Bygglov som löneförhandling?
Är det med bygglov som med löneförhandlingar, begär lite mer än du är nöjd med så att du har nått att förhandla med för att nå dit du vill?
Jag tänker så här:
Vi har idéer om att bygga ut vårt hus. Tomten är 1059 kvm och byggrätten är 10%, i ett plan jämte inredd vind som der heter i detaljplanen från det förra seklets början. Detta är i ett av Stockholms ytterstadsområden.
Vi skulle vijla bygga ut så att vi kommer upp i ca 12% av tomtytan. dvs ca 20% över vad detaljplanen tillåter.
Kan man ha något att vinna på att söka bygglov för en tillbyggnad som är ytterligare lite för stor. Om man får nej, vilket är troligt, så har man nåt att kompromissa med så att säga.
Funkar tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret så?
Jag tänker så här:
Vi har idéer om att bygga ut vårt hus. Tomten är 1059 kvm och byggrätten är 10%, i ett plan jämte inredd vind som der heter i detaljplanen från det förra seklets början. Detta är i ett av Stockholms ytterstadsområden.
Vi skulle vijla bygga ut så att vi kommer upp i ca 12% av tomtytan. dvs ca 20% över vad detaljplanen tillåter.
Kan man ha något att vinna på att söka bygglov för en tillbyggnad som är ytterligare lite för stor. Om man får nej, vilket är troligt, så har man nåt att kompromissa med så att säga.
Funkar tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret så?
Det verkar inte troligt.
Och.. om du är duktig på jobbet så håller chefen emot bara för att du ska bli nöjd med dig själv, och din "förhandlingsskicklighet". Om han lade sig direkt skulle du inte alls känna dej nöjd, eller hur?
Och.. om du är duktig på jobbet så håller chefen emot bara för att du ska bli nöjd med dig själv, och din "förhandlingsskicklighet". Om han lade sig direkt skulle du inte alls känna dej nöjd, eller hur?
Nej det är inte som en löneförhandling.
Reglerna gäller ju alla i ett detaljplanerat område och är beslutat av byggnadsnämnden - och alltså inte ngt som kan förhandlas.
Sen finnsd et ofta ngn regel om "smäre avvikelser" och här ligger ju en subjektiv bedömmning, men det brukar finnas genrella tumregler för hur mkt det är - kring 10% har jag läst...
/K
Reglerna gäller ju alla i ett detaljplanerat område och är beslutat av byggnadsnämnden - och alltså inte ngt som kan förhandlas.
Sen finnsd et ofta ngn regel om "smäre avvikelser" och här ligger ju en subjektiv bedömmning, men det brukar finnas genrella tumregler för hur mkt det är - kring 10% har jag läst...
/K
K skrev:
"Sen finns det ofta ngn regel om "smäre avvikelser" och här ligger ju en subjektiv bedömmning, men det brukar finnas genrella tumregler för hur mkt det är - kring 10% har jag läst..."
Det är just det som är grejen tänkte jag.
Det ligger en subjektiv bedömning i vad som kan anses vara en smärre avvikelse. Kan resultatet av denna subjektiva bedömning bli ett annat beroende på att man faktiskt har försökt anpassa sin ansökan så att den håller sig närmare planen.
Om man får avlag på en ansökan, och därför ändrar på sin ansökan för att få igenom den i ett andra försök. Behandlas den då i andra skedet som om det hade varit den första. Dvs att ingen vikt läggs vid den första bedömingen när den andra görs. Jag håller med om att självklart borde vara så, man borde inte kunna dra nytta av nån slags taktik, men det är ju mäniskor som gör bedömningenen. Bevisligen ges det bygglov för byggen som inte håller sig inom detaljplanen. Det är bara att titta ut genom dörren för att förvissa sig om det. I alla fall där vi bor.
"Sen finns det ofta ngn regel om "smäre avvikelser" och här ligger ju en subjektiv bedömmning, men det brukar finnas genrella tumregler för hur mkt det är - kring 10% har jag läst..."
Det är just det som är grejen tänkte jag.
Det ligger en subjektiv bedömning i vad som kan anses vara en smärre avvikelse. Kan resultatet av denna subjektiva bedömning bli ett annat beroende på att man faktiskt har försökt anpassa sin ansökan så att den håller sig närmare planen.
Om man får avlag på en ansökan, och därför ändrar på sin ansökan för att få igenom den i ett andra försök. Behandlas den då i andra skedet som om det hade varit den första. Dvs att ingen vikt läggs vid den första bedömingen när den andra görs. Jag håller med om att självklart borde vara så, man borde inte kunna dra nytta av nån slags taktik, men det är ju mäniskor som gör bedömningenen. Bevisligen ges det bygglov för byggen som inte håller sig inom detaljplanen. Det är bara att titta ut genom dörren för att förvissa sig om det. I alla fall där vi bor.
Ja eller så blir dom irriterade för att dom ändå har så mkt att göra att dom underkänner allting som ligger utöver det dom måste !?
Bästa taktiken tror jag är att per telefon eller med möte "förhandla" med korten på bordet .
Smärre avvikelse brukar väl f.ö. godkännas dels pga att det i praktiken kan uppstå mätfel eller problem som man måste "bygga runt" - eller om det skulle bli en onödigt stor olägenhet att minska en byggnad några få %. Det är ju inte meningen att det skall bli ett generellt kryphål.
Att få tillåtelse på 20% över planen kommer inte gå tror jag nästan säkert (Anders L på forumet vet säkert bättre) - UPP till 10% kan ibland accepteras, ibland är dom kinkigare. Och detta oavsett om man börjar uppifrån eller nedifrån i "förhandligen".
Dvs vill du ha 110 kvm och bara får ha 100 - så spelar det nog inte ngn roll om du först försöker med 120 eller 100 - antingen får du det eller också inte, kan tänka mig att försöker du med 120 blir dom mer irriterade. går du från 100 - 110 med en bra motivering - typ "Husleverantörens standardmodell är så" - så kanske det kan gå ? Men då vill det till att du inte tullar en cm extra vid själv byggnationen tror jag..
/K
Bästa taktiken tror jag är att per telefon eller med möte "förhandla" med korten på bordet .
Smärre avvikelse brukar väl f.ö. godkännas dels pga att det i praktiken kan uppstå mätfel eller problem som man måste "bygga runt" - eller om det skulle bli en onödigt stor olägenhet att minska en byggnad några få %. Det är ju inte meningen att det skall bli ett generellt kryphål.
Att få tillåtelse på 20% över planen kommer inte gå tror jag nästan säkert (Anders L på forumet vet säkert bättre) - UPP till 10% kan ibland accepteras, ibland är dom kinkigare. Och detta oavsett om man börjar uppifrån eller nedifrån i "förhandligen".
Dvs vill du ha 110 kvm och bara får ha 100 - så spelar det nog inte ngn roll om du först försöker med 120 eller 100 - antingen får du det eller också inte, kan tänka mig att försöker du med 120 blir dom mer irriterade. går du från 100 - 110 med en bra motivering - typ "Husleverantörens standardmodell är så" - så kanske det kan gå ? Men då vill det till att du inte tullar en cm extra vid själv byggnationen tror jag..
/K
Tack för visat förtroende, Klas!
Angående "mindre avvikelser", eller överträdelser av ringa betydelse.
Om en befintlig byggnad eller del av den utgör en mindre avvikelse som getts bygglov med stöd av PBL får nämnden med stöd av 8 kap. 11 § punkt 2b anse avvikelserna som godtagbara och ge lov till nya ansökta åtgärder. Har avvikelserna getts i byggnadslov av äldre datum får nämnden med stöd av 17 kap. 18 § förklara rådande mindre avvikelser som godtagbara och på motsvarande sätt ge lov till nya sökta åtgärder. Om någon ny mindre avvikelse tillkommer ska en samlad bedömning göras. Lov får meddelas bara om tidigare avvikelser och den nya sammantaget anses utgöra mindre avvikelse från gällande plan.
Det är viktigt att sökanden förstår att bestämmelser överskrids och lika viktigt är att tydligt peka ut för hörda grannar i vilka avseenden en ansökt åtgärd avviker från planbestämmelserna. I fråga om avvikelser bör nämnden som opartisk myndighet förvissa sig om att hörda grannar har fått veta vad planen tillåter och vad den inte tillåter. Grannarna har rätt att hävda planen och inte behöva samtycka till en avvikelse. Det gäller både i fråga om mindre avvikelser vid ett vanligt bygglov enligt 8 kap. 11 § PBL och även ett mer planstridigt, tidsbegränsat bygglov enligt 8 kap. 14 §.
Finns gränsvärde för mindre avvikelse?
Gränsvärden finns ej angivna i PBL. Det är rättspraxis som ger värdefull vägledning till en sådan bedömning. Här utpekas även omständigheter i varje enskilt ärende som bedömningsgrund. Historiskt visar rättsliga avgöranden under den senaste 10-årsperioden att överyta som motsvarar en avvikelse (byggnadsarea vs byggrätt) med 16 % har bedömts som överskridande av gällande detaljplans bestämmelser, i strid mot planens syfte, och vara större än vad som ansetts vara mindre avvikelse.
Anders
Angående "mindre avvikelser", eller överträdelser av ringa betydelse.
Om en befintlig byggnad eller del av den utgör en mindre avvikelse som getts bygglov med stöd av PBL får nämnden med stöd av 8 kap. 11 § punkt 2b anse avvikelserna som godtagbara och ge lov till nya ansökta åtgärder. Har avvikelserna getts i byggnadslov av äldre datum får nämnden med stöd av 17 kap. 18 § förklara rådande mindre avvikelser som godtagbara och på motsvarande sätt ge lov till nya sökta åtgärder. Om någon ny mindre avvikelse tillkommer ska en samlad bedömning göras. Lov får meddelas bara om tidigare avvikelser och den nya sammantaget anses utgöra mindre avvikelse från gällande plan.
Det är viktigt att sökanden förstår att bestämmelser överskrids och lika viktigt är att tydligt peka ut för hörda grannar i vilka avseenden en ansökt åtgärd avviker från planbestämmelserna. I fråga om avvikelser bör nämnden som opartisk myndighet förvissa sig om att hörda grannar har fått veta vad planen tillåter och vad den inte tillåter. Grannarna har rätt att hävda planen och inte behöva samtycka till en avvikelse. Det gäller både i fråga om mindre avvikelser vid ett vanligt bygglov enligt 8 kap. 11 § PBL och även ett mer planstridigt, tidsbegränsat bygglov enligt 8 kap. 14 §.
Finns gränsvärde för mindre avvikelse?
Gränsvärden finns ej angivna i PBL. Det är rättspraxis som ger värdefull vägledning till en sådan bedömning. Här utpekas även omständigheter i varje enskilt ärende som bedömningsgrund. Historiskt visar rättsliga avgöranden under den senaste 10-årsperioden att överyta som motsvarar en avvikelse (byggnadsarea vs byggrätt) med 16 % har bedömts som överskridande av gällande detaljplans bestämmelser, i strid mot planens syfte, och vara större än vad som ansetts vara mindre avvikelse.
Anders
Tack Anders och Klas för visat intresse. Vilken kunskapsbank det finns runtom i landet!
Om man då återgår till grundproblemet. Hur få lov att bygga ut som vi helst vill?
En annan väg är att försöka få en planändring för just vår fastighet till stånd. Det har ganska nyligen hänt för två fastigheter rakt över gatan från oss i samband med att en tomt styckades till två. På dessa båda mindre tomter har man nu fått en betydligt större byggrätt, den är satt i kvm, 120 respektive 150 för tomter som är nu är ca 750 kvm. Detta är ju upp emot 20%. Dessutom i två plan vilken den gamla planen inte tillåter.
Har ni nån känsla för hur krångligt, dyrt och jobbigt något sådant skulle vara?
Stadsbyggnadskontoret har nämt detta som ett alternativ när vi pratat med dem på telefon. Diskussion var då i ganska allmänna termer. De sa att det är möjligt men att man får beksosta det hela själv.
Ett annat spår...
Jag tror mig ha läst att om en tomt styckas av och blir mindre så kvarstår på nåt vis den byggrätt som fanns för den ursprungliga fastigheten, mätt i absoluta tal, inte i del av tomtytan.
Detta har hänt med vår tomt för cirka 30 år sedan. Ursprungligen var vår tomt, som huset byggdes på år 1930, 1466 kvm. Sedan har det vid två tillfällen gjorts ändringar/styckningar. 1984 styckades två större tomter, vår och granntomten, i fyra mindre delar. Det blev alltså två nya tomter vararv den ena är bebyggd. Den andra, en skafttomt, styckades sedan 1994 igen i tre delar som slogs ihop med tomterna runt omkring. Vår tomt växte då till nuvarande 1059 kvm.
Kan man på något vis använda sig av detta? Kan man peka på att byggrätten borde vara 10% av den ursprungliga tomtens yta, dvs 146 kvm?
Det faktum att grannens hus är ca 100 kvm på en tomt som är 604 kvm, (en av de fyra små som bildades vid styckningen 1984), har det nån betydelse? Kan det användas på nåt vis?
Detta byggdes på 90-talet och det har sagts mig att Stockholms Stadsbyggnadskontor var mer genrösa med bygglov då än nu. Det finns alltså en politisk aspekt i detta också. Det har tydligen betydelse vilken färg de är på de som råkar sitta i Stadshuset just när man vill till och bygga. Kan det vara så?
Fler idéer?
Att bygga mindre känns meningslöst. Det blir liksom ingenting av vad vi är ute efter då. Bättre att flytta.
Taklyft och inreda vinden?
Detta går att få bygglov för. Det tillåter planen. Med 70cm förhöjt väggliv och 45 graders taklutning. Men det skulle bli fulare, förstöra proportionerna på huset samt att det är knepigt med planlösning och trappa.
/Janne
Om man då återgår till grundproblemet. Hur få lov att bygga ut som vi helst vill?
En annan väg är att försöka få en planändring för just vår fastighet till stånd. Det har ganska nyligen hänt för två fastigheter rakt över gatan från oss i samband med att en tomt styckades till två. På dessa båda mindre tomter har man nu fått en betydligt större byggrätt, den är satt i kvm, 120 respektive 150 för tomter som är nu är ca 750 kvm. Detta är ju upp emot 20%. Dessutom i två plan vilken den gamla planen inte tillåter.
Har ni nån känsla för hur krångligt, dyrt och jobbigt något sådant skulle vara?
Stadsbyggnadskontoret har nämt detta som ett alternativ när vi pratat med dem på telefon. Diskussion var då i ganska allmänna termer. De sa att det är möjligt men att man får beksosta det hela själv.
Ett annat spår...
Jag tror mig ha läst att om en tomt styckas av och blir mindre så kvarstår på nåt vis den byggrätt som fanns för den ursprungliga fastigheten, mätt i absoluta tal, inte i del av tomtytan.
Detta har hänt med vår tomt för cirka 30 år sedan. Ursprungligen var vår tomt, som huset byggdes på år 1930, 1466 kvm. Sedan har det vid två tillfällen gjorts ändringar/styckningar. 1984 styckades två större tomter, vår och granntomten, i fyra mindre delar. Det blev alltså två nya tomter vararv den ena är bebyggd. Den andra, en skafttomt, styckades sedan 1994 igen i tre delar som slogs ihop med tomterna runt omkring. Vår tomt växte då till nuvarande 1059 kvm.
Kan man på något vis använda sig av detta? Kan man peka på att byggrätten borde vara 10% av den ursprungliga tomtens yta, dvs 146 kvm?
Det faktum att grannens hus är ca 100 kvm på en tomt som är 604 kvm, (en av de fyra små som bildades vid styckningen 1984), har det nån betydelse? Kan det användas på nåt vis?
Detta byggdes på 90-talet och det har sagts mig att Stockholms Stadsbyggnadskontor var mer genrösa med bygglov då än nu. Det finns alltså en politisk aspekt i detta också. Det har tydligen betydelse vilken färg de är på de som råkar sitta i Stadshuset just när man vill till och bygga. Kan det vara så?
Fler idéer?
Att bygga mindre känns meningslöst. Det blir liksom ingenting av vad vi är ute efter då. Bättre att flytta.
Taklyft och inreda vinden?
Detta går att få bygglov för. Det tillåter planen. Med 70cm förhöjt väggliv och 45 graders taklutning. Men det skulle bli fulare, förstöra proportionerna på huset samt att det är knepigt med planlösning och trappa.
/Janne
Hallå, hallå, Janne!
Vet du vad? Jag har redan börjat fira Valborg och du kan väl ana allt vad det kan innebära. Jag måste nog vänta med att ge dig mitt svar på ditt inlägg till efter den 1 maj! Klas kanske inte firar lika intensivt som jag och hör av sig till dig innan.
Trevlig Valborgmäss på dig!
Anders
Vet du vad? Jag har redan börjat fira Valborg och du kan väl ana allt vad det kan innebära. Jag måste nog vänta med att ge dig mitt svar på ditt inlägg till efter den 1 maj! Klas kanske inte firar lika intensivt som jag och hör av sig till dig innan.
Trevlig Valborgmäss på dig!
Anders
Här har diskussionen mest handlat om avvikelser gällande byggyta, men en relaterad fråga är hur det funkar med "smärre avvikelser" gällande byggnadshöjd och våningsantal. I detaljplanen för min fastighet står nämligen följande:
"Därest byggnadsnämden till ständigt förfogande har sakkunnigt biträde med stadsarkitekts kompetens, må nämnden kunna medgiva smärre avvikelser beträffande gränser mellan olika bestämmelseområden samt från vad som ovan stadgats angående hushöjd och våningsantal."
Vad blir alltså en smärre avvikelse avseende t.ex. våningsantal? Kan det bli annat än en våning till?
"Därest byggnadsnämden till ständigt förfogande har sakkunnigt biträde med stadsarkitekts kompetens, må nämnden kunna medgiva smärre avvikelser beträffande gränser mellan olika bestämmelseområden samt från vad som ovan stadgats angående hushöjd och våningsantal."
Vad blir alltså en smärre avvikelse avseende t.ex. våningsantal? Kan det bli annat än en våning till?
Redigerat:
Ja, vet du vad, Johab! Utan information om vad som "ovan" stadgats i detaljplanen, som förutsätts vara den gällande, är det en rimlig slutsats du gör av vad som anges i den föråldrade formuleringen i undantagsregeln att frågan om antal våningar kan diskuteras lite som när de uppkommer och förutsatt att den som skall göra en bedömning vid tillfället har stadsarkitekts kompetens år 2008!!
Detta blir en fråga av principiell art utifrån inte minst omgivningskravet och som inte ska beslutas av en handläggare utan enbart av byggnadsnämnden. Glöm den där gammaldags, utgångna formuleringen "smärre avvikelse". Den normativa benämningen vid handläggning och rättstillämpning är "mindre avvikelse" och en sådan mindre avvikelse kan vara av ringa betydelse.
Det är uteslutet att ens en gång gissa mellan tummen och pekfingret vad utgången av bedömningen av en mindre avvikelse kan hamna i ditt särskilda ärende utifrån gällande detaljplan, områdesbestämmelser, uppdaterade omgivningskrav och fastighetsplan.
Anders
Detta blir en fråga av principiell art utifrån inte minst omgivningskravet och som inte ska beslutas av en handläggare utan enbart av byggnadsnämnden. Glöm den där gammaldags, utgångna formuleringen "smärre avvikelse". Den normativa benämningen vid handläggning och rättstillämpning är "mindre avvikelse" och en sådan mindre avvikelse kan vara av ringa betydelse.
Det är uteslutet att ens en gång gissa mellan tummen och pekfingret vad utgången av bedömningen av en mindre avvikelse kan hamna i ditt särskilda ärende utifrån gällande detaljplan, områdesbestämmelser, uppdaterade omgivningskrav och fastighetsplan.
Anders
Anders L: Detaljplanen anger ett våningsplan utöver en eventuell vindsvåning, plus maximalt 4.5 meter i hushöjd.
Känner att jag kapar tråden lite här, men jag står alltså inför samma dilemma som trådskaparen, dvs ska jag gå in offensivt eller defensivt med mina ritningar till byggnämnden?
Kanske inte direkt rita in ett treplans för att sedan hoppas få igenom ett tvåplans, men kanske dra lite extra i våningshöjden...
Känner att jag kapar tråden lite här, men jag står alltså inför samma dilemma som trådskaparen, dvs ska jag gå in offensivt eller defensivt med mina ritningar till byggnämnden?
Kanske inte direkt rita in ett treplans för att sedan hoppas få igenom ett tvåplans
, men kanske dra lite extra i våningshöjden...
Redigerat:
Jag tror att man måste börja med att förklara en del saker. Bygglovsärenden ligger alltid från början i en politisk nämnd på kommunal nivå. Politikerna där är vanligen fritidspolitiker, dvs det är deras hobby och de har vanligen ett visst intresse av byggplaner, ortens utveckling etc. Men, det är vanliga människor som inte är professionella politiker som fattar besluten.
Många nämnder har delegerat rätten att bevilja bygglov till tjänstemännen som de har till sin hjälp. Ofta får tjänstemännen själva bevilja bygglov som ligger inom detaljplanerna, eller med vissa avvikelser. Långt mer än 9 av 10 bygglov ordnas upp där, utan inblandning av politikerna. Inte sällan är tjänstemännen instruerade att se till att så få ärenden som möjligt hamnar på byggnadsnämndens bord. Det blir dels ofta jävssituationer eftersom någon känner den som skall bygga ut, och dels tar det inte sällan lång tid att sätta sig in i varje ärende och utvärdera konsekvenserna av eventuellt tillåtna avvikelser.
Tjänstemännen kommer aldrig att uppskatta att man kommer med något som ligger långt över detaljplanen. De får inte godkänna sådant, nämnden kommer slå bakut om de ens släpper igenom sådana tokärenden, utan det blir direkt kalla handen. Har man tur träffar man på en slipad tjänsteman med lång erfarenhet och inte så många år kvar till pensionen. De brukar kunna antyda ungefär var tjänstemännens delegationsramar finns, och hur du skall nyttja det maximalt. (Typ "Vi skulle kunna godkänna 105m2 byggyta istället för 100m2, och blir det sedan 108m2 därför att man mätte lite fel, så brukar vi godkänna det").
Men, och detta är viktigt, börjar man göra stora avvikelser mot detaljplanerna så får det omedelbart konsekvenser eftersom man näppeligen kan hindra andra från att söka, och få beviljat, samma sak. Det som politikerna brukar göra när det börjar se lite för inkonsekvent ut i ett bostadsområde är att man ser över detaljplanerna och sätter tjänstemännen på att utreda faktiska förhållanden samt konsekvenser av eventuella förändringar. Dessa kan ta flera år, kostar en massa pengar och inte sällan blir resultatet något som ingen är särskilt nöjd med eftersom det kompromissas så mycket.
Många nämnder har delegerat rätten att bevilja bygglov till tjänstemännen som de har till sin hjälp. Ofta får tjänstemännen själva bevilja bygglov som ligger inom detaljplanerna, eller med vissa avvikelser. Långt mer än 9 av 10 bygglov ordnas upp där, utan inblandning av politikerna. Inte sällan är tjänstemännen instruerade att se till att så få ärenden som möjligt hamnar på byggnadsnämndens bord. Det blir dels ofta jävssituationer eftersom någon känner den som skall bygga ut, och dels tar det inte sällan lång tid att sätta sig in i varje ärende och utvärdera konsekvenserna av eventuellt tillåtna avvikelser.
Tjänstemännen kommer aldrig att uppskatta att man kommer med något som ligger långt över detaljplanen. De får inte godkänna sådant, nämnden kommer slå bakut om de ens släpper igenom sådana tokärenden, utan det blir direkt kalla handen. Har man tur träffar man på en slipad tjänsteman med lång erfarenhet och inte så många år kvar till pensionen. De brukar kunna antyda ungefär var tjänstemännens delegationsramar finns, och hur du skall nyttja det maximalt. (Typ "Vi skulle kunna godkänna 105m2 byggyta istället för 100m2, och blir det sedan 108m2 därför att man mätte lite fel, så brukar vi godkänna det").
Men, och detta är viktigt, börjar man göra stora avvikelser mot detaljplanerna så får det omedelbart konsekvenser eftersom man näppeligen kan hindra andra från att söka, och få beviljat, samma sak. Det som politikerna brukar göra när det börjar se lite för inkonsekvent ut i ett bostadsområde är att man ser över detaljplanerna och sätter tjänstemännen på att utreda faktiska förhållanden samt konsekvenser av eventuella förändringar. Dessa kan ta flera år, kostar en massa pengar och inte sällan blir resultatet något som ingen är särskilt nöjd med eftersom det kompromissas så mycket.
Hej,
Jag snor tillbaka min tråd lite om det är okej
Egentligen borde den få en ny rubrik...
Var det ingen som hade några kommentarer till mina andra tankar?
Från 30/4 15:35.
Planändring? Ursprunglig tomtyta? Grannar som byggt mkt större?
/Janne
Jag snor tillbaka min tråd lite om det är okej
Egentligen borde den få en ny rubrik...
Var det ingen som hade några kommentarer till mina andra tankar?
Från 30/4 15:35.
Planändring? Ursprunglig tomtyta? Grannar som byggt mkt större?
/Janne