Skyldighet att stäng grind.
Någonstans i någon lag står det att man har skyldighet att stänga en grind efter sig igen om man passerar den.
Någon som vet var detta står?
Någon som vet var detta står?
Nej men jag har en som jävlas med mig, han kör igenom hästhagarna och lägger bara ner elstängselgrindarna och kör över elbanden.bonnen skrev:
Sen stänger han när han kör tillbaka, men om hästarna rymmer undre tiden så vill jag veta vem som är ansvarig.
Börja med vad som finns kring Allemansrätten (ingen lag) och utifrån den brukar det finnas hänvisning till vilka lagar som reglerar detta. Men här låter det som någon har rätt att köra över din mark utifrån ett servitut, eller?
Jo det finns ett setvitut, men markägern och jag är överens om att ha grindar över vägen.AndersS skrev:
Han som arrenderar jakten däremot verkar tycka att det är jävligt jobbig med grindar.
Sen är det en helt annan fråga om man får ha grind eller inte.
Men så länge man inte har fått beslut om sk.grindförbud så har det ingen betydelse om det är det är ett serivitut eller inte.
Klockren skadegörelse! Om jag fattar konflikten rätt tycks två parter (vedeldaren och jakträttsarrendatorn) vara tvistiga om rätten att hålla en väg inom stängsel och grind. Båda grundar sina anspråk på avtal med samma markägare. Ingen av dem har laglig rätt att skada varandras egendom, utan måste givetvis rannsaka sina avtal, och reda upp saken tillsammans med markens ägare. Nu hjälper det inte de stackars hästarna ifall det är "olagligt" att de blir överkörda i trafiken. Försök därför tala jägaren till rätta innan du ringer polisen.
Vad jag inte riktigt förstår är parternas förhållande till vägservitutet. Om det är så att jakträttshavaren förutom sitt jaktarrende också har en fastighet som betjänas av detta vägservitut skulle jag tro att markägaren och hästägaren får lov att hålla vägen grindfri. Det borde gå genom att låta vägen dela hagen skilda instängslade hälfter.
Att med vett och vilje skada hästar är och förblir ett brottsbalksbrott.
Vad jag inte riktigt förstår är parternas förhållande till vägservitutet. Om det är så att jakträttshavaren förutom sitt jaktarrende också har en fastighet som betjänas av detta vägservitut skulle jag tro att markägaren och hästägaren får lov att hålla vägen grindfri. Det borde gå genom att låta vägen dela hagen skilda instängslade hälfter.
Att med vett och vilje skada hästar är och förblir ett brottsbalksbrott.
Jag tolkar det som det rör sig om en enskild väg och du har då rätt till grind eller motsvarande för t.ex. djurhållning. Den som arrenderar jakträtten måste efterleva de regler som du och den andra markägaren har kommit överens om då jag tolkar det som att det är den andra markägaren som har servitut att nyttja vägen, ni kan till och med sätta upp lås på grinden som bara ni har tillgång till. Däremot måste ni ombesörja att man kan passera gående enligt Allemansrätten.
Till saken hör att jägaren har anlagt en vildsvinsåtel 30 meter från min gräns och lockar därmed in vildsvin på vår mark. Svenska Jägarförbundet rekomenderar minst 200 meter från gräns till granne.
Vidare är det så att den mark som jägaren arrenderar var vi lovade av markägaren att få bruka som betesmark för våra hästar, och har så gjort i 6 år.
Servitutvvägen som även går över vår gårdsplan kom till i samband med avstyckningen av vår gård från stamfastigheten, överenskommelsen var då att vägen skulle bara användas till enstaka vikestransporter och lite vid jakt ( typ älgjakten ).
Nu har vi en situation där jägaren kör, i hög hastighet genom gårdsplan, först en gång varje dag för att kolla och fylla på åtelen och sedan ibland på nätterna för att jaga.
Vi har försökt att få honom att köra lite vettigare men ingenting hjälper.
Ägarna till fastigheten är väldigt gammla och har nog inte fattat vad som pågår och har säkert glömt att dom lovade oss att få ha marken till hästarna.
Jag är medveten om att ett servitut är en stark rättighet och att det var jävligt dumt att gå med på detta vid avstyckningen, men samtidigt får man ju hävda den muntliga överenskommelse som fanns vid avstyckningen.
Vidare är det så att den mark som jägaren arrenderar var vi lovade av markägaren att få bruka som betesmark för våra hästar, och har så gjort i 6 år.
Servitutvvägen som även går över vår gårdsplan kom till i samband med avstyckningen av vår gård från stamfastigheten, överenskommelsen var då att vägen skulle bara användas till enstaka vikestransporter och lite vid jakt ( typ älgjakten ).
Nu har vi en situation där jägaren kör, i hög hastighet genom gårdsplan, först en gång varje dag för att kolla och fylla på åtelen och sedan ibland på nätterna för att jaga.
Vi har försökt att få honom att köra lite vettigare men ingenting hjälper.
Ägarna till fastigheten är väldigt gammla och har nog inte fattat vad som pågår och har säkert glömt att dom lovade oss att få ha marken till hästarna.
Jag är medveten om att ett servitut är en stark rättighet och att det var jävligt dumt att gå med på detta vid avstyckningen, men samtidigt får man ju hävda den muntliga överenskommelse som fanns vid avstyckningen.
Verkar som jägaren är "boven i dramat" och då är det ju denne som insatserna bör inriktas på. Har ni satt er vid köksbordet och sagt vad ni tycker eller bara sagt "du kör lite lugnare och stäng grinden" i förbifarten?
Om inget händer får ni väl ställa upp en betongsugga och spola en iskana rätt mot den ev om ni har traktor ställa den så att det är smalt emellan där han måste köra.
Om inget händer får ni väl ställa upp en betongsugga och spola en iskana rätt mot den ev om ni har traktor ställa den så att det är smalt emellan där han måste köra.
Jag tycker faktiskt inte det finns så mycket mer att säga. Det enda tipset jag kan komma på är att kontakta markägaren, berätta om förhållandena i sak och be att därför få överta jaktarrendet, så snart nuvarande avtal löper till ända.
Skulle nog också försöka prata med jägaren, och hjälper inte det får du väl förklara för honom att varje gång han tänker bege sig ut på jakt, så kommer även du ge dig ut, utrustad med en "huligantuta"
Sedan får kan han ju drömma om att få med sig något ätbart hem...
Vill du inte "tuta" pga hästarna så finns det säker andra små oskyldiga saker som stör hans jakt, tills han lär sig att gå ur bilen och stänga grinden efter sig, den arma stackaren...
Undrar en sak, om han struntat i att stänga grinden och en av hästarna blir skadad, kan han då bli erstättningsskyldig?
Eller är det för svårt utan bildbevis att bevisa att det var han som inte stängde grinden, någon?
Lycka till!!!
Sedan får kan han ju drömma om att få med sig något ätbart hem...
Vill du inte "tuta" pga hästarna så finns det säker andra små oskyldiga saker som stör hans jakt, tills han lär sig att gå ur bilen och stänga grinden efter sig, den arma stackaren...
Undrar en sak, om han struntat i att stänga grinden och en av hästarna blir skadad, kan han då bli erstättningsskyldig?
Eller är det för svårt utan bildbevis att bevisa att det var han som inte stängde grinden, någon?
Lycka till!!!
naresjo: Precis som jag tidigare sagt blir man givetvis skydlig att ersätta en skada som man vållar. Det räcker att med hjälp av vittnen och personens egen redogörelse visa vad som faktiskt hänt. Eftersom skadegörelse är ett brottsbalksmål blir det polis och åklagare som ska sköta jobbet. Nu får vi hoppas att detta inte ska inträffa. Men lösa hästar i trafiken är definitivt ingen av dessa struntsaker, som polisen regelmässigt ignorerar.
För övrigt blir inget bättre bara för att man hämnas, jävlas och förstör, Detta är DÅLIG "pedagogik".
För övrigt blir inget bättre bara för att man hämnas, jävlas och förstör, Detta är DÅLIG "pedagogik".