Här är en artikel om inflationen http://www.e24.se/pengar24/dinekonomi/familjeekonomi/artikel_459735.e24

Det som är bra är att lånen blir "mindre" det som är mindre bra är att även köpkraften blir mindre
men eftersom man, i alla fall i storstäderna, har stora lån så kanskse det är bättre med en högre
inflation än att man får reallöneökning.

Vad säger ni?
 
Det beror ju lite på hur det hela artar sig. Vi kan nog utgå ifrån att räntorna också stiger i takt med inflationen. Ingen vill låna ut pengar med en ränta som är lägre än inflationen plus lite till. Jag tror också att det blir svårt att kompensera sig lönevägen, utan jag tror att vi kommer att få se sänkta reallöner.

Och i det läget kommer inte huslånen ätas upp särskilt snabbt, i synnerhet inte om man behöver betala höga räntor som inte är avdragsgilla på samma sätt som de var 1970-1990 när Sverige hade en hög inflation.

Jag tror också att vi kan utgå från att skattesänkningar inte kommer att kunna kompensera för den ökade inflationen mer än delvis.

Jag tycker att inflationen är dålig i nuvarande situation, men tycker å andra sidan att Riksbanken gärna hade fått försöka elda på den lite mer när den låg en bra bit under 1%. Det måste hända lite för att det skall vara optimalt bra
 
Man ska ju också ha i åtanke att inflation gör ditt sparande mindre värt, så har man en ekonomi med balans mellan skulder och tillgångar så är inflationen otrevlig eftersom nettoresultatet på tillgångar och skulder är noll, men reallönen minskar om man inte har löneökning i samma takt som inflationen.
 
Ökar infaltionen och räntan följer efter så känns det inte så där jättebra.

Riksbanken har "röd flaggat" inflationen, 3,4% i mars.
 
Jag skulle vilja påpeka att vad gäller inflationen så är det än så länge mycket hype och lite verklig inflation.

När man säger att inflationen under det senaste året varit 3,4% så ska man komma ihåg att den viktigaste förklaringen heter höjda räntor (räntekostnader är den tyngsta komponenten i KPI, eftersom så många betalar så mycket ränta).

Om man räknar bort räntehöjningarna (som knappast är inflationsdrivande, utan bara leder till högre KPI på beräkningsmässiga grunder) och punktskatteförändringarna, så ligger inflationen under det senaste året på 2.4%, det vill säga med marginal inom riksbankens målintervall om 1-3%.

Visst har matpriserna stigit mycket, men de har åter börjat falla. Det är svårt för matpriser att på lång sikt bidra kraftigt till inflationen av två anledningar: Det finns enorm ledig kapacitet som kan tas i drift ifall matpriserna stiger, och matråvaror utgör en så liten del av vår konsumtion att de endast får genomslag när de skjuter i höjden ordentligt.

Vad gäller energi är situationen knepigare, men man ska minnas att energi inte betyder olja. Elpriset ligger lågt och kommer i höst har en ganska lätt jämförelse mot förra höstens stigande elpriser. Drivmedel och olja utgör ca 5% av KPI eller något sådant. Om de alla stiger med 10% (bensinpris från 13 till 14:30 kr, motsvarande för diesel, etanol, eldningsolja, etc.), så stiger alltså KPI med ca 0.5% tack vare detta.

När det senaste årets räntehöjningar börjar falla ur årsförändringen för KPI i slutet av året, kommer KPI att närma sig KPIX (som är det index som exkluderar framförallt räntan). För att KPI-inflationen ska ligga kvar över 3% krävs alltså att prisstegringarna ökar i hastighet. Detta känns inte helt givet med tanke på hur matpriserna fallit de senaste månaderna. Vetet ligger väl nästan -45% sedan i februari nu.

Inflations-utsikterna såg klart sämre ut i december än de gör nu.
 
Redigerat:
Inte för att jag tror på extreminflation, men det finns inget "bra" i att det skulle äta upp huslånet - vi kommer nämligen att betala vartenda öre själva i form av höga räntekostnader.

För att ta lite godtyckliga siffror: Om både din lön och räntan skulle stiga snabbt får man kanske ~10000kr i löneökning, men om man har ett huslån på 10 årslöner stiger räntekostnaden då med 100,000kr. Visserligen sjunker det reala värdet på lånet, men man måste fortfarande ha ett kassaflöde där man kan plocka 90,000kr extra i räntor.

Så, lite tillspetsat kan man se inflation som hög tvångsamortering. Det finns inget som helst hinder att frivilligt beta av lånen på samma sätt idag ;-)
 
ErikL skrev:
Så, lite tillspetsat kan man se inflation som hög tvångsamortering. Det finns inget som helst hinder att frivilligt beta av lånen på samma sätt idag ;-)
Bra inlägg!

Det är precis som en tvångsamortering det blir, man amorterar via den höga räntebetalningen.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.