"Ommöblering" av badrum, vad är möjligt
Har ännu en gång tagit itu med att försöka planera om vårt badrum inför den renovering som behövs göras. Har lite kval om vad som blir bra och vad som är möjligt, så jag tänkte fråga om någon här har lite input att komma med så jag kommer vidare.
Förutsättningarna är att vi har badrummet på andra våningen i vårt radhus och bjälklaget mellan våningarna är lättbetongelement, mao flyttar vi inte avloppen med någon större lätthet utan att riskera hållfastheten för bjäklaget.
Mina problem just nu:
1.Jag vill, om det är möjligt, få in både dusch och badkar något vi inte har idag, men det förutsätter att man kan använda handfats/bidé-avloppet till badkarsavlopp. Går det?
2.Hur gör jag om jag inte kan "gräva ner" en brunn där handfatet är idag, kan man ansluta badkaret utan brunn eller ska jag isf försöka höja upp badkaret?
3.Kan man placera handfatet framför fönstret eller blir det extremt opraktiskt? Vill helst inte ha badkaret under fönstret iaf.
4.Badkaret hamnar väldigt nära dörren, för nära? Blir det bättre med ett hörnbadkar, vill inte ha bubbel dock?
Någon annan som ser andra problem med min föreslagna lösning eller har andra bra förslag?
/Rebecca
Förutsättningarna är att vi har badrummet på andra våningen i vårt radhus och bjälklaget mellan våningarna är lättbetongelement, mao flyttar vi inte avloppen med någon större lätthet utan att riskera hållfastheten för bjäklaget.
Mina problem just nu:
1.Jag vill, om det är möjligt, få in både dusch och badkar något vi inte har idag, men det förutsätter att man kan använda handfats/bidé-avloppet till badkarsavlopp. Går det?
2.Hur gör jag om jag inte kan "gräva ner" en brunn där handfatet är idag, kan man ansluta badkaret utan brunn eller ska jag isf försöka höja upp badkaret?
3.Kan man placera handfatet framför fönstret eller blir det extremt opraktiskt? Vill helst inte ha badkaret under fönstret iaf.
4.Badkaret hamnar väldigt nära dörren, för nära? Blir det bättre med ett hörnbadkar, vill inte ha bubbel dock?
Någon annan som ser andra problem med min föreslagna lösning eller har andra bra förslag?
/Rebecca
Riskerar du verkligen hållfastheten i golvet om du gjuter igen de gamla hålen efter avloppen?FruEkorre skrev:
Efter vad jag förstår så borde detta gå att göra med vanligt golvspackel (t.ex. detta), eventuellt i omgångar för att inte överskrida maximal skikttjocklek.
Jag talar delvis i egen sak då jag funderar på att möblera om/flytta vägg mellan tvättstuga/bastu/duschhörna och badrum. Lättbetongbjälklag 250 mm.
Tänkte då fräsa ned golvet (typ en 50 mm) för att ge plats för golvvärme (vatten), samt flytta diverse avlopp.
För att återställa styrkan i golvet tänkte jag gjuta igen oanvända avloppshål, samt armera flytspacklet som jag gjuter in värmeslingorna med.
Om det är någon som har avvikande uppfattning så är jag tacksam för reaktioner.
Vad jag har läst på ritningar och i mina gamla broschyrer från skolan så är vi begränsade till håltagning max 80 mm på var sida elementskarven. Men det gäller ju iofs om man ska igenom bjälklaget. Sen om man ska få vettigt fall på ett avlopp i ett rum som är över 4 m långt blir ju hålet rätt djupt. Om jag slipper göra åverkan är jag iaf glad. Därav min egen begränsning till att lämna allt där det är.
Om du sedan kan ta bort 50 mm är ju osäkert, har du 50 mm pågjuten överbetong går det ju bra men annars? Mina ritningar är inte så detaljerade att jag kan se var spännarmeringen finns och sedan är det är ju lämpligt att lämna kvar täckskikt ovanför armeringen också. Du får aldrig samma hållfasthet om du tar bort 50 mm och sedan gjuter på det igen, vidhäftningen kan aldrig bli samma som massivt material och just ytan på lättbetong har ingen större hållfasthet. Tänk korthög, alla korten glider på varandra, samma effekt blir det ju med en pågjuten betong, den samverkar inte med resten av bjälklaget hur mycket du än armerar den.
Och jo, jag har tillbringat 4 år på VoV/LTH med inriktning byggnadskonstruktioner, det är 20 år sedan men jag kommer ihåg tillräckligt för att vara försiktig. Sen är ju allt beräknat med 3 ggrs säkerhet så det håller troligen iaf.....
Om du sedan kan ta bort 50 mm är ju osäkert, har du 50 mm pågjuten överbetong går det ju bra men annars? Mina ritningar är inte så detaljerade att jag kan se var spännarmeringen finns och sedan är det är ju lämpligt att lämna kvar täckskikt ovanför armeringen också. Du får aldrig samma hållfasthet om du tar bort 50 mm och sedan gjuter på det igen, vidhäftningen kan aldrig bli samma som massivt material och just ytan på lättbetong har ingen större hållfasthet. Tänk korthög, alla korten glider på varandra, samma effekt blir det ju med en pågjuten betong, den samverkar inte med resten av bjälklaget hur mycket du än armerar den.
Och jo, jag har tillbringat 4 år på VoV/LTH med inriktning byggnadskonstruktioner, det är 20 år sedan men jag kommer ihåg tillräckligt för att vara försiktig. Sen är ju allt beräknat med 3 ggrs säkerhet så det håller troligen iaf.....
Hm, tänkvärt.
Jag har cirka 30mm pågjuten betong nu, men det du säger om armeringen är intressant.
Hur menar du med "håltagning max 80mm på var sida elementskarven"?
Jag har ett avlopp från ett handfat som kommer ned genom taket i tvättstugan, precis i en elementskarv. Nybyggt på det viset, så så värst kritiskt kan det inte vara.
Har du nån uppfattning om hållfastheten/böjstyvheten hos 50mm lättbetong respektive 50mm flytspackel?
Jag får för mig att den högre densiteten hos spacklet betyder att det är starkare. Gjuter man på en kaka som dessutom går över flera element så torde man kompensera för den något sämre vidhäftningen. Sådär värstans mycket skjuvspänningar kan det väl egentligen inte bli, vad skulle inducera dem?
Jag kan förstå att det tar emot att hugga upp gravar i golvet för att ordna fall på avlopp (jag kan dra mina rakt ned till krypgrund), men hur är det draget i dag då?
Jag har el draget i mina bjälklag...
Om du fyller gravarna med golvspackel efter att du lagt rören så kommer du åtminstone ge omgivande lättbetong stöd, även om det inte går att se som homogent material så är det sannerligen inte öppna hål heller.
Sen får man kanske vara lite försiktig under själva arbetets gång, skippa att hoppa t.ex.
Jag tror även att ytskiktet (klinkern) gör sitt till för hållfastheten, vilket man, mig veterligen, aldrig räknar med. Klinkern som sådan är väldigt styv, och den borde ge ytterligare en laminatverkan på golvet då den är limmad på plats.
Men å andra sidan, då jag tittar på dina bilder igen, så ser det ut som att du "bara" behöver installera ett större avlopp där du tänkt ha badkaret (75 i stället för förmodligen nuvarande 50), kanske en något mindre åtgärd...
Jag har cirka 30mm pågjuten betong nu, men det du säger om armeringen är intressant.
Hur menar du med "håltagning max 80mm på var sida elementskarven"?
Jag har ett avlopp från ett handfat som kommer ned genom taket i tvättstugan, precis i en elementskarv. Nybyggt på det viset, så så värst kritiskt kan det inte vara.
Har du nån uppfattning om hållfastheten/böjstyvheten hos 50mm lättbetong respektive 50mm flytspackel?
Jag får för mig att den högre densiteten hos spacklet betyder att det är starkare. Gjuter man på en kaka som dessutom går över flera element så torde man kompensera för den något sämre vidhäftningen. Sådär värstans mycket skjuvspänningar kan det väl egentligen inte bli, vad skulle inducera dem?
Jag kan förstå att det tar emot att hugga upp gravar i golvet för att ordna fall på avlopp (jag kan dra mina rakt ned till krypgrund), men hur är det draget i dag då?
Jag har el draget i mina bjälklag...
Om du fyller gravarna med golvspackel efter att du lagt rören så kommer du åtminstone ge omgivande lättbetong stöd, även om det inte går att se som homogent material så är det sannerligen inte öppna hål heller.
Sen får man kanske vara lite försiktig under själva arbetets gång, skippa att hoppa t.ex.
Jag tror även att ytskiktet (klinkern) gör sitt till för hållfastheten, vilket man, mig veterligen, aldrig räknar med. Klinkern som sådan är väldigt styv, och den borde ge ytterligare en laminatverkan på golvet då den är limmad på plats.
Men å andra sidan, då jag tittar på dina bilder igen, så ser det ut som att du "bara" behöver installera ett större avlopp där du tänkt ha badkaret (75 i stället för förmodligen nuvarande 50), kanske en något mindre åtgärd...
Meningen med håltagning vid skarvarna är just att det är där du ska göra håltagningen, iaf i våra element finns ingen armering förrän tidigast 80 mm in från kanten, så det maximala hålet blir 160 mm. Detta bör ju räcka för en brunn, det gäller bara att identifiera var skarven är, även om det är pågjutet betong ovanpå, så man "gräver" på rätt ställe. Sen kan det ju påverka planlösningen var det faktiskt går att få ner brunnen.
Jag misstänker från den VS-ritning jag har sett engång i tiden att avloppen idag ligger i gravar främst i skarvarna, riktigt hur det är gjort går inte riktigt att få klart för sig utan att riva taket i hallen nedanför, brunnen/avloppet under det nuvarande badkaret går troligen genom bjäklaget och ovanför undertaket bort till stammen bakom toan för där är undertaken lägre.
Böjstyvheten hos betongen är högre men jag tror inte du kan räkna med att den samverkar med lättbetongen under, därför ger det en totalt sämre böjstyvhet än att lämna det massiva materialet. Sedan om det bara är 20 mm av lättbetongen som ska bort bör det ju knappast bli något problem, dock bör man ju veta var man har ovankantsarmeringen innan man ger sig på något sådant. Den bör du ju dock kunna gräva dig ner till på något enstaka ställe för att kolla, om du nu inte har några exakta ritningar. Du ska ju inte frilägga den helt när du börjar fräsa.
Jag misstänker från den VS-ritning jag har sett engång i tiden att avloppen idag ligger i gravar främst i skarvarna, riktigt hur det är gjort går inte riktigt att få klart för sig utan att riva taket i hallen nedanför, brunnen/avloppet under det nuvarande badkaret går troligen genom bjäklaget och ovanför undertaket bort till stammen bakom toan för där är undertaken lägre.
Böjstyvheten hos betongen är högre men jag tror inte du kan räkna med att den samverkar med lättbetongen under, därför ger det en totalt sämre böjstyvhet än att lämna det massiva materialet. Sedan om det bara är 20 mm av lättbetongen som ska bort bör det ju knappast bli något problem, dock bör man ju veta var man har ovankantsarmeringen innan man ger sig på något sådant. Den bör du ju dock kunna gräva dig ner till på något enstaka ställe för att kolla, om du nu inte har några exakta ritningar. Du ska ju inte frilägga den helt när du börjar fräsa.