Hej!
Vi är en familj som har tänkt bygga ett hus i Höllviken. Vår käre!!! granne har överklagat vårt bygglov till länsstyrelsen (som tog ett år på sig att) att låta vårt bygglov stå fast. Därefter överklagade grannen till länsrätten (det tog endagst 5 månader) som även dom dömde till vår föredel dvs att vi inte går utanför detaljplanen. Nu har grannen överklagat till kammarrätten som säger att de behöver ca 3 månader på sig att se om målet beviljas prövningstillstånd... Detta är en följetång.
Min fråga till er är om det finns någon som av erfarenhet känner till om kammarrätten vanligtvis beviljar prövningstillstånd för ett mål/bygglov som nu har fått rätt i 3 instanser om man räknar med kommunen, länsstyrelsen och läsnrätten?
MVH
CS1
 
I högre överprövande instanser, nedifrån räknat i länsrätten, kammarrätten och regeringsrätten, tillämpas förvaltningsprocesslagen (1971:291), FPL. Närmast av intresse för överklagande av bygglov eller andra beslut om byggande eller planering är bestämmelserna i 34a § FPL som anger när kammarrätten resp. 36 § FPL om när regeringsrätten ska meddela prövningstillstånd.

Kammarrätterna i Stockholm, Göteborg, Sundsvall och Jönköping är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under Regeringsrätten. Regeringsrätten är, i enlighet med vad som sägs i regeringsformen, RF, högsta allmänna förvaltningsdomstol och finns i Stockholm.

Prövningstillstånd meddelas enligt 34 § FPL i kammarrätt om
• det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt,
• anledning förekommer till ändring i det beslut vartill länsrätten kommit eller
• det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

Prövningstillstånd meddelas enligt 36 § punkt 1 FPL i regeringsrätten om
• om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att talan prövas av regeringsrätten eller
• om det föreligger synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att grund för resning föreligger eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.

Vad som ovan sagts om instansordningen länsstyrelse-länsrätt-kammarrätt-regeringsrätt gäller besvär över beslut där lagreglernas tillämpning rör tillåtlighet. När det däremot gäller lämplighet, som fallet är vid beslut om detaljplaner och områdesbestämmesler samt bygglov utanför planlagt område är instansordningen länsstyrelse-regeringen.

Hoppas att detta är någorlunda vägledande i frågan, och i din och din familjs påfrestande situation i ljuvliga "Hölleviken". Det tyngst vägande anledningen till att kammarrätten beviljar prövningstillstånd är när den kommer fram till bedömningen att det finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

Anders
 
Nu var det nog inte en lektion i processens olika steg som frågeställaren var intresserad av.....

I praktiken - håller Ni Er inom detaljplanen så finns det i princip ingen anledning till att Ni inte skulle få bygglovet fastställt, oavsett vad grannarna tycker. Du skriver inte vad grannen hängt upp sig på, så det är visserligen svårt att bedöma. Men min ringa erfarenhet är att Kammarrätten sällan tar upp fall om de inte verkligen är tveksamma på sakliga grunder.
 
Sannolikheten för att prövningstillstånd meddelas anses vara låg. Kammarrätter har dock upphävt lovbeslut när ytterligare planavvikelser upptäckts och som inte beaktats i föregående prövningar, som t ex annan bedömning om mer än vad som är tillåtet som mindre avvikelse i sammantagna avvikelser och avvikelser i strid mot planens syfte, eller ändringar och tillägg i ritningar med brister i underrättelseskyldighet m.m.

Om du gör nya detaljerade genomgångar av motpartens angivna skäl i handlingarna med överklagande till länsstyrelse och länsrätt och motiveringarna i besluten bör du kunna kartlägga motpartens angelägenheter och argumentation i en ansökan om prövningstillstånd och ett eventuellt överklagande till kammarrätten. Kanske kan du därav själv bedöma hur pass framgångsrik en ansökan om prövningstillstånd kan bli för att meddelas.

Anders
 
Hej!
Tack för svar. För att förtydliga det hela så råder det i detaljplanen lov för 1 1/ 2 plans hus. Takfoten ska vara max 3.5 meter och det står ingenting i detaljplanen om maxhöjd. Så i praktiken skulle man kunna bygga ett hus med sadeltak som är 10 meter högt eller mer. Vi vill bygga ett lite modernare hus med en stor låda kan man säga som bottenplan och en mindre låda ovanpå som då går in inom detaljplanen med hjälp av ett skärmtak "som drar ner" höjden till takfoten. Enligt kommunen, länsstyrelsen samt länsrätten har de inget som helst påpekande om detta i sina prövningar och domar. Vi överskrider ingen prickad mark eller bygger för nära grannen. Vad tror ni nu??? Angående grannens möjlighet att få prövningstillstånd i kammarrätten?
CS
 
Står det inget om takvinkel? Det brukar vara en kombination av takhöjd (=takfotshöjd) och max takvinkel som bestämmer max totalhöjd. Du skriver även att du skall ha ett skärmtak som drar ned höjden. Jag antar att du har läst in dig på hur takhöjden definieras och mäts?

Dsv om dett är en "innovativ väg" att sträcka lite på bestämmelserna så skulle jag nog inte våga vara säker förrän alla instanser sagt sitt, men om det i praktiken är ett traditionellt 1,5 planshus, eller ett hus med förhöjt väggliv så borde det inte vara någon risk att instanserna hittils kan anses ha gjort en felaktig tolkning av planen.
 
CS1, vad står det i handlingarna att grannen besvärar sig över till länsstyrelse och länsrätt? Hur bemöter länsstyrelse och länsrätt klagomålen för att fastställa byggnadsnämndens meddelade bygglov?

Anders
 
Hej!
Grannen besvärar sig över att den totala fasadhöjden på en del av huset överstiger 3,5 meter. Den är 6 meter då det är ett högt fönsterpart men dras ner till 3,5 meter av ett skärmtak.
Domskäl i länsrätten samt länsstyrelsen är att vi uppfyller bestämmelserna i 3 kap. PBL eftersom det inte står några bestämmelser för högsta nockhöjd eller totalhöjd i detaljplanen. Läsnatyrelsen och länsrätten har därför rättat sig efter och dömt efter bestämmelserna i 9 § plan och byggförordningen.
MVH
CS1
 
Då låter det för mig som en lite innovativ väg att sträcka på reglerna (iofs. svårt att riktigt se framför mig hur det skall se ut). Jag skulle nog inte våga börja innan juridiken är klar.
 
Hej CS1! Kammarrätten har att bedöma tillåtlighet inför ett eventuellt beviljande av prövningstillstånd. Med hänsyn till vad länsstyrelse och länsrätt bedömt kommer kammarrätten säkerligen att inrikta sig på att förhandsbedöma omgivningskravet. Det kommunala synsättet på bebyggelse i regionen Höllviken är att inspirera till en arkitektur och miljö för en dynamiskt hållbar utveckling. Jag upplever att sannolikeheten är god, t.o.m. mycket god, för att kammarrätten i sin förhandsbedömning kommer att följa länsstyrelsens och länsrättens bedömningar och därmed inte bevilja prövningstillstånd.

Anders
 
Hej igen!
Och tack för alla svar.
Om vår granne nu inte får prövningstillstånd i kammarrätten och väljer att överklaga till regeringsrätten vågar man börja bygga då? Han kan väl då söka inhibition hos regeringsrätten. Och hur lång tid tar det för dem att besluta om det? Men det måste väl snabbutredas då?
MVH
CS1
 
Instansordningen länsstyrelse–länsrätt–kammarrätt–regeringsrätt gäller besvär över beslut där lagreglernas tillämpning rör tillåtlighet. När det däremot gäller lämplighet, som fallet är vid beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser samt bygglov utanför planlagt område är instansordningen länsstyrelse–regeringen. Det går inte att hoppa över en instans med överklagande. Om kammarrätten vägrar prövningstillstånd så är det stopp och den lägre instansens beslut vinner laga kraft.

En överprövande myndighet som ska pröva ett överklagande får enligt 29 § FL bestämma att det överklagade tills vidare inte ska gälla. Det kallas inhibition och betyder att det överklagade beslutet för tillfället får inte utnyttjas i väntan på beslut från överprövande myndighet. Inhibition syftar till att förhindra att stora ekonomiska värden äventyras om den som fått bygglov bygger och efter det att investeringarna har gjorts skulle föreläggas att riva. Har en byggnad redan uppförts är inhibition meningslös. Besvär över ett rivningslov är ju heller inte meningsfullt om rivning redan skett.

Anser överinstansen att det överklagade beslutet är sådant att en realistisk möjlighet finns att det att det kan bli upphävt genom prövningen bör den meddela begärd inhibition. Att meddela inhibition kan vara motiverat då en sökande fått ett bygglov som en granne har motsatt sig och det är sannolikt att lovbeslutet kan komma att upphävas.

Om man bygger utan att ett lovbeslut har vunnit laga kraft gör man det på egen risk. Bygger sökanden trots beslutad inhibition ska byggnadsnämnden ingripa och stoppa arbetet enligt PBL:s regler om olovligt byggande. Att begära inhibition kan också vara motiverat då byggnadsnämnden oriktigt har beslutat att någon inom viss tid måste vidta en åtgärd som vederbörande skäligen borde ha fått uppskov med.

Man kan begära inhibition samtidigt som man överklagar ett beslut eller så kan man begära inhibition vid ett senare tillfälle innan överklagandet hunnit avgöras, när byggnadsarbeten har påbörjats eller just ska starta. Har inhibition begärts samtidigt med överklagandet prövas inhibitionsfrågan med förtur och avgörs i ett särskilt delbeslut. Den fullständiga sakprövningen av överklagandet kan avgöras senare i ett slutligt beslut. Är ärendet inte komplicerat kan sakprövningen rentav påskyndas när man begär inhibition. Ärendet avgörs då i sak på en gång, vilket i så fall medför att begäran om inhibition avslås. Har inhibition vägrats i särskilt delsbeslut i avvaktan på en fullständig sakprövning av ett överklagande får beslutet att vägra inhibition överklagas i samma ordning som själva överklagandet, d.v.s. länsstyrelse–länsrätt–kammarrätt.

Av det som jag framfört ovan om inhibition följer också beträffande det aktuella ärendet att om kammarrätten inte medger prövningstillstånd finns ej heller förutsättningar för att begära inhibition.

Anders
 
Vad som ovan sagts om instansordningen länsstyrelse-länsrätt-kammarrätt-regeringsrätt gäller besvär över beslut där lagreglernas tillämpning rör tillåtlighet. När det däremot gäller lämplighet, som fallet är vid beslut om detaljplaner och områdesbestämmesler samt bygglov utanför planlagt område är instansordningen länsstyrelse-regeringen.
Vi kommer att bygga hus utanför detaljplanerat område. Vår käre granne klagade på förhandsbeskedet, kommunen beviljade förhandsbesked. Den käre grannen överklagade förhandsbeskedet till länsstyrelsen. Länsstyrelsen har inte tagit beslut ännu. För att snabba på processen lite har vi chansat på att söka bygglov. Förmodligen kommer denne käre granne att ha synpunkter på bygglovet precis som på förhandsbeskedet. Kommunen kommer med största sannorlikhet ge oss bygglov. Handledaren sa att sedan han började på kommunen 1979 har de aldrig nekat ett bygglov som de gett förhandsbesked på. Men säg nu att länsstyrelsen beslutar till vår fördel och byggnadsnämden gör det samma. Vilka möjligheter har grannen då att sätta käppar i hjulen för oss?
Anders L skrev ju att instansordning för bygglov utan för planlagt område är länsstyrelse-regeringen. detta betyder alltså att vi slipper länsrätt och kammarrätt?
När kommunens handläggare tipsade om att vi kunde söka bygglov fastän förhandsbeskedet var överklagat att så fort bygglovet blev godkänt så gällde det istället för förhandsbeskedet. Detta betyder väl att så fort vi får bygglov så kan läsnstyrelsen lägga ner vårat ärende?
 
Ingen som är lite insatt i hur det funkar och kan svara?
 
Jag vet att det fanns en medlem här för ganska länge sedan som hade råkat ut för just att förhandsbeskedet blev överklagat, iom. det så vägrade kommunen behandla hans ansökan om bygglov. I avsaknad av bygglov så kunde han inte börja bygga. Ett överklagat bygglov hindrar ju normalt inte att man börjar bygga (om man vågar).

I hans fall har jag bestämt för mig att det var den vanliga gången, dvs länstyrelse, länsrätt, kammarrätt osv. Grannen hade satt i system att förhala, begärt förlängd överklagande tid osv. Jag vill minnas att medlemmen köpte en annan tomt och byggde, men fortsatte att driva fallet på den första tomten, troligen dels för att inte förlora pengar på att sälja den senare, dels för att "näppsa" grannen.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.