Nej byggaren, det stämmer ju inte. Vct 0,48 betyder att det är 0,48 viktdelar vatten till 1 del cement, oavsett hur mycket ballast det är. Det har ingenting med betongens totala volym eller vikt att göra, utan enbart relationen mellan vatten och cement. Alltså 0,48 viktelar vatten till en del cement, inte 0,48 delar vatten till 0,52 delar cement. Om man bara tittar på relationen mellan vatten och cement som en enhet motsvarar ett vct på 0,48 att det är 32,4% vatten och 67,6% cement.

Låt oss kalla antalet kilo vatten i en blandning för V och antalet kilo cement för C. Kan vi då enas om att V/C är VCT? I så fall, låt oss ponera att vi har en blandning med 32,4 kilo vatten (V) och 67,6 kilo cement (C). 32,4/67,6=0,479. Alltså ett VCT på ungeför 0,48. Om vi tar ditt exempel med 48% vatten och 52% cement så blir det ett VCT på 48/52=0,92.
 
Redigerat:
Snailman
från detta dokument http://www.finja.se/aktuell/pdfny/3324.pdf

Vattenmängden påverkar hållfastheten, ju mindre vatten desto starkare
betong. För normal gjutning används oftast vattencementtal 0,60
vct=kg vatten/kg cement). Till en 25 kg säck cement går det åt 15 kg
vatten (vct 0,60x25kg=15 kg vatten). Där högre kvalitetskrav ställs på betongen
krävs vct 0,45 eller lägre (ca 11 kg vatten/25 kg cement).
 
koffa skrev:
Småler..
Trevligt att du saxat lite om vct ur en mycket gammal betonghandbok.

Också trevligt att betongtekniken gått framåt de senaste åren.
VCT har fortfarabde stor betydelse både för den färska och hårdnade betongensegenskaper, men moderna tillsatsmedel
gör att vi numera kan tillverka betong med önskade konstistens utan att påverka vct.



En förutsättning för att kunna tillverka rätt betong är dock fortfarande att man behärskar elementär matematik och vet vad vct står för.

Om man tex tror att 48 liter vatten är 48% av en kubikmeter och rör ihop det med vct och en cementhalt på 52 kg så är man helt ute och cyklar.

Sen är vi som sagt inte alls överens om att en blöt betongblandning ger mer sprickor...snarare tvärtom.
Själv säger jag det med erfarenhet av plator som gjutits de senaste 10 åren. Hur det var på 70-talet törs jag inte uttala mig om , men om jag förstod trådskaparen rätt så var detta en platta gjuten det senaste halvåret, varvid 70-talets teorier om betongtillverkning inte är så relevanta.

Jag kan väl trösta trådskaparen med att sprickorna inte har någon större konstruktiv betydelse, dock är de inte så trevliga att ha om man har radonrisk i marken då man ju gärna vill ha en tät platta.

Tack... Det var ju de enda jag ville ha lite svar på samt få igång en diskusion om just det.
Men varför säger vissa att det är bekymmersamt med sprickorna & andra att det inte har någon större betydelse??? Jag jobbar i bilbranchen & där kan vi ju säg att det inte är så bra om en motor tappat kompression på en cylinder. Den ser likadan ut på utsidan men det kommer troligen inte vara någon som säger att det inte har någon betydelse för motorns framtid..... Det är med andra ord ett konstaterande av fakta. Med sprickor i en grund verkar det handla om vad olika personer TYCKER! Inte hur det verkligen är. Så ute & cyklar kan jag väl inte vara....?
 
Ett försök till medling i denna diskussion!

Får börja med att säga att jag har näst intill noll kunskap vad gäller betongblandning.

koffa! När du skriver: "Skärpning!!

Om man skal ge några råd här är det väl bra om man har en aning om vad man skriver eller åtminstone skriver att man bara gissar."

Då kan det ju hända att imported_Byggaren tog lite illa vid sig. Kan ju hända att han har fel, men med tanke på den utförliga text han skriver så försökte han nog i all välmening svara på frågan och med sina kunskaper på ett sätt som han var övertygad om var rätt. Tror ej att han "gissade" utan svarade enligt sin egen övertygelse.

Sedan skriver ju mer än koffa att du har fel imported_Byggaren och då kan man kanske erkänna detta också? ;-)
 
Snailman skrev:
Ställer en fråga här, om man tänkt och ha klinkers i de flesta rum, och även har radonrisk (radonskyddat utförande) vad ska man då helst ha för betong, och bör man ha starkare armeringsmattor än normalt (räknar med att det kommer ta minst ett år innan klinkersen kommer att läggas efter gjutningen)
SBUF har en kort rapport där konstateras att vct nära 0,55 med relativt mycket och större sten är bra ur sprickbegränsande synpunkt. Vattning och skydd mot uttorkning är viktigt.
(lite mer) Armering är också bra. 100 mm btg ger ca nät 8150 eller 9150 för att få sprickbreddsbegärnsande effekt enligt betongnormen. Vilket är betydligt mer än "sytråden" (fi 5 eller 6 mm) som de flesta villabyggarna använder.
 
Om du har radon så mätta sprickorna med vattenbaserad epoxi, ska du limma plastmatta så kan du tejpa/maskera längs sprickorna först, så limmet bara hamnar just i sprickorna.
Spä ut epoxin med 10-15% T-röd första 2 ggr så tränger den ned djupare i sprickan.
Häll på och använd gummiraka.

Lycka till

Mvh jawen
 
Intressant diskussion det här. Så, hur är det, har TS platta gjorts på ett felaktigt sätt? Om inte, går problemet att korrigera i efterhand eller måste plattan göras om?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.