Är det fler än jag som alltid spårar ur vid enkla renoveringar?

Inne på mitt tredje o fjärde hus ( har två...) och tänk att varenda gång så blir jag som Alfons Åberg " Jag ska bara.." vid enkla renoveringar.

Jag ska "bara tapetsera" blev i ena huset vi bor i just nu en total urblåsning av hela kåken...Jag är grymt sjukligt spontan och när jag upptäcker att det bara var spånskivor och ingen gips bakom tapeterna med lite sprickor till följd så står man hux flux där med en släpvagn full med 100 skivor gips som "bara" ska sättas upp. Och "bara" spacklas. Vad spelar egentligen 10 sprickor i tapeten för roll räknat på 140 kvm? Ingen hade sett det men jag retar mig på sånt.Upptäcker då att listerna inte duger utan jag ska "bara" byta ut dem med, med nya väggar och fina lister så blir det "bara" att lägga in nya massiva fina trägolv. mot nya väggar, nytt golv och fina lister så blev det ju tvunget att "bara" göra något åt taket vilket innebar byte av det med.

Med så fina rum så måste jag ju givetvis "bara" kakla till tvättstugan och "bara" göra om badrummet, Sen matchar ju inte köket så då blir det "bara" att bygga ett nytt. Snål som man är så tycker jag att det "bara" är att platsbygga ett eget själv.


Fast det är kul att vara lite spontan och mina vänner o familj "bara" suckar över tapetseringens följder. En del våndas länge o väl över att göra EN sak medans andra /jag flippar totalt och utan eftertanke eller budgetering direkt har gått lös med kofot, motorsåg, yxa o slägga och halvt om halvt river kåken för "bara" en tapetsering.

Dessutom tror jag varenda gång att det ska "bara" ta ett par dar att göra allt...

I förra huset vi hade så läckte det lite i en duschkran, "bara" att byta en packning egentligen. Min fru blev lite brydd när hon kom hem, duschen riven, bastun väck och gamla gästrummet intill väck.

Där flippade jag ur för att jag helt plötsligt insåg nyttan med att få en ny tvättstuga på 20 kvm, givetvis helkaklad osv..."Bara" för att i den gamla på 18 kvm så fick man ducka under hängande tvätt när man skulle in i förrådet.

När jag står där i duschen och ska byta packning flyger det en snabb tanke genom huvudet att sååå kan man ju inte ha det och vips så hade släggan, kofoten och tigersågen varit framme och rivit rubbet. Utan planering överhuvudtaget...
Att sen jag själv under tio år kanske böjde mig 10 ggr/ år under tvättlinorna spelade ingen roll tydligen, för irritationen över detta faktum gjorde att jag säkert fick böja mig 10.000 ggr vid kaklingen av nya tvättstugan...så vad var vinsten egentligen?

Gamla tvättstugan då...jodå, blev spontant en helkaklad relax med bastu. Hade ju även ett oanvänt rum mellan gamla o nya tvättstugan, så kunde man ju inte ha det så det blev "bara" att bygga gästrum..

Sen ramlade jag över vår nuvarande gård och tvättstugan som jag slitit med hann användas i ett halvår. Relaxen byggde jag klart men hann aldrig ens ta en dusch där...

Men! Jag slapp böja mig under tvättlinorna 5 gånger ungefär!! Korkad som man är så ler jag mest åt det nu och tycker det var värt den renoveringen på 38 kvm helkakling och bygge av gästrum för att "bara" slippa krypa under tvättlinorna 5 ggr.

Fler likadana Alfons Åbergare här?
 
Redigerat:
Jag är precis sån också, men tack o lov tillåter inte ekonomin en massa utsvävningar... och inte ens fru heller...
 
Känner igen mig lite, men inte helt.
Defenitivt beter jag mig så där när jag städar. Ska bara plocka bort det här....
Men oj, där ligger ju den här högen med något annat också. Den borde sorteras. Och så börjar jag med det.....
Och så är det ju lika bra att börja reda ut denna tredje mödding också.....
Och sedan är det ganska länge mer rörigt än städat.

Byggprojekten däremot tenderar nog mer att dra ut på tiden för att jag måste tänka och fundera på alla konsekvenser. Däremot blir det ju ofta så att det man tänkt göra inte blir gjort för att man upptäcker att något annat behöver göras först.
 
pinebar skrev:
Byggprojekten däremot tenderar nog mer att dra ut på tiden för att jag måste tänka och fundera på alla konsekvenser. .
Det är ju just det jag har problem med, att lägga band på mig och vara lite eftertänksam. hoppsan, helt plötsligt står jag mitt uppe i ett värstingprojekt utan att ens reflekterat en sekund på hur mycket jobb det är och vad slutsumman blir...:)

Nu är det tur att jag är GRYM på att jaga partier av byggmaterial och en duktigt fin maskinpark så det blir inte så väldans dyrt. Samt att jag gör rubbet själv förutom rörkrökeri.
 
Absolut så'n när det gäller elinstallationer, man börjar med ett nytt sovrum och sedan:

1 hm.. man borde ha skyddsjord i ALLA sovrum..
2. ..och jordfelsbrytare..
3. NY CENTRAL!
4. .. inte bra med svart fas i delar av huset..
5. .. dom där kuloledningarna borde oxo bytas..
6. .. bäst att sätta en central till..
7... matarkabeln är fyrledare, äh, bara 30 m att gräva..
 
Låter delvis bekant. Jag är kanske inte fullt så impulsiv men projekten sväller åtminstone under planeringen och sen en bit till under jobbets gång. "Jag ska bara riva upp det här fula golvet, äh, den där dörrkarmen står ju på golvspånet! Fast det kan jag ju såga av intill men - äh, jag river ut skiten, den där dörrn är så ful ändå." Jag tror att det är mest det att om jag ska göra en sak snygg känns det dumt att lämna något halvdant bredvid, fast det är klart, hela huset hänger ju ihop så om man tar en sak och sen den bredvid och sen den bredvid den så har man ju snart rivit sig ända till andra änden av huset...

Sen är vårt hus från 20-talet men alla lister etc är från -81 med ett sjuttiotalsstuk som inte alls gör sig i ett sånt hus. Därför är det aldrig tal om att bara tapetsera ett rum - det känns inte meningsfullt att göra det men lämna de där fula skugglisterna och tråkiga släta furugolvlisterna.
 
Hmm, mina projekt drar ut på tiden pga all mental förberedelse. När idén eller behovet till ett dyker upp så tar det minst ett par veckor i tankearbete. Av någon anledning "måste" jag bara veta konsekvensen och vad jag står inför innan jag sätter igång. Då kan det t.o.m vara så att jag sätter igång genom att bryta upp något hörn eller borrar nåt hål för att samla fakta, för att sedan tänka ytterligare ett tag. Till fruns förtret givetvis. Får ofta höra kommentarer typ "jaså, du sitter och stirrar på väggen igen..."

När jag väl sätter igång så går det i regel fort. Förutom när jag kommer på något under arbetets gång ( "hmm, när jag ändå har väggen öppen så borde jag nog dra nätverk till angränsande rum") vilket pausar aktuellt projekt till förmån för något annat oplanerat.

Just nu har jag ett sånt projekt i form av ett halvt utrivet badrum.
 
...och när man fixat till det där rummet så kommer tanten..."tycker inte du också att soffan ser väldigt gammal ut nu?, vi borde köpa en ny"....
 
Så sant, så sant... Suck.

Trodde nästan jag var ensam om det fenomenet :cool:
 
Cheesus>>Jag är så j...a velig och eftertänksam men som tur är lever jag med en som liknar dig. Hursom helst fick jag mig ett gott skratt när du beskrev dina projekt. Tack! :)
 
:D
I mitt fall är tankeprocesserna och associationsbanorna de samma, men konsekvenserna tvärtom.
:D

Eftersom en liten insats riskerar att dra med sig alla möjliga stora insatser, som jag inte har råd med, så drabbas jag av total matthet vid blotta tanken och ställer in även den lilla insatsen som jag hade tänkt mig från början......
 
Sommartorparn skrev:
:D
I mitt fall är tankeprocesserna och associationsbanorna de samma, men konsekvenserna tvärtom.
:D

Eftersom en liten insats riskerar att dra med sig alla möjliga stora insatser, som jag inte har råd med, så drabbas jag av total matthet vid blotta tanken och ställer in även den lilla insatsen som jag hade tänkt mig från början......

Annars brukar den tanken komma efter en bit på vägen.....
 
Mikael_L
79:an skrev:
Annars brukar den tanken komma efter en bit på vägen.....
Ungefär när det är försent att ångra sig ... :D :D
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.