Jag har sågat upp tätväxt kärnfuru med stående årsringar och trots ihärdigt regnande i ett år så ser det hur frächt ut som helst, endast oljat en gång. Inte en mögelprick och inte heller en minsta spricka i brädorna.Träfärgen finns också kvar. Samtidigt vet jag att tätväxt kärnfuru håller mycket länge(kolla gamla fönster) även utan olja (den var mest till för att bevara träfärgen ett tag).
Buspetra har fel! Tillväxten av skog är större än avverkningen, gäller också furu. Får vi dessutom fler att använda bra furu så kommer skogsägarna också att bli intresserade av att plantera ännu mer. Varför ska vi köpa virket tusentals mil här ifrån(ej miljövänligt) när vi redan har så bra träslag i sverige??
Buspetra skrev:Nej då jag är inte uppretad.
Men faktum är världsnaturfonden mfl intresserar sig för regnskogar, därför kan du hitta ganska mycket om teak och mahogny men inte mycket om sibirisk lärk och libanesisk ceder.
Det som jag tycker är det mest upprörande i hela frågan är att sågarna marknadsför det som rötsäkert, men att det bara är kärnvirket (ca fem cm i mitten) som är rötsäkert och den egenskapen har också furu. Sen är den sibiriska lärken extra tålig då den växer så sakta pga det kalla klimatet som gör att årsringarna blir extra täta. Men kan du få tag furu från norr om Kiruna får du samma egenskaper där. Men då uppstår samma problem som för den sibiriska lärken. En normal fura från södra norland och nedåt i landet blir avvärkningsbar på 75-100år, nordligaste norrland och sibirinen tar det runt 300år inan trädet är tillräkligt stort för att kunna tas ned och bli plank. Problemet är att vi tar ned förmycket och inte ger någon tid till återväxt.
Vi kan ju alltid odla teak i Skåne och småland, det skulle troligen ta tre gånger så lång tid som på Borneo och då skapa det ulitmata superträdet.
Det jag kan rekomendera för alla som vill ha vackert trä är att kolla upp en träimportör i Oskarshamn och fråga om stäslaget limbali (stavning?) som ser ut som mahogny och har egenskaperna som teak, fördelen är att det växer ganska snabbt i Sydamerika och är förhållandevis billigt.
Hej Buspetra!
Jag har verkligen letat efter information som stödjer ditt påstående om den utrotningshotade sibiriska lärken som bara sverige och japan importerar, men jag hittar inget. Vart har du fått dessa uppgifter ifrån?
/Henrik
PS. Träimportören i Oskarshamn är möjligtvis inte din far....?
Nu har jag inte några källor till hands, i alla fall inte just nu, men jag vet att jag läst att "snickerboas" påstående var sant, under större delen av 90-talet, om man räknar i genomsnitt i hela Sverige.snickerboa123 skrev:
Dock har skogsbolagen gradvis ökat uttaget (för att tjäna mera pengar naturligtvis) så att idag, 2008, så är uttaget större är återväxten.
Detta fortfarande räknat som ett genomsnitt i hela landet, lokalt kan det naturligvis variera en hel del.
Hej!snickerboa123 skrev:
Rätta mig gärna om jag har fel, men är det inte så att andelen kärnvirke är större från sibirisk lärk än tex gran och furu? Det kan väll vara ett skäl...
Angående hur miljövänligt det är så tror jag iallafall det blir miljövänligare än att sätta en panel som ska målas var sjunde år för att hålla, givetvis går det att hitta färg som inte belastar miljön så mycket, men ändå....
/Henrik
PS. sedan är det ett par mil från norra norrland till mina hemtrakter också....inte tusen men det är ju inte nästgårds precis...
Jag har mycket svårt att förstå dig! Visst har lärken mer kärna(dock sämre än furen) men vad har det för betydelse. Ytveden kan man tex göra lister av och det som finns innanför är då användbart till tex utomhusvirke för mycket lång livslängd. Att måla på bra virke är ju mycket bättre än att måla på dåligt virke eller? Man slipper dessutom att byta fasaden efter några år, då dagens färger ger ringa rötskydd. Ang. tillväxten 2008 så kan den ännu inte avgöras.
PS. Idag sågade jag upp kärnfuru till en kund, enda problem avar att han fick köra två gånger(dock kort sträcka)pga. virkets tyngd. Vill också påpeka att kunden var lagom nöjd!
PS. Idag sågade jag upp kärnfuru till en kund, enda problem avar att han fick köra två gånger(dock kort sträcka)pga. virkets tyngd. Vill också påpeka att kunden var lagom nöjd!
Ok, jag känner mig rättad....snickerboa123 skrev:
Angående miljövänligheten, jag jämförde "vanlig" målad panel med obehandlad sibirisk lärk, där måste den obehandlade lärken vara miljövänligare? eller?
Vi planerar just nu för vårat husbygge och ett ledord i hela bygget blir underhållsfritt, eller så underhållsfritt som möjligt. Ur den aspekten, vilket är bäst, sibirisk lärk, furu eller gran? Alla behandlade med järnvitriol.
/Henrik
Bäst är kärnfuru, men tätväxt gran är inte heller att förakta(lägre pris, ljusare kvistar). Bra gran hittar man i delar av Värmland och Norrland. Använd inte snabbväxt gran från södra Sverige eller Gudrun virke.
Lycka till med ditt val.
Lycka till med ditt val.
http://www.carlsdal.se/default.asp?pageid=263
Torkat aspvirke är beständigt mot röta och användes därför förr till båtbyggen. Det användes också till stängsel och grindar.
Läste en artikel för några år sen om aspvirke, i norge används aspvirke tydligen i större utsträckning än i sverige, skall tydligen vara väldigt bra i konstruktioner i och nära sjö/havsvatten.
Torkat aspvirke är beständigt mot röta och användes därför förr till båtbyggen. Det användes också till stängsel och grindar.
Läste en artikel för några år sen om aspvirke, i norge används aspvirke tydligen i större utsträckning än i sverige, skall tydligen vara väldigt bra i konstruktioner i och nära sjö/havsvatten.
Var i samma tankar för ett tag sedan.
Problement är egentligen två, vad ser snyggast ut under tiden då man har det uppe, och hur långe håller det.
Jag själv kör järnvitrol på furu. Dimensionen är 28x145 och rejält med luftspalt bakom.
Ex gran grånar (ca 3-4 år) bra om det utsätts för sol (uv) och lärk ännu bättre (1-2 år).
Ceder är inte ett material för grånad, detta är snyggast oljat.
Järnvirorol är bara ett sätt att genväga 5 år av åldringen. Men jag har noterat att jag inte har någon som helst mögelpåväxt där detta ämne har varit. Järnvitrol kan också vara bra att använda för att få till ytan där solen inte kommer åt så bra (takutsprång), hur som helst så tar det tid innan effekten uppkommer.
Problement är egentligen två, vad ser snyggast ut under tiden då man har det uppe, och hur långe håller det.
Jag själv kör järnvitrol på furu. Dimensionen är 28x145 och rejält med luftspalt bakom.
Ex gran grånar (ca 3-4 år) bra om det utsätts för sol (uv) och lärk ännu bättre (1-2 år).
Ceder är inte ett material för grånad, detta är snyggast oljat.
Järnvirorol är bara ett sätt att genväga 5 år av åldringen. Men jag har noterat att jag inte har någon som helst mögelpåväxt där detta ämne har varit. Järnvitrol kan också vara bra att använda för att få till ytan där solen inte kommer åt så bra (takutsprång), hur som helst så tar det tid innan effekten uppkommer.
pbengtsson, vad var anledningen till att du valde furu istället för gran? Vi ska ha järnvitriolad fasad men är osäkra på om vi väljer furu eller gran. Gran lär ju ta upp mindre fukt men jag antar att det gäller splintveden så har man kärnfuru är det ändå bättre.
Vet du (eller ngnannan) om det är ngn skillnad på hur de lika träslagen grånar?
Vet du (eller ngnannan) om det är ngn skillnad på hur de lika träslagen grånar?
Kvalitet? Oj, 28x145 (5,40 längder) beställde jag av min brädgård (tror de köper av Moelven). I princip alla plankor var kärnvirke (tur?). Kostade 19 kr metern.Henrik T skrev:
Luftspalten är 1cm liggande spikläkt utanpå vindskydd, sedan 22x70 mm stående underbräder, sedan på med 28x145 stående, sk inverterad lock. Så fasaden ser ut som en plankvägg med ca 7 mm springor.
Jag "målade" hela rasket på backen på hösten. Kan nämna att detta går snabbt och det viktigaste är att man svabbar på allt synligt. Sedan lade jag brådorna utomhus staplade, inga problem.
Fasaden har suttit i ett halvår men då jag röjt runt bland gamal fasad så blir i princip allt som utsätts för solljus grått med tiden även under takutsprång. Detta gäller även tryckt virke. Så tålamod krävs.
Blev osäker på om det var fur eller gran, det som man brukar få fasadplank i var det.