Jag säger inte emot generellt. Dock står så här i artikeln:K klimt skrev:
"Vad familjen inte visste var att intygsgivaren till marmorbadrummet hade antecknat avvikelser redan när badrummet byggdes, något som inte framgick vid försäljningen."
Läser man de offentliga handlingarna framgår att den mäklare som fått uppdraget vid försäljningen också känner sig lurad. Hade han fått veta, som i det här fallet, att badrumsfirman som renoverade fem år innan skrivit avvikelser om att badrummet inte kunde göras fackmässigt på grund av beställarens önskemål, ja då hade mäklaren inte marknadsfört badrummet och lägenheten som totalrenoverad och exklusivt i toppskick. Det framgår i vittnesmålet. Av handlingarna framgår att säljaren dessutom själv klagat på badrummet tidigare i domstol, dess bristande fackmässighet, i ett annat mål. Men ingenting berättades om felen när säljaren, själv till yrket mäklare, sålde badrummet och lägenheten vidare. Köparen vill att HD prövar om inte detta ingår i upplysningsplikten, varför inte handlingarna lämnades över vid försäljning, och om beloppet 460 000 kr upp till 1 300 000 kr (tre olika offerter) i absoluta tal för ombyggnad ska anses tillräckligt allvarligt/substantiellt för en privatperson trots boendes i Stockholm. Rafflande läsning…G Genomklok skrev:
Exakt så. Läser man handlingarna är det bl a detta som köparen vill få prövat i HD. Är 460 000 upp till 1.3 miljoner (som var spannet för att bygga om, det lägsta från en firma utan våtrumsbehörighet) inte en tillräcklig substantiell summa i absoluta tal för en privatperson. Oavsett procentandel av köpeskilling. I Stockholm slår det hårdare och en köpare ska alltså stå risken själv jämfört med köpare i övriga landet. Men också om inte säljaren i sin upplysningsplikt ska lämna över papprena på badrummet vid försäljning; eftersom avvikelser från fackmässighet där framgår. Badrummet var inte fackmässigt byggt. Enligt Hovrätten behöver inte en säljare göra detta, inte ens på uppmaning överlämnades handlingen från säljaren. Säljaren hade dessutom själv i ett tidigare mål fått ner sin kostnad för badrumsrenoveringen genom att klaga på fel i badrummet. Inte heller detta upplystes köparen om (inte heller den av säljaren anlitade mäklaren upplystes). Köparen var lekman men säljaren var till yrket mäklare sedan årtionden. Mäklaren som anlitats vid försäljningen, av säljaren (också mäklare) vittnade till köparens fördel.S sjoelund skrev:
Jag har nu läst hovrättens dom. Som så ofta i dessa fall kan man konstatera att det främst finns förlorare. Man får nog skilja på juridiska och moraliska argument. Hovrätten konstaterar att det fanns en friskrivning genom hänvisningen till befintligt skick. Man säger vidare att det finns ett fel i badrummet men att detta inte kan anses som väsentligt då det kan åtgärdas till en låg andel av försäljningspriset. Detta följer tidigare praxis och var förväntat. Den ende vinnaren i ärendet var kanske köparens jurist som drev ett fall med mycket små möjligheter att vinna. Köparen är förlorare och får betala en hög kostnad för ett nytt badrum, rättegångskostnaderna är ungefär lika höga som ett lyxigt badrum kostar. Säljaren framstår kanske i dålig dager genom att inte ha gett kompletta upplysningar, men det upplysningsplikten är svagare än undersökningsplikten.J Jernets skrev:
Man har genom reglering förbättrat informationen till köpare av bostadsrätter genom ett antal nyckeltal som ska redovisas. Det som kanske borde tillfogas som inte finns idag är hur viktig undersökningsplikten är. Många köpare känner nog inte till den praxis som innebär att fel med bedömd kostnad upp till ca 5 procent av försäljningspris troligen inte kan ge ersättning trots att det kan bli stora belopp. Om köpare generellt kände till detta skulle man nog undersöka bättre före köp.
Flertalet köp av bostadsrätt görs med begränsad undersökning före köp. I detta fall kunde en besiktningsman hitta troliga fel, men denna undersökning gjordes först efter köp. Om våtrum är relativt nya och dyra bör man som köpare kräva intyg och om sådana inte finns utgå från att brister kan finnas och anpassa sina bud efter detta. I detta fall är det ändå osäkert hur stort problemet är. Badrummet renoverades år 2015 och lägenheten såldes sedan år 2020 utan skador men med brister i badrummet. Om jag förstår rätt används badrummet fortfarande.
”Om våtrum är relativt nya och dyra bör man som köpare kräva intyg och om sådana inte finns utgå från att brister kan finnas och anpassa sina bud efter detta.”K klimt skrev:
I överklagan till Högsta Domstolen, Mål nr T 2864-24, framgår att ett sådant intyg fanns på det nya badrummet. Men inte ens när köparen bad om detta intyg överlämnades intyget. Utan intyget fick införskaffas direkt från våtrumsfirmans arkiv.
Så frågan är om HD tänker besluta om principen framåt att det ska ingå i upplysningsplikten att inte få dölja en sådan värdehandling. I detta fall står där: ”beställarens önskemål avviker från installationsreglerna för Säker Vatteninstallation".
Beställaren, som är säljaren, till yrket mäklare med eget mäkleri, vägrade överlämna intyget till köparen. Så vad göra i ett sådant läge? För det du skriver ovan i citatet är såklart rätt. Men om säljaren aktivt döljer intyget?
Ni som tagit del av domen, det är inte möjligt att få ta del av hovrättens målnummer? Så kan vi som är intresserade, begära ut den själv.
intyget visade i detta fall att badrummet inte lever upp till regelverket, branschens standard och fackmässighet. Det var inte ett fuskbygge med intyg om att allt trots allt var rätt. Tvärt om. Då är det nog i mina ögon, det som branschen menar är ett värdeintyg, vid försäljning och vid försäkring. Om ingen längre behöver överlämna dessa intyg (mäklaren i detta fall vägrade ju göra det) till nästa köpare, ja då saknar dessa intyg framåt verkligen betydelse. Men det är ju detta som HD ev ska pröva. Hittills oprövat.Jonatan79 skrev:
Om man inte kan få ett intyg före köp så bör man som köpare fatta misstankar att allt inte är ok och antingenJ Jernets skrev:
1. Göra en oberoende bedömning av badrummet, i detta fall hade man i vart fall noterat de felaktiga rören
2. Anpassa sin budgivning till risken att badrummet inte är ok och göra ett avdrag vid budgivn8ng
Ja. Det verkar rimligt efter Hovrättens dom. Om inte HD ger sig in och styr upp.K klimt skrev:
Men du skriver: ”Säljaren framstår kanske i dålig dager genom att inte ha gett kompletta upplysningar”. Är detta det enda straffet för en oseriös säljare/mäklare?
Detta är inget nytt efter domen utan följer praxis.J Jernets skrev:
Det finns inget straff för säljare som inte ger kompletta upplysningar. Det kan bero på många skäl som hög ålder, bristande minne men det vanligaste är väl bara strävan efter en god affär. Det är därför som en köpare bör undersöka och kontrollera och inte lita på vackra ord från en säljare. Lagstiftningen är uppbyggd på undersökningsplikt men inte på upplysningsplikt.