara ett försäljningsargument, om man inte är väldigt rädd för att de dyra LM-fälgarna ska korrodera
det heter faktiskt kväve på svenskaCinolin skrev:
Tja, luften från en kompressor brukar också vara torr för vatten bör ju kondensera när luften trycks ihop ... så rinner den eller blåses ut ur kompressorn på något sätt .... annars rostar ju maskinen snabbare än fälgar
. Eller?Kvävgas är själv ej brännbart och bidrar ej vid brand så det är säkrare att ha kvävgas stående på flaska i ett lager än annat ... av säkerhets skäll.
gaia
Redigerat av moderator:
Tack för varningen. :eek:v-g skrev:
Nu har jag bytt !!! (ett j**a jobb)
Dessutom är däcken redan fyllda med en atmosfärs tryck med luft INNAN kvävet fylles på.
När man gör denna nödvändiga åtgärd är det också hög tid att montera gummiremsan som avleder statisk elektrisitet, vilket förhindrar åksjuka, Den lilla mojängen på tändkabeln som sänker bensinförbrukningen samt ingen har väl glömt bort att lägga i zinktabletterna i bensintanken nu när soppan är så dyr. Alltihop är konstruerat och dokumenterat av forskare i schweiz.
När man gör denna nödvändiga åtgärd är det också hög tid att montera gummiremsan som avleder statisk elektrisitet, vilket förhindrar åksjuka, Den lilla mojängen på tändkabeln som sänker bensinförbrukningen samt ingen har väl glömt bort att lägga i zinktabletterna i bensintanken nu när soppan är så dyr. Alltihop är konstruerat och dokumenterat av forskare i schweiz.
Hade kväve (eller Nitrogen) som det heter i däcken på min tjänstebil, Dom hade något avtal som sa att så skulle det vara.
Det som jag tyckte var positivt var att du aldrig behövde bry dig om att kolla däckstryck. Kväve är "dött" så om du har 2,8bar från början så har du det hela tiden, Medans vanlig luft "lever" och kan både minska o stiga i tryck
Det som jag tyckte var positivt var att du aldrig behövde bry dig om att kolla däckstryck. Kväve är "dött" så om du har 2,8bar från början så har du det hela tiden, Medans vanlig luft "lever" och kan både minska o stiga i tryck
Ursäkta mig, men...allmänna gaslagen gäller kväve också dvs en viss instängd gasvolym ökar/minskar trycket med ändrad temperatur och pyser gasen ut så sjunker trycket oavsett om det är luft eller rent kväve som läcker.bjorwen skrev:
Det jag kan tänka mig kan sänka trycket i ett luftfyllt tätt hjul är om syret förbrukas i någon korrosionsprocess men det känns försumbart i ett bilhjul, dessutom så fyller man inte ett hjul men "skräpluft" utan torkad tryckluft.
Är hjulet tätt så behöver man inte justera lufttrycket i ett hjul annat än vid stora förändringar i yttertemp, vilket då gäller oavsett om hjulet innehåller luft eller rent kväve.
Om nu någon vill ha kväve i däcken så gör det naturligtvis ingen skada men nyttan är högst marginell, själv lägger jag hellre pengarna på en god lunch.
Om man skall vara riktigt noga så gäller inte allmäna gaslagen någon gas alls. Däremot kommer He ganska nära.
När det gäller kvävgas i däck, så är det så att alla material har en permeabilitet för gaser och vätskor. Ibland kan permeabiliteten vara försumbart låg, och ibland kan den ha en inverkan. Permeabiliteten för vatten genom en aluminiumburk är försumbart låg och permeabiliteten för He genom en vanlig ballong är så stor att ballongen i regel har skrumpnat ihop efter ett dygn. För den specialintresserade kan jag nämna att permeabiliteten definieras som produkten av lösligheten och diffusiviteten.
Permeabiliteten för syre är alltid större än för kväve genom polymera material, tex bildäcksgummi. Jag har inte haft tid att leta efter några tabeller, men en gissning kan vara att det skiljer en faktor 4.
Vad händer då i fallet bildäck? Vi antar att vi tappar 10% av blandgasens massa genom permeation. Eftersom syret passerar 4 ggr fortare, kommer halten kvävgas i återstoden att vara högre än i luft. Vi fyller då på med luft. Vi får permeation. Vi fyller på osv, osv. Till slut kommer vi att ha i stort sett bara kvävgas i däcket i alla fall.
Om någon ids räkna på hår många toppningar det behövs för att uppnå en kvävehalt på tex. 99%, går det bra att redovisa detta här på forumet!
När det gäller kvävgas i däck, så är det så att alla material har en permeabilitet för gaser och vätskor. Ibland kan permeabiliteten vara försumbart låg, och ibland kan den ha en inverkan. Permeabiliteten för vatten genom en aluminiumburk är försumbart låg och permeabiliteten för He genom en vanlig ballong är så stor att ballongen i regel har skrumpnat ihop efter ett dygn. För den specialintresserade kan jag nämna att permeabiliteten definieras som produkten av lösligheten och diffusiviteten.
Permeabiliteten för syre är alltid större än för kväve genom polymera material, tex bildäcksgummi. Jag har inte haft tid att leta efter några tabeller, men en gissning kan vara att det skiljer en faktor 4.
Vad händer då i fallet bildäck? Vi antar att vi tappar 10% av blandgasens massa genom permeation. Eftersom syret passerar 4 ggr fortare, kommer halten kvävgas i återstoden att vara högre än i luft. Vi fyller då på med luft. Vi får permeation. Vi fyller på osv, osv. Till slut kommer vi att ha i stort sett bara kvävgas i däcket i alla fall.
Om någon ids räkna på hår många toppningar det behövs för att uppnå en kvävehalt på tex. 99%, går det bra att redovisa detta här på forumet!
Är det alltså så att alla material har en permeabilitet för gaser och vätskor, det finns inga helt täta material? Jag förstår att det rör sig om liten permeabilitet i många fall, men finns det inga helt täta material i det här hänseendet?mattiasp skrev:
För övrigt, om man låter all syre försvinna mellan fyllningarna (vilket man säkert inte gör), så är man uppe i 99,3% kväve efter den tredje fyllningen (däckets allra första fyllning med luft räknas som fyllning ett). Låter man bara hälften av syret försvinna varje gång så är man uppe i 98,5% kväve efter den fjärde fyllningen, 99,1% kväve efter den femte.