Tack Isolde för mycket tydlig information, jag tycker det är kul att se att ett forum som detta kan ha så belästa och kunniga människor som delar med sig av sin kunskap och egna erfarenhet, precis dom egenskaperna är ett forums syfte.
Sen tycker jag Tyskland kan ha sina egna standarder ,-) , deras tegelstenar och dimensioner på e.x takbjälkar är sanslöst stora/grova och slitsamma för kroppen att jobba med, hade en murarkompis där under lågkonjekturen i Sverige och han svor dagligen då det var jättetegelstenar dom murade med, mursleven i ena handen och stenen i andra var näst in till omöjligt och han har fortfarande sviter/problem med handleder & axel.
Och jag älskar att spekulera ;-) ( den fria tanken ), och i frågasätter mer än gärna en produkt eller säljare, men jag vlll kunna förstå det mesta med vanlig logik då jag tycker det är så ointressant med avancerade mattematiska uträkningar som jag heller inte klarar av.
Min logik i lagrad värme i väggen vad gäller de 2 materialen var, att eftersom LB har bättre isolering så torde inte blocket bli varmt lika många mm in i väggen som Leca blir, således min tanke att mera värme borda lagras i Leca förutom massan/tyngden förstås.
Sedan kunde jag aldrig tro att en 400mm lecayttervägg släpper ut all sin värme utåt i väggen d.v.s. "att man eldar för kråkorna", det mest logiska för mig hade varit att största delen av värmen tar den kortaste vägen d.v.s. innåt eftersom den bara värms upp ca 100 mm in och den måste ta sig hela 300mm för att komma ut utomhus.
Men jag suger åt mig kunskapen som en svamp och tackar & bugar.
Sen ska det bli mycket intressant läsning när tillverkare kan dokumentera sina byggnadssätt vad avser energiförbrukning, så att alla spekulationer jag har om de olika byggmaterialen faktiskt blir fakta i siffror.
Vad tror ni om den här stenen ?
Den verkar intressant på många sett.
Den heter twinstone och finns att läsa om här:
http://www.greisel.de/index.php/Twinstone__light/40055/0/
MvH jawen
Sen tycker jag Tyskland kan ha sina egna standarder ,-) , deras tegelstenar och dimensioner på e.x takbjälkar är sanslöst stora/grova och slitsamma för kroppen att jobba med, hade en murarkompis där under lågkonjekturen i Sverige och han svor dagligen då det var jättetegelstenar dom murade med, mursleven i ena handen och stenen i andra var näst in till omöjligt och han har fortfarande sviter/problem med handleder & axel.
Och jag älskar att spekulera ;-) ( den fria tanken ), och i frågasätter mer än gärna en produkt eller säljare, men jag vlll kunna förstå det mesta med vanlig logik då jag tycker det är så ointressant med avancerade mattematiska uträkningar som jag heller inte klarar av.
Min logik i lagrad värme i väggen vad gäller de 2 materialen var, att eftersom LB har bättre isolering så torde inte blocket bli varmt lika många mm in i väggen som Leca blir, således min tanke att mera värme borda lagras i Leca förutom massan/tyngden förstås.
Sedan kunde jag aldrig tro att en 400mm lecayttervägg släpper ut all sin värme utåt i väggen d.v.s. "att man eldar för kråkorna", det mest logiska för mig hade varit att största delen av värmen tar den kortaste vägen d.v.s. innåt eftersom den bara värms upp ca 100 mm in och den måste ta sig hela 300mm för att komma ut utomhus.
Men jag suger åt mig kunskapen som en svamp och tackar & bugar.
Sen ska det bli mycket intressant läsning när tillverkare kan dokumentera sina byggnadssätt vad avser energiförbrukning, så att alla spekulationer jag har om de olika byggmaterialen faktiskt blir fakta i siffror.
Vad tror ni om den här stenen ?
Den verkar intressant på många sett.
Den heter twinstone och finns att läsa om här:
http://www.greisel.de/index.php/Twinstone__light/40055/0/
MvH jawen
Här lite intressant läsning vad gäller Lättbetong och dess era i b.l.a Sverige som lyfter fram problemen/fallgroparna jag har nämt med Lättbetong men som också ger råd vad du ska tänka på i samband med köp och bygggnation.
http://www.kvalitetsansvariga.se/ansvar/latbtg.htm
MvH Jawen
http://www.kvalitetsansvariga.se/ansvar/latbtg.htm
MvH Jawen
Det är inga goda råd denne KA delar ut, utan grova faktafel friskt blandade med halvsanningar. Han har dessutom tidigare blivit anmäld av Sveriges Trähusfabrikanternas Riksförbund till Konsumentombudsmannen för "grovt missvisande uppgifter med risk för allvarliga men för husköpare som tror på uppgifterna".
Jag skulle med lätthet kunna tillbakavisa alla hans påståenden beträffande "risker" med lättbetong, men dygnet har bara 24 timmar, och IT-revolutionen har öppnat för alla sorts påståenden på internet, även de mest... ogenomtänkta.
Vi kan ta ett par godbitar som jag tar mig friheten att kommentera.
Undertecknad på kvalitetsansvariga.se räknar upp lättbetongens "biverkningar":
- "porositet gör materialet mycket känslig för fukt, suger vatten"
Trä och organiska material är känsliga för fukt, inte lättbetong som är ett oorganiskt material.
Det är porösiteten i sig, dvs mändgen luftceller som ger ett isolerande material. Annars står det en fritt att välja väggar av granit eller rostri plåt. Garanterat mindre porösa.
- "har dåligt vidhäftning av armering"
Relevans? Armering gjutes in mha igjutningsbruk, inte lättbetong. Vidhäftning dem emellan är utomordentligt god, tack vare porösiteten.
- "inblandat skiffer som kalhaltig sten gav oss 100-tusentals radon bostäder"
Oj då, men är det verkligen något en nybyggare måste se upp med, med tanke på att man slutade tillverka sk blå lättbetong redan 1975?
- "murning med tunnfogsbruk kräver ytterst exakta element, snudd på omöjligt."
Jaså? Det tycker inte industrin. LB-producenter garanterar 1,0mm tolerans på höjden och 1,5 mm tolerans på längden/bredden på sina block.
- "När man improterar material från Öststater vill affärsidkare ofte framhäva att materialet kommer från Tyskland eller Danmark. Det låter liksom lite bättre, menar de."
Ren skröna. Det sitter stora lappar på alla pallar med LB-block där det framgår ursprungsland, fabrik, förpackningsdatum, t o m vilket skift som tillverkade just dina block. Dessa lappar går inte att ta bort om man inte river upp hela embalaget. Se bifogad bild.
För övrigt kan jag upplysa att lättbetongen på bilden kommer från Xellas polska enhet i Sieradz, som för 6:te gången vunnit pris för bäst kvalité i konkurrens med koncernens 28 europeiska fabriker.
- "Därför efterlyser jag att tillverkarna i Danmark och de andra mig okända länder tar snällt fram sådana CE-märkningar och beskrivningar så vi slipper en gång till få en jättespark i baken."
Annars brukar man få en jättespark i baken om man inte gjort sin hemläxa. Några sekunder med Google hade gjort susen, herr KA.
H+H Celcon har bevisligen sin CE-märkning längst ned här. Andra för KA "okända länder" tycks inte ligga efter. Om man tittar på min bild med polska LB-block, så ser man en stor CE-symbol direkt under embalaget. Estniska Aeroc har sina certifikat här.
- "Glöm inte att tom i utlandet får man inte använda materialet under mark , återfylld eller där fukten tillförs konstant."
Var i "utlandet"? I de broschyrer jag sett, visar producenten allehanda användningsområden, inklusive under mark. Tillvidare betraktar jag påståendet som osant.
Denne KA inledde med kort parentes om sina studier vid KTH, för att efter flera stycken med oräkneliga stavfel, och x antal faktafel underteckna med sitt namn samt prefixet "civilin". Det finns enklare sätt att ge tyngd åt sina ord än titlar, men vill man bestämt göra det, så bör man känna till att det heter "civ. ing."
Jag skulle med lätthet kunna tillbakavisa alla hans påståenden beträffande "risker" med lättbetong, men dygnet har bara 24 timmar, och IT-revolutionen har öppnat för alla sorts påståenden på internet, även de mest... ogenomtänkta.
Vi kan ta ett par godbitar som jag tar mig friheten att kommentera.
Undertecknad på kvalitetsansvariga.se räknar upp lättbetongens "biverkningar":
- "porositet gör materialet mycket känslig för fukt, suger vatten"
Trä och organiska material är känsliga för fukt, inte lättbetong som är ett oorganiskt material.
Det är porösiteten i sig, dvs mändgen luftceller som ger ett isolerande material. Annars står det en fritt att välja väggar av granit eller rostri plåt. Garanterat mindre porösa.
- "har dåligt vidhäftning av armering"
Relevans? Armering gjutes in mha igjutningsbruk, inte lättbetong. Vidhäftning dem emellan är utomordentligt god, tack vare porösiteten.
- "inblandat skiffer som kalhaltig sten gav oss 100-tusentals radon bostäder"
Oj då, men är det verkligen något en nybyggare måste se upp med, med tanke på att man slutade tillverka sk blå lättbetong redan 1975?
- "murning med tunnfogsbruk kräver ytterst exakta element, snudd på omöjligt."
Jaså? Det tycker inte industrin. LB-producenter garanterar 1,0mm tolerans på höjden och 1,5 mm tolerans på längden/bredden på sina block.
- "När man improterar material från Öststater vill affärsidkare ofte framhäva att materialet kommer från Tyskland eller Danmark. Det låter liksom lite bättre, menar de."
Ren skröna. Det sitter stora lappar på alla pallar med LB-block där det framgår ursprungsland, fabrik, förpackningsdatum, t o m vilket skift som tillverkade just dina block. Dessa lappar går inte att ta bort om man inte river upp hela embalaget. Se bifogad bild.
För övrigt kan jag upplysa att lättbetongen på bilden kommer från Xellas polska enhet i Sieradz, som för 6:te gången vunnit pris för bäst kvalité i konkurrens med koncernens 28 europeiska fabriker.
- "Därför efterlyser jag att tillverkarna i Danmark och de andra mig okända länder tar snällt fram sådana CE-märkningar och beskrivningar så vi slipper en gång till få en jättespark i baken."
Annars brukar man få en jättespark i baken om man inte gjort sin hemläxa. Några sekunder med Google hade gjort susen, herr KA.
H+H Celcon har bevisligen sin CE-märkning längst ned här. Andra för KA "okända länder" tycks inte ligga efter. Om man tittar på min bild med polska LB-block, så ser man en stor CE-symbol direkt under embalaget. Estniska Aeroc har sina certifikat här.
- "Glöm inte att tom i utlandet får man inte använda materialet under mark , återfylld eller där fukten tillförs konstant."
Var i "utlandet"? I de broschyrer jag sett, visar producenten allehanda användningsområden, inklusive under mark. Tillvidare betraktar jag påståendet som osant.
Denne KA inledde med kort parentes om sina studier vid KTH, för att efter flera stycken med oräkneliga stavfel, och x antal faktafel underteckna med sitt namn samt prefixet "civilin". Det finns enklare sätt att ge tyngd åt sina ord än titlar, men vill man bestämt göra det, så bör man känna till att det heter "civ. ing."
Jag skrev om Greisel i somras http://forum.byggahus.se/470048-post6.htmljawen skrev:
Kostar dock 64 € per kvm yttervägg (40cm) exkl transport från södra Tyskland enligt offerter jag fått in. Lite dyrt tycker jag.
Isolde, du har en tendens till att anklaga folk som ifrågasätter lättbetongens resistens mot vatten för att jobba på t.ex. maxit. Nu går du även mot "attack" mot kvalitetsansvarig på kvalitetsansvariga.se.. Vill bara informera dig om att denna mannen har en väldigt god renommé bland kunnigt folk i byggbranchen. Då du går så hårt åt mot folk som försöker informera om lättbetongens brister undrar jag om inte du arbetar för t.ex. Celcon, Finja eller något annat lättbetongföretag???
Jag som undrar har själv åkt ut och tittat på ett hus som byggts i lättbetong där man mer eller mindra har kunnat gröpa ur väggen som om det vore sand. Efter detta beslutade jag och min sambo oss för att inte bygga i lättbetong. Plugga gärna lite kemi innan du återigen försöker hävda att det inte finns några risker med att bygga i lättbetong.
Jag som undrar har själv åkt ut och tittat på ett hus som byggts i lättbetong där man mer eller mindra har kunnat gröpa ur väggen som om det vore sand. Efter detta beslutade jag och min sambo oss för att inte bygga i lättbetong. Plugga gärna lite kemi innan du återigen försöker hävda att det inte finns några risker med att bygga i lättbetong.
Ha, ha, ha sitter och blir riktigt underhållen av din entusiasm samt dina formuleringar när du uttrycker dig i ämnet, det gör allt så mycket roligare att läsa, kredit till dig Isolde.
Sen har han väl lite rätt i att "porositet gör materialet mycket känslig för fukt, suger vatten"
Men det beror också på hur du tolkar orden "känslig för fukt", jag tolkar inte dom som att materialet skulle mögla eller nåt sådant, utan helt enkelt att man kan binda mycket vatten i konstruktionen.
Sedan har vi igen en tolkningsfråga med "har dåligt vidhäftning av armering"
Varför jag skriver så är för att dom bästa balkkonstruktionerna samverkar d.v.s. armeringen sammarbetar med materialet det gjuts in i, och lättbetong är som sagt ett "poröst" material som gör att lättbetongen i sig själv inte bidrar särskillt mycket i att förstärka armeringens funktion.
Och vad gäller "murning med tunnfogsbruk kräver ytterst exakta element, snudd på omöjligt."
Så ligger väl lite sanning i det också då måttet du använder d.v.s tolerans på 1mm egentligen är +- 1mm d.v.s 2mm, och 2mm är ju max bruktjocklek, så för mig låter det som att det är på "håret" då max rekomenderad bruktjocklek och toleransen är lika.
Vidare till ""När man improterar material från Öststater vill affärsidkare ofte framhäva att materialet kommer från Tyskland eller Danmark. Det låter liksom lite bättre, menar de."
Oavsett material så har ofta öststaterna genom tiden ( läs förut/förr i tiden ) varit känd för sämre kvalité, så ofta har importörer/säljare valt att gärna nämna andra länder som ursprungsland, men nu när märkningar finns på leveranser ( i de fall som märkningar finns )så framstår inte detta som ett problem samt att Öststatländerna har mestadels kommit i fatt och även gått om oss på vissa områden.
Sedan att man inte får använda LB under mark eller där fukten tillförs konstant är väl en sanning med modifikation, men man ska ta i akt att hållfastheten i LB sjunker ca 25% redan vid 10% av fuktkvot i vikt%.
Ja, jag såg senare att du nämt Twinstone i tidigare tråd ( du är snabb ,-) ) men har inte hittat mycket om den för övrigt.
64 Euro d.v.s 594 kr per kvm är ju inte katastofmycket för vad man får för pengarna, man undrar vad en transport hem skulle kosta och om det finns någon prutmån vid större köp ?
Tycker du stenen verkar ha några nackdelar ?
Mvh Jawen
Sen har han väl lite rätt i att "porositet gör materialet mycket känslig för fukt, suger vatten"
Men det beror också på hur du tolkar orden "känslig för fukt", jag tolkar inte dom som att materialet skulle mögla eller nåt sådant, utan helt enkelt att man kan binda mycket vatten i konstruktionen.
Sedan har vi igen en tolkningsfråga med "har dåligt vidhäftning av armering"
Varför jag skriver så är för att dom bästa balkkonstruktionerna samverkar d.v.s. armeringen sammarbetar med materialet det gjuts in i, och lättbetong är som sagt ett "poröst" material som gör att lättbetongen i sig själv inte bidrar särskillt mycket i att förstärka armeringens funktion.
Och vad gäller "murning med tunnfogsbruk kräver ytterst exakta element, snudd på omöjligt."
Så ligger väl lite sanning i det också då måttet du använder d.v.s tolerans på 1mm egentligen är +- 1mm d.v.s 2mm, och 2mm är ju max bruktjocklek, så för mig låter det som att det är på "håret" då max rekomenderad bruktjocklek och toleransen är lika.
Vidare till ""När man improterar material från Öststater vill affärsidkare ofte framhäva att materialet kommer från Tyskland eller Danmark. Det låter liksom lite bättre, menar de."
Oavsett material så har ofta öststaterna genom tiden ( läs förut/förr i tiden ) varit känd för sämre kvalité, så ofta har importörer/säljare valt att gärna nämna andra länder som ursprungsland, men nu när märkningar finns på leveranser ( i de fall som märkningar finns )så framstår inte detta som ett problem samt att Öststatländerna har mestadels kommit i fatt och även gått om oss på vissa områden.
Sedan att man inte får använda LB under mark eller där fukten tillförs konstant är väl en sanning med modifikation, men man ska ta i akt att hållfastheten i LB sjunker ca 25% redan vid 10% av fuktkvot i vikt%.
Ja, jag såg senare att du nämt Twinstone i tidigare tråd ( du är snabb ,-) ) men har inte hittat mycket om den för övrigt.
64 Euro d.v.s 594 kr per kvm är ju inte katastofmycket för vad man får för pengarna, man undrar vad en transport hem skulle kosta och om det finns någon prutmån vid större köp ?
Tycker du stenen verkar ha några nackdelar ?
Mvh Jawen
Jag har i dag trots mina 20 år inom byggnation tagit beslutet att bygga mitt eget hus i Lättklinker´s d.v.s. Leca, jag har velat fram och tillbaks angående båda materialens fördelar, då lättbetongens starkaste punkt för mig har varit lambdavärde men mitt logiska jag hela tiden har ropat lättklinkers pga mitt livs erfarenheter.
Jag kommer köpa Nyströms cements 400 mm lecablock NC-blocket pga pris gentemot Maxit´s DSM block.
Mina slutsatser är följande:
Med lättklinkers får jag med 100% säkerhet inga fuktproblem, leca är till skillnad från LB mycket lättare att torka ur och absorberar mycket mindre vatten om vädret är dåligt under byggtiden, som det offtast är någon gång.
Leca är klart starkare än LB och trots det så har det mycket bra isoleringsförmåga.
Jag slipper bekymra mig om sprickor och E.V svagheter i konstruktionen pga just sprickor och allmäna tveksammheter med att bygga i LB vad bekommer bärighet.
Jag slipper oroa mig om att stenen ska släppa i limningen/konstruktionen som kan hända med LB pga av dammet på blocken när dom sågas på fabrik, i lecakonstruktion blir alltid väggen stark då inget damm finns i/på murningsytan.
Ytan på Leca har en mycket bättre förmåga att bära vanlig puts d.v.s. tjockputs som jag vill ha.
Leca känns rejälare och allmänt mindre tveksamt.
Så om ca 2 veckor börjar mitt egna hus muras/staplas i Lecablock, och det beräknas av mig stå färdigmurat ca 3-4 veckor efter start.
Kostar ca 15-20% mer än LB men känns sååååååå mycket tryggare att bygga med totalt sett.
Ville bara dela med mig av mina värderingar och beslut då jag vet att många där ute tänker på det jag har tänkt på.
MvH jawen
Jag kommer köpa Nyströms cements 400 mm lecablock NC-blocket pga pris gentemot Maxit´s DSM block.
Mina slutsatser är följande:
Med lättklinkers får jag med 100% säkerhet inga fuktproblem, leca är till skillnad från LB mycket lättare att torka ur och absorberar mycket mindre vatten om vädret är dåligt under byggtiden, som det offtast är någon gång.
Leca är klart starkare än LB och trots det så har det mycket bra isoleringsförmåga.
Jag slipper bekymra mig om sprickor och E.V svagheter i konstruktionen pga just sprickor och allmäna tveksammheter med att bygga i LB vad bekommer bärighet.
Jag slipper oroa mig om att stenen ska släppa i limningen/konstruktionen som kan hända med LB pga av dammet på blocken när dom sågas på fabrik, i lecakonstruktion blir alltid väggen stark då inget damm finns i/på murningsytan.
Ytan på Leca har en mycket bättre förmåga att bära vanlig puts d.v.s. tjockputs som jag vill ha.
Leca känns rejälare och allmänt mindre tveksamt.
Så om ca 2 veckor börjar mitt egna hus muras/staplas i Lecablock, och det beräknas av mig stå färdigmurat ca 3-4 veckor efter start.
Kostar ca 15-20% mer än LB men känns sååååååå mycket tryggare att bygga med totalt sett.
Ville bara dela med mig av mina värderingar och beslut då jag vet att många där ute tänker på det jag har tänkt på.
MvH jawen
Håller med.16 år i byggbranshen.Leka-best.En synpunkt bara.Tjockputs ute.Jag byggde 26 lekastommen i Portugal.Azorerna.
Fogarna torkar inte lika snabt som sjalva blocket,och ofta dom syns igenom puts...Varje våren.Använd cellplast ovanpå blocken och tunnputs.Så får du perfekt lambdavärde.Nästan passivhus.
Fogarna torkar inte lika snabt som sjalva blocket,och ofta dom syns igenom puts...Varje våren.Använd cellplast ovanpå blocken och tunnputs.Så får du perfekt lambdavärde.Nästan passivhus.
Jawen, låter härligt det du skriver. Motiverat och med entusiasm! Grattis till ditt val och lycka till med bygget...
En fråga som jag har är 300mm v.s. 400mm. Prisskillnaden är uppenbar och talar för 300mm. 400mm är mer isoleringsekonomiskt men hur många år krävs det för att det skall löna sig?
Lika som du och med samma motivering lämnar jag tankarna om att bygga i LB och tänker köra med lättklinker. Har dock ett dilemma i valet av tjocklek och vill gärna lufta mina tankar och idéer innan jag slutligen bestämmer mig. Tar dock upp alla tankar i en annan tråd då detta inte har med LECA vs LB att göra.
En fråga som jag har är 300mm v.s. 400mm. Prisskillnaden är uppenbar och talar för 300mm. 400mm är mer isoleringsekonomiskt men hur många år krävs det för att det skall löna sig?
Lika som du och med samma motivering lämnar jag tankarna om att bygga i LB och tänker köra med lättklinker. Har dock ett dilemma i valet av tjocklek och vill gärna lufta mina tankar och idéer innan jag slutligen bestämmer mig. Tar dock upp alla tankar i en annan tråd då detta inte har med LECA vs LB att göra.
Hej Assa
Det blir inga fogar när man bygger med NC-blocket i leca, dom torr-staplas på varandra och har bara en klick murbruk i mitten av kortsidan d.v.s 19 cm in i blocket.
Se länk:
http://www.nystromscement.se/pdf/NC_Blocket.pdf
Men du har helt rätt vad gäller att fogarna torkar ut mycket långsammare i vanliga murade hus med relativt tunn puts, och man kan ofta se det tydligt på halvblöta hus, man kan ibland se varje sten t.o.m.
Har du tjockputs d.v.s 20-30mm korrekt utfört så ska inte vattnet/fukten kunna ta sig ända in till murfogen, det ska bara bli fuktigt ca 3-5 mm in i väggen och den fukten ska avdunsta jämnt från hela ytan.
Men det e.v problemet slipper jag nu ,-)
Assa
Menar du att man ska ha cellplast på insidan eller utsidan av huset ?
Jag tror du menar utsida och sedan näta den och till slut putsa, men jag tycker byggena jag sett med denna metod inte verkar riktigt genomtänkta, putsa cellplast känns inte bra i själen.
Ett tag var jag inne på att mura med 290 eller 350mm vanliga klart billigare lecablock och sedan klä fasaden på utsidan med denna konstruktion ( hård isolering, nät ock puts som sprutas på med fiber i )
100mm av denna isolering har 0,33 i U-värde W/m2 och ljudreduceringen är 50-55db och dom siffrorna enbart i den yttersta 100mm isoleringen, sen har man ju 29 eller 35cm tjock leca också plus maximal stenkänsla ,-).
Jag jobbade med att bygga 134 lägenheter i Råcksta en längre tid nyligen och dom använde just den tekniken jag nämner, det vart ett oerhört bra resultat och även om det var isolering på utsidan så såg den putsad och klar ut som vilket stenhus som helst, och kändes som ett också.
Men det byggsättet krävde mera offertförfrågningar och mera moment, det har jag inte tid med nu då jag vill bygga huset nu omedelbart !
eestere: Tack
& ta med alternativet 350mm leca i din kalkyl, dom är också mycket prisvärda men "bara" 50mm tunnare än just 400mm blocken, men med dom stenarna behövs murbruk som också skapar lite köldbrygga.
Men vilken skillnad det blir med ett fullmurat 350mm block kontra ett staplat 400mm block vet jag inte, så jag kan inte tala om hur många år som behövs för att få tillbaka pengarna i det dyrare materialvalet, men en sak är säker....elpriset kommer stiga varje år.
Mitt krav på mig själv nu när jag bygger är att inte göra mig sårbar vad gäller att köpa massor av dyr energi, energi måste man ju köpa till viss del men jag väljer heldre att lägga lite mer pengar på materialval för att på så sett påverka och minska mitt beroende att köpa el, priserna på el går garanterat upp och vem vet vad el kostar om 10-15 år.
Men då sitter i alla fall jag utan stora uppvärmningskostnader.
MvH jawen
Det blir inga fogar när man bygger med NC-blocket i leca, dom torr-staplas på varandra och har bara en klick murbruk i mitten av kortsidan d.v.s 19 cm in i blocket.
Se länk:
http://www.nystromscement.se/pdf/NC_Blocket.pdf
Men du har helt rätt vad gäller att fogarna torkar ut mycket långsammare i vanliga murade hus med relativt tunn puts, och man kan ofta se det tydligt på halvblöta hus, man kan ibland se varje sten t.o.m.
Har du tjockputs d.v.s 20-30mm korrekt utfört så ska inte vattnet/fukten kunna ta sig ända in till murfogen, det ska bara bli fuktigt ca 3-5 mm in i väggen och den fukten ska avdunsta jämnt från hela ytan.
Men det e.v problemet slipper jag nu ,-)
Assa
Menar du att man ska ha cellplast på insidan eller utsidan av huset ?
Jag tror du menar utsida och sedan näta den och till slut putsa, men jag tycker byggena jag sett med denna metod inte verkar riktigt genomtänkta, putsa cellplast känns inte bra i själen.
Ett tag var jag inne på att mura med 290 eller 350mm vanliga klart billigare lecablock och sedan klä fasaden på utsidan med denna konstruktion ( hård isolering, nät ock puts som sprutas på med fiber i )
100mm av denna isolering har 0,33 i U-värde W/m2 och ljudreduceringen är 50-55db och dom siffrorna enbart i den yttersta 100mm isoleringen, sen har man ju 29 eller 35cm tjock leca också plus maximal stenkänsla ,-).
Jag jobbade med att bygga 134 lägenheter i Råcksta en längre tid nyligen och dom använde just den tekniken jag nämner, det vart ett oerhört bra resultat och även om det var isolering på utsidan så såg den putsad och klar ut som vilket stenhus som helst, och kändes som ett också.
Men det byggsättet krävde mera offertförfrågningar och mera moment, det har jag inte tid med nu då jag vill bygga huset nu omedelbart !
eestere: Tack
& ta med alternativet 350mm leca i din kalkyl, dom är också mycket prisvärda men "bara" 50mm tunnare än just 400mm blocken, men med dom stenarna behövs murbruk som också skapar lite köldbrygga.
Men vilken skillnad det blir med ett fullmurat 350mm block kontra ett staplat 400mm block vet jag inte, så jag kan inte tala om hur många år som behövs för att få tillbaka pengarna i det dyrare materialvalet, men en sak är säker....elpriset kommer stiga varje år.
Mitt krav på mig själv nu när jag bygger är att inte göra mig sårbar vad gäller att köpa massor av dyr energi, energi måste man ju köpa till viss del men jag väljer heldre att lägga lite mer pengar på materialval för att på så sett påverka och minska mitt beroende att köpa el, priserna på el går garanterat upp och vem vet vad el kostar om 10-15 år.
Men då sitter i alla fall jag utan stora uppvärmningskostnader.
MvH jawen
Visst,jag menar 100mm cellplast på utsidan,sen armeringsnät+tunnputs(max 5 mm).Då har du sakert 0,15 i U-värde...
Cellplast jamfört med stenull suger INTE vatten.(kasta en eps skiva och en stenul i vatten,så får du se skilnaden om 10 timmar).
Tänk i långsikten .Just nu diskuterar man om fuktproblem i Hammarby-Sikla.Hus stor vid vatten.Fuktområde,kan man säja...
Med tiden kommer fukten igenom puts(eftersom vilken som helst puts andas) till stenull.Stenull(mineral,glasull,lösull)suger vaten.Varje dag,varje år.Till slut kommer vaten i form av fukt in i lagenhet...
Angående NC-blocket.Ok,inga fogar.Bra.Vikt 30 kg...Varje.Tror inte att vilken som helst murare vill jobba med dom...Kostnad...Betyder starkaste fundament,lastvärde 20 kPa(pallning,om ditt tomt är inte bergtomt),lång arbetstid...
Puts.Vikten(tunnputs-tjockputs).Arbetstid.Mojliga reparation i framtiden...(vilken puts är lättare att renovera?)Kostnad...
Du har rätt.Puts på cellplast verkar inte riktigt genomtänkta .I Sverige.I Polen såna hus finns redan 10 år.Utan vilken som helst problem.
Men,visst,du väljer själv.
Lycka till med bygget,iaf.
MVH Assa
Cellplast jamfört med stenull suger INTE vatten.(kasta en eps skiva och en stenul i vatten,så får du se skilnaden om 10 timmar).
Tänk i långsikten .Just nu diskuterar man om fuktproblem i Hammarby-Sikla.Hus stor vid vatten.Fuktområde,kan man säja...
Med tiden kommer fukten igenom puts(eftersom vilken som helst puts andas) till stenull.Stenull(mineral,glasull,lösull)suger vaten.Varje dag,varje år.Till slut kommer vaten i form av fukt in i lagenhet...
Angående NC-blocket.Ok,inga fogar.Bra.Vikt 30 kg...Varje.Tror inte att vilken som helst murare vill jobba med dom...Kostnad...Betyder starkaste fundament,lastvärde 20 kPa(pallning,om ditt tomt är inte bergtomt),lång arbetstid...
Puts.Vikten(tunnputs-tjockputs).Arbetstid.Mojliga reparation i framtiden...(vilken puts är lättare att renovera?)Kostnad...
Du har rätt.Puts på cellplast verkar inte riktigt genomtänkta .I Sverige.I Polen såna hus finns redan 10 år.Utan vilken som helst problem.
Men,visst,du väljer själv.
Lycka till med bygget,iaf.
MVH Assa
Hej. Jag har byggt ett fritidshus på Gotland, i Gotlandsstil. Där har jag använt mig av enbart 35 centimeters oisolerad lecasten i ytterväggarna, givetvis putsad både inne och ute. På utsidan satte vi putsnät innan putsningen. Anledningen till att vi valde dessa blocken är att vi gärna vill ha ett hus som är så lättskött och riskfritt som möjligt. Detta är ju särskilt viktigt eftersom det är ett fritidshus som inte är fullt uppvärmt året tunt. Iofs gjorde jag inför valet av material i vägarna, en lite utredning om energiåtgången, men det är inte utan att jag gärna hade haft både Isolde och jawen's råd innan 
Jag vet inte hur relevant det är, men jag har också någonstans läst att mycket av den allergi och eksem våg vi ser idag kommer sig av för täta (och rena) hus. Det påverkade också mitt beslut att inte ha isoblock med cellplast.
Hur som helst är vi mycket nöjda med hur konstruktionen blev. Första året hade jag lite problem med fukt i väggen, men det är borta nu. I sommar ska vi måla huset och kommer att göra det med KC färg för att fortsätta med bara stenmaterial.
Enda nackdelen vi ser är att det ta lite lång tid att värma huset från underhållsvärme när vi kommer dit, men i höstas monterade vi en en riktig kamin med täljsten, så nu går det lättare. (Vi har också planer på en luft-luft värmepump för underhållsvärmen, vi får den om det finns pengar till det i höst.)
Jag vet inte hur relevant det är, men jag har också någonstans läst att mycket av den allergi och eksem våg vi ser idag kommer sig av för täta (och rena) hus. Det påverkade också mitt beslut att inte ha isoblock med cellplast. Hur som helst är vi mycket nöjda med hur konstruktionen blev. Första året hade jag lite problem med fukt i väggen, men det är borta nu. I sommar ska vi måla huset och kommer att göra det med KC färg för att fortsätta med bara stenmaterial.
Enda nackdelen vi ser är att det ta lite lång tid att värma huset från underhållsvärme när vi kommer dit, men i höstas monterade vi en en riktig kamin med täljsten, så nu går det lättare. (Vi har också planer på en luft-luft värmepump för underhållsvärmen, vi får den om det finns pengar till det i höst.)