bra-byggare skrev:
Frågan är inte korkad bara för att vi inte vet energiförbrukningen. Vi får väl helt enkelt anpassa svaren efter den information som finns.

Jag tycker att hus B har ett absolut högsta mervärde på 200 000kr plus möjligen en liten slant för att man slipper göra det själv, inte en krona över det. Detta eftersom annars kostar hus B mer än så köper jag hellre hus A och konverterar själv för 200 000kr.

Däremot kan huset ha ett *lägre* mervärde än 200 000kr om det är så att installationen ger en för liten elbesparing så att investeringen inte lönar sig inom överskådlig tid med rimliga spekulationer om framtiden. Säljaren ska inte ha betalt för en investering som ger förlust utan den förlusten får han faktiskt betala själv och därmed kan mervärdet för hus B vara mindre än de 200 000 han lagt ut. Vad som är överskådlig tid och rimliga spekulationer om framtiden är olika för olika personer.
Jag tycker frågan är krystad för många köper nog inte ett hus idag där energiförbrukningen är okänd?
Möjligen om man får ett kanonpris på huset och har kalkylerat med tillkommande utgifter.
Isoleringen kan vara bristfälligt utförd, borrhålet kan vara för kort eller torrt etc.
Jag kan ha fel och då är detta med energibesiktning av hus och separat elmätare på värmesystemet ett rätt bra påfund egentligen.
Sedan så inträffar väl sällan situationen att du i husprospektet får redovisat kostnaden för konvertering och bergvärmeinstallation och därför bör vi kunna utelämna denna uppgift också, det blir inte mycket till fråga kvar om vi sen inte ens får reda på energiförbrukningen i husen. :confused:
Man bör väl ta reda på vad det kommer att kosta att konvertera hus A, men det kanske ingår i antagandet att priset blir samma som för hus B.
Antagande görs att huset säljs direkt efter konvertering, om huset säljs efter några år så kan installationen korrekt utförd och pumpslitage avdraget bli mer värd om elpriset stiger och effektaxa införs.
I stort håller jag med er (så vi får slut på tjäbblet ;)):
Värdet på hus B = (värdet på hus A) + (konverteringskostnad för hus A) + (värdet av att slippa osäkerhet hur det kommer att se ut efter konvertering av hus A, det finns hantverkare som verkar gå in för att göra ett dåligt jobb precis som inom andra yrkeskategorier) + (värdet av att slippa ha hantverkare springandes i huset) + (driftskostnad fram tills konverteringen är klar , det är svårt att få tag på rörmokare)
 
bra-byggare skrev:
Fast inflationen är inte vad den varit. Numera finns ett inflationsmål så konsumentprisindex, dvs priserna, ska inte öka mer än 2% +-1% per år. Att sedan vissa enskilda varor ökar mer, tex. olja, bensin eller annat har inget med inflationen att göra. Det är andra saker som avgör, t.ex. punktskatter som läggs på. Inflationen gör att lånen inte är lika dyra i slutändan eftersom skulden blir 2% mindre värd för varje år. Men inflationen påverkar också elpriset så om inflationen är på 2% och elpriset gått upp 5% så blir den reella prisökningen på el bara 3%, så inflationen slår på allt. Man ska heller inte tro annat än att låneräntorna också påverkas av inflationen, bankerna vill också ha kompensation för inflationen så om inflationen ökar kan man räkna med att räntan också höjs och blir dyrare. Inflationen har inte alls samma inverkan som förr, då man ett tag fick betalt för att låna pengar.
.


Inflationen har varit ca 3% länga , nu har den krypit upp till 3,4%
Men du vet väll bäst?
 
A
CarMan skrev:
Inflationen har varit ca 3% länga , nu har den krypit upp till 3,4%
Men du vet väll bäst?
Hoppsan, det var visst en öm tå jag klev på där, ber så hemskt mycket om ursäkt för det.

Inflationen har legat över 3% i hela fem månader nu och det kanske kan anses vara länge. Innan dess låg den under 3% i fem år, det är längre. Bortser man från de två månaderna för 5 år sedan så har inflationen legat under 3% i 15 år, det är ännu längre, i jämförelse med 5 månader är det nästan jättelänge.
 
det jag menar är att idagsläget (är stora investeringar lönsamt! låg ränta & höb inflation, gör att du inte betalar så mycke som du tror)
 
Reporäntan är inte särskilt låg. Man måste gå tillbaka elva år för att finna en högre ränta än idag. Det är inte jättelänge men åtminstone bra länge.
 
Den underliggande inflationen (KPIX) är bara 2,3%, dvs när man exkluderat räntekostnader för egnahem samt förändringar i nettot av direkta effekter av ändrade indirekta skatter (utom lönerelaterade indirekta skatter) och subventioner). Förra månaden var den 2% och en del av ökningen kan förklaras av normala säsongsvariationer, t ex dyrare kläder på våren. Riksbanken har inte den underliggande inflationen som mål utan KPI, ett mått på den totala inflationen. Men det är fullt normalt att ligga lite över och lite under i perioder, bara man ligger kring KPI på lång sikt. För att lyckas med det har man hjälp av att mäta underliggande inflation och framför allt inflationsförväntningarna. Riksbanken är tvingad av grundlagen att hålla inflationen kring 2% och bryr sig bara om arbetslöshet, politik och konjunktur när dessa kan tänkas påverka inflationen.

/Pontus
 
A
CarMan skrev:
det jag menar är att idagsläget (är stora investeringar lönsamt! låg ränta & höb inflation, gör att du inte betalar så mycke som du tror)
Saxat från dagens industri idag:

"Stigande inflation är därmed dåliga nyheter för högt belånade bostadsköpare med rörlig boränta"

"Riksbanken höjer styrräntan för att kyla ner ekonomin om den befarar att inflationen spårar ur. Omvänt tillåter låg inflation en lägre ränta"

"Den underliggande inflationen rensat för livsmedel och energipriser är överraskande låg sedan ett par månader tillbaka och fortsätter i samma stil, påpekar Annika Winsth."
 
tro mig ni tjänar på att få bilig drift. även om insatsen är hög. jämt imot att ha högre drift & en låg insats
 
A
...och som vanligt när CarMan argumenterar för bergvärme och fakta och siffror talar emot honom så blir kalkyler plötsligt helt oviktiga.
 
När man tittar på långa tidsperioder som tex avskrivningstiden/livslängden på en värmepump (ca 15-20 år) blir de flesta kalyler vanskliga. Det är helt enkelt för många okända variabler, såsom elpriset, teknikutveckling, realränta mm, så glöm annuitetsmetoden.

Många kanske dessutom räknar inte med att bo i sitt hus hela livet och då blir kalkylen helt annorlunda.

Låt oss tex ta en ung familj som köper sitt första hus. Man kan räkna med att dom kommer att flytta ett antal gånger under sitt liv. När man är ung är ofta cashflow ett problem eftersom man inte har kommit så långt i karriären. Denna familj ser troligen inte femton år in framtiden utan kanske fem eller rent av två-tre.

Familjen kommer att bortse från avskrivningen på värmepumpen. Kvar blir då nettokostnaden för räntan efter skatt säg 4% samt eventuell underhållskostnad. Om den extra kostnaden för bergvärme (oavsett om man väljer hus A eller B) är 200 000 kr, och energibesparingen motsvarar 15 000 kr får man en minskad månadskostnad på 500 kr vilket kan vara mycket intressant i detta läge. Naturligtvis kan man få äta upp en del av detta senare, men det bekymrar inte denne köpare som är villig att låna lite från framtiden.

Den unga familjen skulle därför vara beredd att betala 200 000 extra för hus B, men troligen inte mycket mer.
Skulle dom sedan bo kvar så har dom sparat ihop 60-100 000 till ett pumpbyte när det blir dax för detta.

Sedan kan man ju träta om än det ena och det andra, men jag skulle sätta en slant på att marknaden gör en liknande värdering, och det var väl det som frågan handlade om?
 
A
Vi är redan off-topic i snacket om inflationen så jag fortsätter. mycke_nu gjorde just en kalkyl som talar *för* bergvärmen (på kort sikt). Men om motsvarande kalkyl skulle tala *mot* bergvärmen (t.ex. om man kan tänka sig att betala 300000kr) så har bergvärmefanatikerna en tendens att byta kalkyl, till exempel till en som visar på de ekonomiska vinsterna på lång sikt trots att det inte ger mer pengar i plånboken på kort sikt.

Är inte heller varken den kortsiktiga eller den långsiktiga kalkylen framgångsrik så blandas inflationen in för att frisera siffrorna till bergvärmens fördel. De gånger inte heller det hjälper för att få bergvärmen lönsam, ja då ska man helt plötsligt strunta i alla kalkyler och istället njuta av bergvärmens bekvämlighet och andra fördelar och *inte* bry sig om kostnaden.

Jag är absolut inte motståndare till bergvärme, jag är motståndare till fanatism!
 
Jag lägger in ytjordvärme för att min kåk drar 20 MWh el plus 50 MWh ved i köksspisen och braskaminen. Nu har jag tröttnat på vedeldandet och vill inte lyssna på ett gäng luft/luft-pumpar så då är det ett ganska klockrent val: 50000 i energibesparing per år med en värmepump.

Om besparingen på elräkningen var 15000 skulle jag aldrig gjort det på ekonomiska grunder. För sådana kalkyler finns det luft/luft pumpar. Köp två och räkna hem dem på typ 5 år.
 
Efter att ha läst det ena hårresande antagandet efter det andra kan jag dra en enkel slutsats i den här tråden.

Man bör inte konvertera av ekonomiska skäl. Om det skall vara en bra affär måste andra faktorer spela in.

PS. Det är otroligt roligt för en ekonom att läsa hur vanliga människor räknar när de fattar beslut om sin ekonomiska framtid.
 
Min tes är faktiskt att i FRAMTIDEN kommer alla att ha direktverkande el.

Det vi upplever nu är en parantes i historien där man ännu inte lyckats lösa effektiv elproduktion med hög kapacitet på ett bra sätt. Om våra kraftverk kunde producera exvis 10ggr dagens kapacitet på ett effektivt sätt skulle ingen transportera omkring energi för uppvärmning med lastbil eller installera komplicerade kompressorsystem.

Elkraft är ett oslagbart sätt att producera och distribuera energi. Det var rätt lösning på 70-talet trots att oljan då var billig, och det kommer att bli rätt lösning igen.

Obs att jag inte kan tala om när detta kommer att ske, eller HUR denna elenergi ska genereras, men det kommer, det kan jag lova.
 
A
Doldr skrev:
Efter att ha läst det ena hårresande antagandet efter det andra kan jag dra en enkel slutsats i den här tråden.

Man bör inte konvertera av ekonomiska skäl. Om det skall vara en bra affär måste andra faktorer spela in.

PS. Det är otroligt roligt för en ekonom att läsa hur vanliga människor räknar när de fattar beslut om sin ekonomiska framtid.
Intressant att du säger det, om du skulle kunna utveckla det vore det snällt. Jag tror en del skulle vara intresserade av en ekonoms syn på saken, åtminstone är jag det.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.