Frågor ang konstruktionsritningar
En snabb fråga.
Vid k-ritningar som visar sektion (tvärsnitt) av t.ex. en vägg, anges de olika lagren alltid utifrån och in?
Eller är ordningen beroende på vilken sida beskrivningen står på i ritningen.
Eller är det kanske helt slumpmässigt, så ritningsläsaren/granskaren själv får se till att förstå läget?
Jag bifogar ett exempel i bild.
Vid k-ritningar som visar sektion (tvärsnitt) av t.ex. en vägg, anges de olika lagren alltid utifrån och in?
Eller är ordningen beroende på vilken sida beskrivningen står på i ritningen.
Eller är det kanske helt slumpmässigt, så ritningsläsaren/granskaren själv får se till att förstå läget?
Jag bifogar ett exempel i bild.
Jag har en fråga till.
I samma sorts sammanhang har jag sett angivelsen s600, c600 och cc600 för att tala om att center-centermåttet ska vara 600mm.
Vad står enkel-s och enkel-c för?
Och spelar det någon roll vilket man använder?
I samma sorts sammanhang har jag sett angivelsen s600, c600 och cc600 för att tala om att center-centermåttet ska vara 600mm.
Vad står enkel-s och enkel-c för?
Och spelar det någon roll vilket man använder?
Man kan skriva i vilken ordning man vill, finns ingen standard för detta.Mikael_L skrev:
Själv tycker jag att det känns naturligt i den visade sektionen att ange från vänster till höger.
Ett "s" är den senaste metoden för att ange centrumavstånd enl standarden.Mikael_L skrev:
De flesta säger fortfarande "c - c" (alltså i ljudskrift "sese").
Beteckningen "cc" är den variant som är äldst av de tre, sen ngn gång på 70-talet (lite osäker här) ändrades standarden till "c".
Och nu ska det alltså vara "s"!!
Jag tror att de flesta förstår alla tre varianterna.
Självklart.
Det betyder ju sentrumavstånd ....
Då kör jag med s, om det är det som gäller nu.
Tack.
Det betyder ju sentrumavstånd ....
Då kör jag med s, om det är det som gäller nu.
Tack.
Det var ju ett tag sedan man läste sånt här, men om jag inte minns helt fel så ersattes c/c-beteckningen med s. Vidare har jag för mig att s står för sidomått.
Således ska "s" användas för för att ange center-centermått.
(Kan enkelt c kanske stå för centrumavstånd eller är det möjlitvis bara en förkortning/slarv?)
Edit: Såg att det hann emellan ett par svar innan jag fick iväg mitt...
Således ska "s" användas för för att ange center-centermått.
(Kan enkelt c kanske stå för centrumavstånd eller är det möjlitvis bara en förkortning/slarv?)
Edit: Såg att det hann emellan ett par svar innan jag fick iväg mitt...
Om någon har en åsikt om min första fråga så skriv gärna.
Så ni inte glömmer min andra fråga...
Så ni inte glömmer min andra fråga...
En gång i tiden (läs: 1960 cirka) bildades något som fick namnet HALTH-gruppen* inom byggområdet. De startade upp ett arbete i syfte att standardisera sättet att rita m.m. Det fick till följd att BST föreskrev en byggstandard i Handbok nr 2, Byggritningar 1973. Efter det följde en uppföljning av SIS som i allt grundade sig på detta arbete från HALTH, BST m.fl. Publikationen heter SS 03 22 25. I den föreskrevs att centrummått skulle betecknas med ett enkelt c (alltså t.ex. c 600) och gällde för Danmark, Norge och Sverige.
(*HALTH är initialerna på gruppens personer:
Hultqvist, Sven, civ.ing.
Albrektsson, Sten, civ.ing.
Lundin, Gösta, civ.ing.
Tyrén, Sven, civ.ing.
Holmberg, Åke, tekn. dr.
Tyrén är känd från sin välrenommerad ingenjörsbyrå. Holmberg var oxå ett känt namn inom bygg. De övriga vet jag ingenting om. Men de hann med att ge ut en publikation som föregick både BST och SIS arbete med ritningsstandarden. Publikationen heter 'Ändamålsenliga handlingar för byggnadskonstruktioner' och kom ut redan 1960 m.h.a. Statens nämnd för Byggnadsforskning. I den finns allt beskrivet från hur ritningarna skall vara disponerade, vikas, textningen utformad, måttsättning ske, mtrl.beteckningar anges och illustreras, snitten läggas, m.m. Där kommer svaret på din fråga varför texten skrivs i ordning utifrån och in.)
c/c var ett äldre sätt att beteckna centrumavståndet på. (Utläses 'centrum till centrum' som är samma sak som att mäta från 'kant till kant' över t.ex. en regel i vägg, förutsatt att den del som är inbegripen i måttet är lika tjock överallt.)
Sen hände det här med EU och då ställdes vår standard mot Tysklands och Frankrikes (för att ta några andra länder inom EU). Jag kan därför inte dag säga var s för centrum kommer ifrån och varför. På tyska, engelska och franska heter centrum 'centrum' och är förkortat c.
EU har på många områden (inte minst bygg) ställt till med en hel del problem i strävan att likforma för att andra länder ska kunna förstå bygghandlingarna och lämna anbud på jobb i andra länder enl. en av de fyra hörnstenarna i EU-föredraget. (Tjänster (m.m.) ska fritt kunna flyta mellan... osv.) Detta för att harmoniera med upphandlingsreglerna. Men det har bara politiska och pekuniära förtecken, inga byggtekniska. Så jag tecknar glatt vidare med både c/c, cc och ett enkelt c (och ser ett enkelt c som en förenkling av c/c). Men jag skulle aldrig drömma om att skriva ett s för sentrummått. Det är att skapa missförstånd när vi rör oss på hemmamark, utom möjligen i Norge
____________
Byggaren
(*HALTH är initialerna på gruppens personer:
Hultqvist, Sven, civ.ing.
Albrektsson, Sten, civ.ing.
Lundin, Gösta, civ.ing.
Tyrén, Sven, civ.ing.
Holmberg, Åke, tekn. dr.
Tyrén är känd från sin välrenommerad ingenjörsbyrå. Holmberg var oxå ett känt namn inom bygg. De övriga vet jag ingenting om. Men de hann med att ge ut en publikation som föregick både BST och SIS arbete med ritningsstandarden. Publikationen heter 'Ändamålsenliga handlingar för byggnadskonstruktioner' och kom ut redan 1960 m.h.a. Statens nämnd för Byggnadsforskning. I den finns allt beskrivet från hur ritningarna skall vara disponerade, vikas, textningen utformad, måttsättning ske, mtrl.beteckningar anges och illustreras, snitten läggas, m.m. Där kommer svaret på din fråga varför texten skrivs i ordning utifrån och in.)
c/c var ett äldre sätt att beteckna centrumavståndet på. (Utläses 'centrum till centrum' som är samma sak som att mäta från 'kant till kant' över t.ex. en regel i vägg, förutsatt att den del som är inbegripen i måttet är lika tjock överallt.)
Sen hände det här med EU och då ställdes vår standard mot Tysklands och Frankrikes (för att ta några andra länder inom EU). Jag kan därför inte dag säga var s för centrum kommer ifrån och varför. På tyska, engelska och franska heter centrum 'centrum' och är förkortat c.
EU har på många områden (inte minst bygg) ställt till med en hel del problem i strävan att likforma för att andra länder ska kunna förstå bygghandlingarna och lämna anbud på jobb i andra länder enl. en av de fyra hörnstenarna i EU-föredraget. (Tjänster (m.m.) ska fritt kunna flyta mellan... osv.) Detta för att harmoniera med upphandlingsreglerna. Men det har bara politiska och pekuniära förtecken, inga byggtekniska. Så jag tecknar glatt vidare med både c/c, cc och ett enkelt c (och ser ett enkelt c som en förenkling av c/c). Men jag skulle aldrig drömma om att skriva ett s för sentrummått. Det är att skapa missförstånd när vi rör oss på hemmamark, utom möjligen i Norge
____________
Byggaren
Det var en ordentlig redogörelse, som vanligt grundligt från i_byggaren.
Historia är, vad folk än tycker, viktigt. Utan den så brukar det vara svårare att förstå sin samtid, oavsett vi pratar teknik, politik eller ngt annat.
Jag antar att det under årens lopp har blivit glidningar i dessa standarder.
Finns det någonstanns på nätet att läsa dessa? Jag ska prova att googla lite ...
Historia är, vad folk än tycker, viktigt. Utan den så brukar det vara svårare att förstå sin samtid, oavsett vi pratar teknik, politik eller ngt annat.
Detta tar jag som intäkt för att det enda rätta är att ange utifrån och in, oavsett om det är vägg, tak eller grund man nu beskriver. Fast nu blev jag osäker ang grund, verkar det så naturligt?imported_Byggaren skrev:
Jag antar att det under årens lopp har blivit glidningar i dessa standarder.
Finns det någonstanns på nätet att läsa dessa? Jag ska prova att googla lite ...
Mikael_L skrev:---
Detta tar jag som intäkt för att det enda rätta är att ange utifrån och in, oavsett om det är vägg, tak eller grund man nu beskriver. Fast nu blev jag osäker ang grund, verkar det så naturligt?
Jag antar att det under årens lopp har blivit glidningar i dessa standarder.
Finns det någonstanns på nätet att läsa dessa? Jag ska prova att googla lite ...
Inte riktigt. Snittet som visats är en vägg. Där gäller 'ute ifrån och in'. För tak och golv gäller 'uppe ifrån och ner'.
Låt mig gärna veta vad du hittar även om mitt 'bäst-före-datum' är passerat med snart sju år
_______________
Byggaren
Jag kan väl säga som så att jag fann iaf ingen "gratis" dokumentation.
Jag kan tänka mig att det här är boken som tar kanske tar upp ungefär samma saker, men i senaste utgåva:
http://www.byggbokhandeln.com/sok/detalj.asp?ArtikelNummer=6428012
...eller kanske en helt annan bok, vad vet jag ...
Annars redovisar stödjer bl.a. denna PDF (som handlar om överföring av bygginfo till databaserade system) din utsaga om halth-gruppen. Inte för att jag tvivlade alltså ...
http://www.itbof.com/2002//rpt_dh_bh90-it.pdf
Där har dom en liten resume över historien från 50-60 tal och framåt.
Jag kan tänka mig att det här är boken som tar kanske tar upp ungefär samma saker, men i senaste utgåva:
http://www.byggbokhandeln.com/sok/detalj.asp?ArtikelNummer=6428012
...eller kanske en helt annan bok, vad vet jag ...
Annars redovisar stödjer bl.a. denna PDF (som handlar om överföring av bygginfo till databaserade system) din utsaga om halth-gruppen. Inte för att jag tvivlade alltså ...
http://www.itbof.com/2002//rpt_dh_bh90-it.pdf
Där har dom en liten resume över historien från 50-60 tal och framåt.
Mikael_L skrev:Jag kan väl säga som så att jag fann iaf ingen "gratis" dokumentation.
Jag kan tänka mig att det här är boken som tar kanske tar upp ungefär samma saker, men i senaste utgåva:
[länk]
...eller kanske en helt annan bok, vad vet jag ...
Annars redovisar stödjer bl.a. denna PDF (som handlar om överföring av bygginfo till databaserade system) din utsaga om halth-gruppen. Inte för att jag tvivlade alltså ...
[länk]
Där har dom en liten resume över historien från 50-60 tal och framåt.
Tack!
Jag har inte försökt leta på nyare info om ritningars utförande fastän jag har Auto-Cad på datorn (som jag aldrig använt och troligen inte heller kommer att använda).
Med datorstödd ritning (Cad) har en helt ny värld öppnat sig för konsulterna, där t.ex arkitekten förr var tvungen att bryta jobbet för att ta ett mellanoriginal utan mått och text för att VVS och el skulle kunna rita sina ritningar utan störningar i sin textning m.m. Nu ritas det på datorn i lager och ett lager kan då kopplas så att en ändring i grunden omgående slår igenom på de andras lager så att underkonsulterna får rätt underlag för rör-, kanal- och eldragningen så fort något är ändrat hos arkitekten. (Därför borde det t.ex. inte längre sitta några strömbrytare på fel sida om dörren (som var vanligt förr när el.konsulten inte fått reda på att arkitekten vänt på dörrhängningen). Men om det fortfarande är så eller inte, vet jag inte?)
Jag är alltså klart för datorstödd projektering av bara den orsaken. Det finns fler. T.ex. repetitiva moment. Har man ritat ett fönster på fasaden och övriga är av samma sort, är det bara att klippa och klistra. 3-D möjligheten är ytterligare en fördel med Cad där man kan vrida på huskroppen för att studera utseendet ur olika vinklar i all oändlighet. Även solens skuggbilder på fasaderna, beroende på hur fasaderna är orienterade mot väderstrecken och solens höjd under olika årstider (sådant jobb manuellt tar tid).
Däremot har jag lika mycket emot det eftersom man tappar känslan för vad man håller på med. Det är t.ex. stor skillnad mellan att se ritningen på skärmen och på ett papper. Inte minst skalenligt. Därför lätt att göra bedömningsfel. Det är oxå lättare att gå tillbaka till föregående ritningsversion på papper än i datorn även om nytt lager skapas för nya versioner av ritningen. Och tar vi hänsyn till kraschbenägenheten för datorn och jämför med att en pappersritning kan brinna upp eller förstöras på annat sätt, så är chansen större att det inte har brunnit hos alla dem som har fått kopior på ritningen än det är att andra sitter med en kopia på hårddisken. För backupen sköts för det mesta inte som den ska och det upptäcks oftast inte förrän olyckan är framme. Även om backupen är gjorde är det inte säkert att återläggningen lyckas. Det har t.o.m. hänt att backupen blir skadad i samband med återläggningen och det är detsamma som förlust av originalet.
_______________
Byggaren