Åtgärda rötskada fasad med ev. större omfattning
Har fått ett problem med en rötskada på fasaden som jag trodde jag skulle kunna åtgärda själv genom att ta bort rötskadat material tills jag träffar på friskt trä och sedan byta det rötskadade träet till nytt och slutligen sätta ny panel på den väggen. Ytterpanelen har haft en felkonstruerad offerbräda och att trallen till altanen legat för nära, vilket med största sannolikhet orsakat iaf rötskadan i nederkant på den relativt nya ytterpanelen. Hade naturligtvis därför tänkt åtgärda dessa orsaker samtidigt. Men det finns samtidigt omständigheter som gör att jag misstänker att här finns en mer omfattande gammal rötskada som fanns redan innan jag köpte huset för tre år sedan och som byggts över när huset tilläggsisolerades och fick ett extra lager ny ytterpanel för ca 10 år sedan.
Min huvudvärk nu är att jag kört fast ang. hur jag skall gå vidare, då det blivit mer komplicerat. Är osäker på om det går att riva bort mer från utsidan och hur jag i såna fall skall ersätta och/eller förstärka konstruktioner, eller om jag nu står inför ett betydligt större projekt där jag måste riva upp golvet i köket osv. Alternativt om det går att byta ungefär det jag rivit bort på utsidan, bygga igen med ny panel osv., åtgärda så det inte kan komma in ny fukt (det är torrt i dag, så långt jag kan bedöma) och sen inte göra något ytterligare på insidan i dagsläget utan ta det som ett separat projekt om det skulle behövas i framtiden och då enbart arbeta inifrån, utan att behöva riva bort ytterpanelen igen.
Längre beskrivning och bilder nedan, för den som orkar läsa.
--------------------------------------------------------
Problemet är vid väggen mellan kök/förråd och altan samt kortväggen runt hörnet vid ytterdörr lilla hallen.
Köksdelen utgör ursprungliga äldsta delen av huset från 1936 med krypgrund under, därefter tillbyggt med vardagsrum/badrum för 50 år sedan och sovrumsdel för 10 år sedan. Tilläggsisolerat och ny ytterpanel för ca 10 år sedan av förrförra ägaren. I samband med detta nytt kök och totalrenovering av huset i övrigt. Då huset står på berg som är som högst under förråd/hall så är krypgrunden enbart delen av köket överst i bild. Därefter stöter man på mur/berg ungefär vid väggen mellan kök/förråd, så förrådsdelen står direkt på betongmur på berget där utrymmet under är oåtkomligt.
I samband med att jag våren/försommaren 2024 började förbereda för ommålning av huset upptäckte jag att offerbrädan i nederkant av ytterpanelen till köksväggen mot uteplats var rötskadad. Även den korta ytterväggen i vinkel mot ytterdörr hade en rötskada på offerbrädan.
Då jag flyttade bort en garderob på insidan i förrådet upptäckte jag även påväxt av svartmögel på golvlist och en fuktkvot på drygt 20%.
Jag tog då bort markplattor och underliggande grus framför ytterdörr vid lilla hallen och upptäckte då fuktskadad och delvis rötskadad tryckimpregnerad regel under panelen och offerbrädan. Denna regel sitter i vinkel mot regel till trädäck.
När jag tog bort offerbrädan i början av juni upptäckte jag att panelen bakom var rötskadad.
Jag sågade av nedersta delen av panelen med vinkel för att kunna ersätta med ny offerbräda med lutning. Upptäckte då även röta i bakomliggande reglar och spikläkt.
Jag fortsätter att ta bort bit för bit av rötskadade delar i nederkant med hopp om att komma till friskt trä och sedan ersätta med nytt trä där det behövs. Detta påbörjas under sensommaren.
Jag tar bort masonitskivan på väggen i förrådet för att inspektera bakomliggande delar. Planket på väggen ser friskt ut från insidan och har (efter att allt torkat upp under början av sommaren) endast något förhöjd fuktkvot. Även golvbrädorna ser friska ut.
Jag tar bort ytterpanel och isolering där detta är möjligt. Tanken är att ersätta med ny ytterpanel senare. Nedersta regel och spikläkt är delvis rötskadade, framför allt närmast ytterhörnet. Upptäcker även en tryckimpregnerad regel/syll i underkant av väggen som måste lagts dit relativt nyligen av en tidigare ägare.
Pga dels att andra konstruktioner byggts utanpå panelen, dels inkommande elledning till elcentral på kortväggen vid dörren gick inte all panel att demontera. Dessa panelbrädor sågades istället av med 45 graders vinkel i nederkant för att kunna ”skarva” med ny panel under.
Efter att även reglar, spikläkt och vindpapp tagits bort för att frilägga den bakomliggande äldre panelen blev det tydligt att den äldre panelen var rötskadad i underkant.
Rötskadan i den gamla panelen sträcker sig längs hela köksväggens längd, medan den nya ytterpanelen, spikläkt och närmast underliggande reglar till isoleringen enbart var rötskadad från ytterhörnet närmast dörren och ca 2/3 in längs väggen till mitten av fönstret i längsled. Jag misstänker därför att det även kan ha funnits en gammal och mer omfattande rötskada som är överbyggd i samband med tilläggsisolering och som fanns redan vid husköpet.
Fortsättning i nästa inlägg...
Min huvudvärk nu är att jag kört fast ang. hur jag skall gå vidare, då det blivit mer komplicerat. Är osäker på om det går att riva bort mer från utsidan och hur jag i såna fall skall ersätta och/eller förstärka konstruktioner, eller om jag nu står inför ett betydligt större projekt där jag måste riva upp golvet i köket osv. Alternativt om det går att byta ungefär det jag rivit bort på utsidan, bygga igen med ny panel osv., åtgärda så det inte kan komma in ny fukt (det är torrt i dag, så långt jag kan bedöma) och sen inte göra något ytterligare på insidan i dagsläget utan ta det som ett separat projekt om det skulle behövas i framtiden och då enbart arbeta inifrån, utan att behöva riva bort ytterpanelen igen.
Längre beskrivning och bilder nedan, för den som orkar läsa.
--------------------------------------------------------
Problemet är vid väggen mellan kök/förråd och altan samt kortväggen runt hörnet vid ytterdörr lilla hallen.
Köksdelen utgör ursprungliga äldsta delen av huset från 1936 med krypgrund under, därefter tillbyggt med vardagsrum/badrum för 50 år sedan och sovrumsdel för 10 år sedan. Tilläggsisolerat och ny ytterpanel för ca 10 år sedan av förrförra ägaren. I samband med detta nytt kök och totalrenovering av huset i övrigt. Då huset står på berg som är som högst under förråd/hall så är krypgrunden enbart delen av köket överst i bild. Därefter stöter man på mur/berg ungefär vid väggen mellan kök/förråd, så förrådsdelen står direkt på betongmur på berget där utrymmet under är oåtkomligt.
I samband med att jag våren/försommaren 2024 började förbereda för ommålning av huset upptäckte jag att offerbrädan i nederkant av ytterpanelen till köksväggen mot uteplats var rötskadad. Även den korta ytterväggen i vinkel mot ytterdörr hade en rötskada på offerbrädan.
Då jag flyttade bort en garderob på insidan i förrådet upptäckte jag även påväxt av svartmögel på golvlist och en fuktkvot på drygt 20%.
Jag tog då bort markplattor och underliggande grus framför ytterdörr vid lilla hallen och upptäckte då fuktskadad och delvis rötskadad tryckimpregnerad regel under panelen och offerbrädan. Denna regel sitter i vinkel mot regel till trädäck.
När jag tog bort offerbrädan i början av juni upptäckte jag att panelen bakom var rötskadad.
Jag sågade av nedersta delen av panelen med vinkel för att kunna ersätta med ny offerbräda med lutning. Upptäckte då även röta i bakomliggande reglar och spikläkt.
Jag fortsätter att ta bort bit för bit av rötskadade delar i nederkant med hopp om att komma till friskt trä och sedan ersätta med nytt trä där det behövs. Detta påbörjas under sensommaren.
Jag tar bort masonitskivan på väggen i förrådet för att inspektera bakomliggande delar. Planket på väggen ser friskt ut från insidan och har (efter att allt torkat upp under början av sommaren) endast något förhöjd fuktkvot. Även golvbrädorna ser friska ut.
Jag tar bort ytterpanel och isolering där detta är möjligt. Tanken är att ersätta med ny ytterpanel senare. Nedersta regel och spikläkt är delvis rötskadade, framför allt närmast ytterhörnet. Upptäcker även en tryckimpregnerad regel/syll i underkant av väggen som måste lagts dit relativt nyligen av en tidigare ägare.
Pga dels att andra konstruktioner byggts utanpå panelen, dels inkommande elledning till elcentral på kortväggen vid dörren gick inte all panel att demontera. Dessa panelbrädor sågades istället av med 45 graders vinkel i nederkant för att kunna ”skarva” med ny panel under.
Efter att även reglar, spikläkt och vindpapp tagits bort för att frilägga den bakomliggande äldre panelen blev det tydligt att den äldre panelen var rötskadad i underkant.
Rötskadan i den gamla panelen sträcker sig längs hela köksväggens längd, medan den nya ytterpanelen, spikläkt och närmast underliggande reglar till isoleringen enbart var rötskadad från ytterhörnet närmast dörren och ca 2/3 in längs väggen till mitten av fönstret i längsled. Jag misstänker därför att det även kan ha funnits en gammal och mer omfattande rötskada som är överbyggd i samband med tilläggsisolering och som fanns redan vid husköpet.
Fortsättning i nästa inlägg...
Fortsättning med resterande bilder...
För att ytterligare bedöma rötskadans djup sågade jag av den nedersta delen av den gamla ytterpanelen. Då framkommer att det finns omfattande röta i bakomliggande regelverk osv.
På den del av väggen som var närmast hörnet (ungefär fram till där det är en innervägg mellan förråd och kök) var det förutom murkna reglar någon slags porös träfiberskiva. Det går även att se att hörnkonstruktion är rutten i nederkant. Virket upplöses till sågspån bara man petar på det. Det blir också tydligt att tryckimpregnerade reglar är ditsatta relativt nyligen, antagligen vid tilläggsisolering för ca 10 år sedan.
Bakom rutten regel syns bakomliggande innervägg (plank/masonit) som också ses på bilderna inifrån förrådet. Denna är rutten i nederkant, dvs under ”friska” nivån synlig inifrån förrådet.
Den del av väggen (troligen äldre) som är utanför köket har istället för träfiberplattor någon slags längsgående plankvägg, där nedersta plankan har kraftig röta. Det är utsågat för reglar (golvreglar?) som sticker ut och som även har något juteliknande material runt sig. Dessa är också i olika grad rötskadade i änden.
Tacksam för all input!
För att ytterligare bedöma rötskadans djup sågade jag av den nedersta delen av den gamla ytterpanelen. Då framkommer att det finns omfattande röta i bakomliggande regelverk osv.
På den del av väggen som var närmast hörnet (ungefär fram till där det är en innervägg mellan förråd och kök) var det förutom murkna reglar någon slags porös träfiberskiva. Det går även att se att hörnkonstruktion är rutten i nederkant. Virket upplöses till sågspån bara man petar på det. Det blir också tydligt att tryckimpregnerade reglar är ditsatta relativt nyligen, antagligen vid tilläggsisolering för ca 10 år sedan.
Bakom rutten regel syns bakomliggande innervägg (plank/masonit) som också ses på bilderna inifrån förrådet. Denna är rutten i nederkant, dvs under ”friska” nivån synlig inifrån förrådet.
Den del av väggen (troligen äldre) som är utanför köket har istället för träfiberplattor någon slags längsgående plankvägg, där nedersta plankan har kraftig röta. Det är utsågat för reglar (golvreglar?) som sticker ut och som även har något juteliknande material runt sig. Dessa är också i olika grad rötskadade i änden.
Tacksam för all input!
Sådant där vill man inte upptäcka, men det förekommer ju. 😢
Hur är konstruktionen/stommen - regelverk med stående reglar mot syll på grundmur?
Finns det syllpapp mellan mur och syll?
Går det att sektionera reparationerna i mindre bitar?
(Kan vara bra nu när hösten närmar sig och arbetet tar tid om man gör jobbet själv.)
Om man vet att den bärande stommen är ok så har man ett val mellan att fuska och täcka över eller att reparera och byta allt fuktskadat.
Tycker dock att det ser ut som att det kan finnas pågående angrepp av trägnagare på ngn av de sista bilderna (#2)? Det är vad man kan förvänta sig då de gärna börjar i lättuggade delar med hög fukthalt. Tyvärr kan de sedan gå vidare i friskt trä, så länge det är tillräckligt fuktigt, dvs ej inomhus men i yttre och undre delar av väggar och golv.
Hur är konstruktionen/stommen - regelverk med stående reglar mot syll på grundmur?
Finns det syllpapp mellan mur och syll?
Går det att sektionera reparationerna i mindre bitar?
(Kan vara bra nu när hösten närmar sig och arbetet tar tid om man gör jobbet själv.)
Om man vet att den bärande stommen är ok så har man ett val mellan att fuska och täcka över eller att reparera och byta allt fuktskadat.
Tycker dock att det ser ut som att det kan finnas pågående angrepp av trägnagare på ngn av de sista bilderna (#2)? Det är vad man kan förvänta sig då de gärna börjar i lättuggade delar med hög fukthalt. Tyvärr kan de sedan gå vidare i friskt trä, så länge det är tillräckligt fuktigt, dvs ej inomhus men i yttre och undre delar av väggar och golv.
Stommen är lite oklar och varierande. I synnerhet det som syns på de två sista bilderna i mitt andra inlägg är från den äldsta delen av huset från 1936 och motsvarar ungefär 2/3 av den aktuella ytterväggen, utanför köket. Jag gissar att det är stående eller ligganda plankvägg. Jag misstänker att den regel man ser på bilderna som ligger ovanpå den nyare tryckimpregnerade regeln är en del av det som golvbjälklaget är fäst mot, gissningsvis ungefär enligt skiss, där den övre skissen är det som syns på bild och den undre skissen är golvbjälkarna, men det är bara en gissning. Den tryckimpregnerade regeln ligger i sin tur på muren och det är krypgrund bakom.Oldboy skrev:
Tittar jag längst in i innerhörnet så kan jag precis där panelen är avsågad skymta vad som ser ut att vara en tunnare regel/läkt och masonit ovanpå.
Tog en till bild där man tydligare ser den tryckimpregnerade regeln under som måste varit ditlagd rätt nyligen, gissningsvis i samband med att huset fick ny fasad för 10 år sedan.
Den tredjedel av väggen som är utanför förrådet tror jag är utbyggd något senare. Masonit innerst, sedan stående plankvägg, treetex-liknande skivmaterial och panel. Har inte sett några stående reglar. Här vilar inget av konstruktionen alls på den tryckimpregnerade regeln. Den tryckta regeln vilar på mur (gröna pilen) i samma nivå som den andra äldre delen av väggen, men sedan kan man skymta att muren är uppbyggd mer bakom (röda pilen) och jag gissar att förrådets konstruktioner vilar på denna mer uppbyggda del av muren. Kan inte se tillräckligt mycket för att avgöra om det ligger syllpapp eller liknande under.
Ja, det verkar vara insektsangrepp, kanske hästmyror? Oklart om det är pågående. Har inte sett några levande insekter förutom spindlar och en och annan stekel som suttit på träet (ser ut som en blandning av geting och flygmyra med randig och smal bakkropp), men osäker på om det bara slumpat sig så att de flugit dit. Några levande myror har jag inte sett till vid denna del av huset så länge jag har bott här, men har haft svartmyror vid stenläggningar osv och på sensommaren har det varit stora mängder flygmyror i luften omkring garaget en bit bort. Tidigare ägare nämnde att han hade problem med myrinvasion inomhus vid något tillfälle, men det skall han ha fått bukt med. När jag öppnat elcentralen i förrådet har det funnits en mycket stor mängd döda myror där, gissar att det är från tidigare myrinvasion. Osäker på vilken sorts myror.
Allt trä jag kommer åt är i dagsläget torrt.
Jag hoppas ju att det skall gå att sektionera det, så att jag kan reparera de yttre delarna själv nu, eventuellt ta hjälp med något moment om det är svårt och sedan vänta med de inre delarna om det inte är nödvändigt nu, men i såna fall kunna göra det inifrån vid behov senare utan att behöva riva upp ytterväggen igen. Men jag har svårt att bedöma detta.
Redigerat:
Efter en titt på vinden ser det ut som att det är liggande plankvägg på den delen av väggen som är utanför köket och tillhör ursprungliga äldsta delen av huset från 1936.
Däremot stående plankvägg på den del av väggen som är utanför förrådet.
Den vägg som syns till vänster i bild är ovanför innerväggen mellan kök och förråd. Kan möjligen ha varit ursprungliga ytterväggen på huset och så har delen med förrådet byggts till.
Däremot stående plankvägg på den del av väggen som är utanför förrådet.
Den vägg som syns till vänster i bild är ovanför innerväggen mellan kök och förråd. Kan möjligen ha varit ursprungliga ytterväggen på huset och så har delen med förrådet byggts till.
Hur tjock är "brädan" som ligger över den nya tryckimpregnerade regeln?
En misstanke är att den "brädan" har gått hela vägen ner till grunden, men var uppmurken och hackades ut och så la man in den tryckta regeln istället. Isf kanske dess inre del vilar mot muren och utgör syll och bär huset.
På äldre hus är ibland golvet byggt fristående från väggarna. Dvs golvbjälkarna vilar på stenar/plintar. Men på ett hus fr -36 är det troligen ett normalt bjälklag som sitter ihop med väggarna.
Om liggande "brädor"/plank ska vara bärande utan stående reglar så bör de vara tämligen breda/tjocka, även om det går att bygga "timmerhus" med smalare dimensioner. Stående bärande plank är däremot rätt vanligt. Oavsett så brukar de ha en syll.
Om du kan jämföra höjd på golvet inne och de där ändträna som syns så kanske det går att få en bättre bild av om och isf hur ev golvbjälkar är urjackade. Tror att det kan finnas alla varianter på det temat...
Det som behöver fastställas är om den bärande syllen är tillräckligt frisk för att göra sitt jobb, eller om den är hopplöst dålig och därmed måste bytas.
Hålen ser ut som det skulle kunna vara t ex strimmig trägnagare. Do ser ingenting då de (larverna) gnager inne i stocken tills de är mogna och gör sina karaktäristiska flyghål för att flyga ut. De är ca 2 cm långa bronsfärgade skalbaggar som vuxna individer. Är det aktiva/pågående anfall så ser man det genom att det blir små högar med färskt sågspån under hålen.
En misstanke är att den "brädan" har gått hela vägen ner till grunden, men var uppmurken och hackades ut och så la man in den tryckta regeln istället. Isf kanske dess inre del vilar mot muren och utgör syll och bär huset.
På äldre hus är ibland golvet byggt fristående från väggarna. Dvs golvbjälkarna vilar på stenar/plintar. Men på ett hus fr -36 är det troligen ett normalt bjälklag som sitter ihop med väggarna.
Om liggande "brädor"/plank ska vara bärande utan stående reglar så bör de vara tämligen breda/tjocka, även om det går att bygga "timmerhus" med smalare dimensioner. Stående bärande plank är däremot rätt vanligt. Oavsett så brukar de ha en syll.
Om du kan jämföra höjd på golvet inne och de där ändträna som syns så kanske det går att få en bättre bild av om och isf hur ev golvbjälkar är urjackade. Tror att det kan finnas alla varianter på det temat...
Det som behöver fastställas är om den bärande syllen är tillräckligt frisk för att göra sitt jobb, eller om den är hopplöst dålig och därmed måste bytas.
Hålen ser ut som det skulle kunna vara t ex strimmig trägnagare. Do ser ingenting då de (larverna) gnager inne i stocken tills de är mogna och gör sina karaktäristiska flyghål för att flyga ut. De är ca 2 cm långa bronsfärgade skalbaggar som vuxna individer. Är det aktiva/pågående anfall så ser man det genom att det blir små högar med färskt sågspån under hålen.
Jag mäter upp den till ca 45x145 mm
När jag mäter på insidan och jämför med utsidan så verkar golvet i köket ligga ungefär i nivå med ovansidan av den aktuella regeln, kanske ett par cm ovanför. Så det verkar ju som den regeln är en del av golvbjälklaget som golvet vilar på, eller i alla fall ligger i samma nivå som det.
Tror du att det går att byta den från utsidan i såna fall, i och med att jag redan öppnat upp, så jag slipper riva upp golvet i köket också?
Det verkar ju inte alls bra i såna fall. Fan, det känns som att detta är på väg att utvecklas till en fullständig mardröm 😞
Njae, de är måttligt farliga, ganska långsamma på att förstöra virkets bärighet. De börjar med det lättugade, dvs röta och ytved. Vi har pågående angrepp i många reglar och bjälkar i våra gamla byggnader. Beroende på hur grovt virket är så kan de hålla på i 100-tals år innan styrka/bärighet är äventyrad, men då talar jag förstås om gamla rejäla dimensioner som 6x6" och däromkring.R rvs skrev:
Oftast går det att byta syllar utifrån som jag förstått det. Men, det är ju fullt tänkbart att man måste stämpa upp golvet medans byte pågår. Det är en av fördelarna med gamla hus. De är rejält byggda, med rejält virke, så det går att lyfta hus och väggar relativt lätt, samt att det också är relativt enkelt att skarva in nytt friskt virke. (Iaf i teorin.)R rvs skrev:
Anlitade en erfaren besiktningsman för att få hjälp med bedömning, byggnadsteknisk rådgivning kring åtgärd och ev. hjälp med att gå vidare juridiskt mot säljare eller försäkringsbolag. Han var här idag och konstaterade omfattande gammal rötskada i stommen som måste funnits i många år och förmodligen endast varit provisoriskt åtgärdad av förrförra ägaren för ca 10 år sedan och sedan påbyggd med ny panel utanpå och nytt kök och golv på insidan. Även han var inne på att det var insektsangrepp av strimmig trägnagare, men han misstänkte också att det var angrepp av äkta hussvamp.
Skulle det vara äkta hussvamp så är det verkligen inte kul... Har skickat in prov för analys och får förhoppningsvis svar i veckan. Skall även såga upp syllen/planket så jag kan se in till bjälklaget för köket och riva bort ett par golvplankor i förrådet för att kunna inspektera bjälklaget där. Sedan får det bli att ta fram en plan utifrån vad som har framkommit.
Är ju inte direkt upplyftande när man läser om äkta hussvamp och hur omfattande det kan bli att åtgärda.
Fick svar på analysen nu. Den visar på brunröta och kraftigt insektsagrepp, med larver efter någon skalbagge (kan ev. vara strimmig trägnagare, även om det såg ut som att insekten ev. kan vara större än så). Eftersom det inte fanns någon rötsvamp kvar i provet gick det inte att bevisa att det var äkta hussvamp, men utseendet på rötan gör att det ändå inte kan uteslutas, även om det finns andra rötsvampar som kan ge liknande utseende.
Detta gör mig inte speciellt mycket klokare. Med tanke på att det kan bli så väldigt mycket mer omfattande och kostsamt att åtgärda äkta hussvamp vill man ju inte göra det om det inte behövs. Det verkar ju kräva expertkompetens med sanering, omfattande rivning 1 meter in, kemisk behandling osv. Gissningsvis ett projekt som skulle bli mycket dyrt. Samtidigt vill man förstås inte förvärra alltihop genom att inte åtgärda tillräckligt, om det nu ändå skulle vara äkta hussvamp.
Mycket tycker jag ändå talar för att det är vanlig brunröta, i kombination med skadedjur och inte äkta hussvamp. Detta med tanke på att det bevisligen funnits en minst 10 år gammal rötskada som är överbyggd och provisoriskt åtgärdad av en tidigare ägare (den ditlagda tryckta regeln osv och ny panel utanpå) och att rötan inte verkar ha rört sig vidare uppåt i konstruktionen, ovanför golvnivån och där det har varit fuktigt. Problemet med äkta hussvamp är väl just att den kan ta sig vidare till torra partier genom att transportera fukt via mycelet?
Just nu tänker jag att den rimligaste strategin borde vara att göra ungefär så här:
Detta gör mig inte speciellt mycket klokare. Med tanke på att det kan bli så väldigt mycket mer omfattande och kostsamt att åtgärda äkta hussvamp vill man ju inte göra det om det inte behövs. Det verkar ju kräva expertkompetens med sanering, omfattande rivning 1 meter in, kemisk behandling osv. Gissningsvis ett projekt som skulle bli mycket dyrt. Samtidigt vill man förstås inte förvärra alltihop genom att inte åtgärda tillräckligt, om det nu ändå skulle vara äkta hussvamp.
Mycket tycker jag ändå talar för att det är vanlig brunröta, i kombination med skadedjur och inte äkta hussvamp. Detta med tanke på att det bevisligen funnits en minst 10 år gammal rötskada som är överbyggd och provisoriskt åtgärdad av en tidigare ägare (den ditlagda tryckta regeln osv och ny panel utanpå) och att rötan inte verkar ha rört sig vidare uppåt i konstruktionen, ovanför golvnivån och där det har varit fuktigt. Problemet med äkta hussvamp är väl just att den kan ta sig vidare till torra partier genom att transportera fukt via mycelet?
Just nu tänker jag att den rimligaste strategin borde vara att göra ungefär så här:
- Sätta igen väggen provisoriskt inför vintern, dvs sätta tillbaka isolering, ev. något nät eller liknande som gör att inte möss och annat tar sig in, sedan skruva fast något fukttåligt skivmaterial (asfaltsboard?). Även säkerställa att det "förtält" jag byggt med reglar och byggplast framför den aktuella fasaden är stabilt inför vintern.
- Till nästa vår börja åtgärda skadan genom att:
- Byta ut rötskadat material tills jag kommer till friskt trä, ungefär som jag tänkt, inklusive att vid behov riva upp golv och delar av golv i kök och förråd för att byta ut ev. rötskadat bjälklag. Dock inte med några överdrivna extra marginaler eller kemisk behandling, förutom för att förhindra insektsangrepp.
- Givetvis förhindra att ny fukt kan ta sig in
- Ifall jag upptäcker aktiv svamp (fruktkropp eller mycel) under arbetets gång ta ett nytt prov för analys för att i såna fall få säker bedömning om det är äkta hussvamp eller ej. Skulle det då visa på äkta hussvamp får jag då byta strategi till mer omfattande åtgärder.
- Ha extra koll på huset kommande år, men om inget ytterligare problem uppstår utgå från att problemet är löst.
- Skulle det mot förmodan vid ett senare tillfälle dyka upp eskalerande äkta hussvamp nånstans får jag göra ett större projekt där och då.
Tycker att det låter rimligt.
Att skadan antagligen funnits i >10 år visar att huset inte kommer att försvinna ner i ett slukhål över en natt, eller vinter. Vinterns låga temperaturer (på utsidan iaf) saktar dessutom ner alla processer.
Har själv aldrig sett äkta hussvamp men väl brunröta. Brunröta ger inga rottrådar/mycel/fruktkroppar vad jag vet. Däremot blir det ett brunt pulver av den/träet (det som återstår).
Att skadan antagligen funnits i >10 år visar att huset inte kommer att försvinna ner i ett slukhål över en natt, eller vinter. Vinterns låga temperaturer (på utsidan iaf) saktar dessutom ner alla processer.
Har själv aldrig sett äkta hussvamp men väl brunröta. Brunröta ger inga rottrådar/mycel/fruktkroppar vad jag vet. Däremot blir det ett brunt pulver av den/träet (det som återstår).
Ja, det bruna pulvret var det ju gott om i de mest ruttna delarna.
Hittade även följande artikel som jag tyckte var intressant.
https://byggnadsvard.se/varfor-ar-hussvamp-farligare-i-sverige-an-i-norge/
Enligt den skulle det ju om det trots allt var äkta hussvamp inte nödvändigtvis behöva vara så allvarligt, i synnerhet om inte svampen är aktiv.
Ställde en följdfråga till laboratoriet som gjorde analysen och de hade inte sett några varken levande eller döda insekter, utan enbart hålen och gångarna efter dem, så det förstärker ju i såna fall ytterligare hypotesen att det rör sig om ett gammalt rötangrepp som insekterna redan ätit upp.
Hussvamp eller ej, så skulle kanske en medelväg kunna vara att ta bort ca en halvmeter extra av friskt trä och sedan behandla hela området med något träskyddsmedel som motverkar både hussvamp, vanlig röta och insekter.
Men det känns orimligt att direkt dra igång hela cirkusen med omfattande rivning och sanering utan att först ha tydligare bevis på att det skulle röra sig om äkta hussvamp som är aktiv. Antar att det kan handla om en kostnadsskillnad med faktor 10 för alternativen, typ 500 000 istället för 50 000 om man väger in såväl omfattning som behov av att anlita expertfirmor att göra jobbet.
Om inte försäkringsbolaget betalar så kan du själv röja upp allt, både svamp och insekter. Iaf så länge som det är ett lokalt angrepp.
Det viktigaste är att eliminera fukten. Sedan kan inte svampen komma tillbaka. Även insekterna gillar lättuggat trä. Det brukar vara en anropssignal för dem. När de redan är där så kan de fortsätta även i friskt virke så länge som det inte är inomhus i fulluppvärmda torra utrymmen för då är träet för torrt för dem.
Trägnagarnas utbredning ser du på flyghålen, och som sagt, om det uppstår små spånhögar med färskt träspån under hålen så är det aktivt. Flyghålen uppstår under den varma säsongen när insekterna är aktiva. På vintern med minusgrader finns det inte många insekter som är aktiva.
Så, riv och inspektera utbredningen av skadorna. Om det skulle visa sig att spåren leder vidare långt så kan det vara läge att omvärdera hur gå vidare. Det kan dock säkert vänta till nästa säsong. Skulle det knaka och svikta vid påfrestning så går det nog att göra en temporär stöttning.
Lycka till!
Det viktigaste är att eliminera fukten. Sedan kan inte svampen komma tillbaka. Även insekterna gillar lättuggat trä. Det brukar vara en anropssignal för dem. När de redan är där så kan de fortsätta även i friskt virke så länge som det inte är inomhus i fulluppvärmda torra utrymmen för då är träet för torrt för dem.
Trägnagarnas utbredning ser du på flyghålen, och som sagt, om det uppstår små spånhögar med färskt träspån under hålen så är det aktivt. Flyghålen uppstår under den varma säsongen när insekterna är aktiva. På vintern med minusgrader finns det inte många insekter som är aktiva.
Så, riv och inspektera utbredningen av skadorna. Om det skulle visa sig att spåren leder vidare långt så kan det vara läge att omvärdera hur gå vidare. Det kan dock säkert vänta till nästa säsong. Skulle det knaka och svikta vid påfrestning så går det nog att göra en temporär stöttning.
Lycka till!
Tack! Hade besiktningsmannen här på återbesök idag efter att jag sågat upp inspektionshål i plankstommen så man ser in till bjälklaget, liksom rivit upp planka i golvet i förrådet för att kunna inspektera.
Rötan på den mest angripna delen av plankstommen där jag sågade hade tagit sig igenom ungefär hälften av den ca 4,5 cm tjocka plankan, sedan var det friskt trä, så rötan verkar inte ha tagit sig vidare in i golvbjälklaget och allt är torrt och fint. Såg även bra ut där jag sågade upp golvet i förrådet.
Så vi var överens om att detta helt klart ser ut att vara en gammal skada som har stannat av för länge sen och som enbart har lokal utbredning. Så länge jag byter ut det dåliga virket och ser till att det inte kommer in fukt kommer det inte bli några problem. Jag kan därför gå tillbaka till min ursprungsplan där jag gör arbetet själv och allt känns mer hanterbart.
Det enda som verkar lite bökigt är att byta den ruttna delen av stommen som syns på bilden i inlägg #4, som den bärande väggen vilar på med den nyare tryckimpregnerade regeln/syllen i botten. Gissar att det är samma konstruktion som på denna mellanvägg på vinden, med spontade träplankor och där jag då skall byta den nedersta plankan.
Fattade det som att jag i princip får gå tillväga som vid ett syllbyte. Försöka stämpa upp på något sätt under tiden som jag sågar ut några dm rutten planka i taget och trycker in ny träplanka.
När detta är gjort, få på reglar, isolering syllpapp, spikläkt och ny panel.