747 läst · 10 svar
747 läst
10 svar
Isolera garage till nock (parallelltak)
Hej! Jag har ett oisolerat dubbelgarage som ska isoleras för att kunna användas som varmförråd. Det normala är väl att bygga innertak under takstolarna, men jag är rädd att garaget kommer upplevas som trångt om taket kommer ner för lågt och funderar på att istället isolera yttertaket upp till nock (som paralleltak). Det är fackverkstakstolar och 230 cm från undersida takstol till golv.
Fördelar:
- Större volym. Mer "svängrum" och mindre risk att det kommer upplevas som trångt
- Möjlighet till förvaring ovanpå takstolar. Funderar dessutom på att bygga ett loft på en del av garaget (typ över portarna) för extra (varm) förvaring
- Jag slipper bygga vindslucka. Det är putsad fasad på garaget så det känns lite krångligt att bygga utvändig lucka (men det kanske mest är inbillning...)
Nackdel:
- Det ser dumt ut med synliga fackverkstakstolar...?
- Större volym att värma upp (men känns försumbart)
Finns det fler nackdelar som jag inte tänkt på? Någon som gjort något liknande och har erfarenhet av detta?
Fördelar:
- Större volym. Mer "svängrum" och mindre risk att det kommer upplevas som trångt
- Möjlighet till förvaring ovanpå takstolar. Funderar dessutom på att bygga ett loft på en del av garaget (typ över portarna) för extra (varm) förvaring
- Jag slipper bygga vindslucka. Det är putsad fasad på garaget så det känns lite krångligt att bygga utvändig lucka (men det kanske mest är inbillning...)
Nackdel:
- Det ser dumt ut med synliga fackverkstakstolar...?
- Större volym att värma upp (men känns försumbart)
Finns det fler nackdelar som jag inte tänkt på? Någon som gjort något liknande och har erfarenhet av detta?
Håller på att isolera vårt garage på ovanvån. Så i princip samma med den skillnaden att vi har en övervåning/loft och ramverkstakstolar, samt förstås ett mellanbjälklag. Om man tar bort golvet på mellanbjälklaget så blir förutsättningarna desamma.
Så, jag har fäst lister på sidorna av högbenen och börjat spika råspont mellan takstolarna. Listerna ger luftspalten mot taket. Sedan beror isoleringstjockleken på hur kraftiga högbenen är på takstolarna. Det är ju lite mera meck med att sala på takstolarna eller tvärregla med fackverkstakstolar förstås. Vidare har vi en nockvind med åla/kryphöjd ovanför hanbjälkarna. Det gör att ventileringen av luftspalterna blir enkel. De går upp till nockvinden, och i gavlarna sätter man bara in ett ventilgaller. Annars måste man ha nockventilation eller takfacksventiler uppe vid nocken i varje fack.
Men det är duktigt mkt jobb och pill som tar mkt tid. Med fackverkstakstolar hade jag inte gjort det.
Vindslucka sätter man invändigt.
Så, jag har fäst lister på sidorna av högbenen och börjat spika råspont mellan takstolarna. Listerna ger luftspalten mot taket. Sedan beror isoleringstjockleken på hur kraftiga högbenen är på takstolarna. Det är ju lite mera meck med att sala på takstolarna eller tvärregla med fackverkstakstolar förstås. Vidare har vi en nockvind med åla/kryphöjd ovanför hanbjälkarna. Det gör att ventileringen av luftspalterna blir enkel. De går upp till nockvinden, och i gavlarna sätter man bara in ett ventilgaller. Annars måste man ha nockventilation eller takfacksventiler uppe vid nocken i varje fack.
Men det är duktigt mkt jobb och pill som tar mkt tid. Med fackverkstakstolar hade jag inte gjort det.
Vindslucka sätter man invändigt.
Tack för input! När du säger att det är mycket jobb, och extra mycket med fackverkstakstolar, syftar det just på att sala på? Det känns spontant inte så farligt (med risk för att det är något jag får äta upp )Oldboy skrev:Håller på att isolera vårt garage på ovanvån. Så i princip samma med den skillnaden att vi har en övervåning/loft och ramverkstakstolar, samt förstås ett mellanbjälklag. Om man tar bort golvet på mellanbjälklaget så blir förutsättningarna desamma.
Så, jag har fäst lister på sidorna av högbenen och börjat spika råspont mellan takstolarna. Listerna ger luftspalten mot taket. Sedan beror isoleringstjockleken på hur kraftiga högbenen är på takstolarna. Det är ju lite mera meck med att sala på takstolarna eller tvärregla med fackverkstakstolar förstås. Vidare har vi en nockvind med åla/kryphöjd ovanför hanbjälkarna. Det gör att ventileringen av luftspalterna blir enkel. De går upp till nockvinden, och i gavlarna sätter man bara in ett ventilgaller. Annars måste man ha nockventilation eller takfacksventiler uppe vid nocken i varje fack.
Men det är duktigt mkt jobb och pill som tar mkt tid. Med fackverkstakstolar hade jag inte gjort det.
Vindslucka sätter man invändigt.
Är det ett bättre alternativ att bygga en "nockvind" och sätta gavelventiler istället för takfacksventiler?
Angående vindslucka så går den så klart sätta invändigt, men jag tänker att det blir svårare att använda vindsutrymmet till förvaring i så fall. Skulle det bli en kallvind med utvändig lucka skulle det åtminstone kunna användas som virkesförråd.
Med ramverkstakstolar är det tämligen rättframt och enkelt att sala på, isolera i facken och sedan sätta innertak. Med fackverkstakstolar blir det betydligt mer komplicerat pga snedstöttorna/fackverken. Det går t ex enkelt att sala på på sidan om takstolen, men det ska isoleras runt om varenda stötta och innertaket måste också byggas runt. Det ska ju dessutom bli vind- och fukttätt samt dessutom se bra ut. => mkt pill.
Då utgår jag från en typisk modern fackverkstakstol för kallvind med klen överliggare som gör att det måste salas på för att få en anständig tjocklek på isoleringen.
Generellt är en nockvind betydligt enklare än separat ventilation i varje fack. Framförallt slipper man gå igenom takets tätskikt. Det sparar tid och pengar, samt tillför ingen risk för läckage som varje håltagning i tätskiktet gör.
Det är osmidigt att ha en kallvind som virkesförråd. Varje ggn man behöver en bräda eller regel så måste man fram och upp på stegen. Det är också lätt hänt att man inte kommer ihåg vad man har för olika virke (dimensioner och längder) så då måste man först upp och kontrollera.
Då utgår jag från en typisk modern fackverkstakstol för kallvind med klen överliggare som gör att det måste salas på för att få en anständig tjocklek på isoleringen.
Generellt är en nockvind betydligt enklare än separat ventilation i varje fack. Framförallt slipper man gå igenom takets tätskikt. Det sparar tid och pengar, samt tillför ingen risk för läckage som varje håltagning i tätskiktet gör.
Det är osmidigt att ha en kallvind som virkesförråd. Varje ggn man behöver en bräda eller regel så måste man fram och upp på stegen. Det är också lätt hänt att man inte kommer ihåg vad man har för olika virke (dimensioner och längder) så då måste man först upp och kontrollera.
Byggde ett garage med högt i tak , dvs. isolerade jäms med yttertaket (sadeltak)
Har inte W takstolar har 2 st stödben / takstol , 5 m brett garage .
Mycket mer jobb med att isolera / plasta och montera gips mellan takstolar .
Men det var det värt i slutändan .
https://www.byggahus.se/forum/threads/mitt-1-a-garagebygge-i-mitt-liv.296559/page-5
Har inte W takstolar har 2 st stödben / takstol , 5 m brett garage .
Mycket mer jobb med att isolera / plasta och montera gips mellan takstolar .
Men det var det värt i slutändan .
https://www.byggahus.se/forum/threads/mitt-1-a-garagebygge-i-mitt-liv.296559/page-5
Är oventilerat tak utan luftspalt ett alternativ, eller är det inget som lämpar sig för garage?
https://www.isover.se/snedtak/oventilerad-konstruktion#diffusionstatt-yttertak
https://www.isover.se/snedtak/oventilerad-konstruktion#diffusionstatt-yttertak
För att? Det verkar ju finnas en del olika åsikter kring detta och studier som tyder på att det är en fuktsäker konstruktion, t.ex. https://www.lth.se/fileadmin/fuktcentrum/Publikationer/Bygg-Teknik/2_00_49.pdfTomture61 skrev:
Jag har ingen egen erfarenhet, men undrar om det finns dokumenterade fall som visar att detta är en riskkonstruktion, eller om kritiken mest bygger på att det "känns fel"?
Just i detta nu kan jag ej presentera forskningsrapporter ang att man bör ventilera trä .D Dloc skrev:För att? Det verkar ju finnas en del olika åsikter kring detta och studier som tyder på att det är en fuktsäker konstruktion, t.ex. [länk]
Jag har ingen egen erfarenhet, men undrar om det finns dokumenterade fall som visar att detta är en riskkonstruktion, eller om kritiken mest bygger på att det "känns fel"?
Själv följer jag sunda förnuftet och råd från sakkunniga .
Trä har en baksida , det kan förmultna / angripas av mögelsporer , mögelsporer trivs som bäst vid ca 70% RH och högre .
Att ventilera ytterpanel och tak gjorda av trä gör man för att ventilera bort hög luftfuktighet , funkar som självdrag , solen värmer från utsidan och påbörjar luftens rörelse (uppåt)
I mitt garage har jag i detta nu 70% RH , har självdrag och värmer ej just nu . Fukten behöver inte nödvändigtvis komma från aktiviteter från tvätt - matlagning - dusch . Utomhus är det en mycket högre fuktkvot , fukt dras till kallare ställen .
Om du vill göra ngt annat är vad som ges som råd så är inte jag den som kommer att hindra dig , på ngt sätt . Vad du gör med dina pengar och tid är ditt val .
Redigerat:
De allra flesta befintliga hus i Sverige råspont och takpapp. Dvs ett diffusionstätt underlagstak. Det fungerar inte utan luftspalt, vilket artikeln konstaterar.D Dloc skrev:
Vid nybygge går det att konstruera ett tak för att fungera utan luftspalt, men som artikeln också nämner, det förutsätter att precis varenda detalj av konstruktionen görs rätt, samt att alla material är rätt, och av det följer också att själva utförandet måste göras helt rätt. Det är alltså i mina ögon en riskkonstruktion. Det för tveklöst in tankarna på enstegstätade väggar...
Det är en känslig konstruktion där en lekman/husägare i princip aldrig kan gå in och ändra på ngt i efterhand utan att riskera fuktskador med allvarliga konsekvenser i form av röta i bärande delar och därpå följande takkollaps. Pga den väl inbyggda konstruktionen så kan man också misstänka att det är stor risk för att inte få ngn förvarning innan det är försent.
Jag har inga belägg för det men jag har känslan av att de flesta äldre hus har blivit ändrade på. (Planlösning, ytskikt, reparation, tillbyggnad/ombyggnad etc.) Dessutom kan nog varenda husägare konstatera att även om man vill behålla originallösningar så kan man inte det fullt ut därför att de byggmaterial och dimensioner som gällde vid tiden för husets tillkomst finns oftast inte kvar 20-30 år senare så man är tvungen att välja ngt annat. Med en komplex konstruktion där minsta detalj/funktionalitet är mer eller mindre avgörande så är det nog snarare regel än undantag att ett olämpligt material väljes.
Tack för ett insiktsfullt svar. Jag kommer med största sannolikhet bygga med luftspalt (även om Isover marknadsför en lösning med diffusionstätt yttertak också, men jag gissar att den inte lämpar sig för ett utrymme där det kan bli stor fukttillförsel). Jag är ändå nyfiken på att lära mig mer om detta, men tycker att det passar bättre med en separat tråd kring frågan, så jag skapade en här https://www.byggahus.se/forum/threads/oventilerade-parallelltak-bra-eller-daligt.528142/. Du kanske vill kopiera ditt svar dit också?Oldboy skrev:De allra flesta befintliga hus i Sverige råspont och takpapp. Dvs ett diffusionstätt underlagstak. Det fungerar inte utan luftspalt, vilket artikeln konstaterar.
Vid nybygge går det att konstruera ett tak för att fungera utan luftspalt, men som artikeln också nämner, det förutsätter att precis varenda detalj av konstruktionen görs rätt, samt att alla material är rätt, och av det följer också att själva utförandet måste göras helt rätt. Det är alltså i mina ögon en riskkonstruktion. Det för tveklöst in tankarna på enstegstätade väggar...
Det är en känslig konstruktion där en lekman/husägare i princip aldrig kan gå in och ändra på ngt i efterhand utan att riskera fuktskador med allvarliga konsekvenser i form av röta i bärande delar och därpå följande takkollaps. Pga den väl inbyggda konstruktionen så kan man också misstänka att det är stor risk för att inte få ngn förvarning innan det är försent.
Jag har inga belägg för det men jag har känslan av att de flesta äldre hus har blivit ändrade på. (Planlösning, ytskikt, reparation, tillbyggnad/ombyggnad etc.) Dessutom kan nog varenda husägare konstatera att även om man vill behålla originallösningar så kan man inte det fullt ut därför att de byggmaterial och dimensioner som gällde vid tiden för husets tillkomst finns oftast inte kvar 20-30 år senare så man är tvungen att välja ngt annat. Med en komplex konstruktion där minsta detalj/funktionalitet är mer eller mindre avgörande så är det nog snarare regel än undantag att ett olämpligt material väljes.
Liknande trådar
-
Ventilation till isolerat garage/kontor
Ventilation -
Tilläggsisolera garagetak?
Tak & Vind -
Tilläggsisolera garage och sammankopplat rum
Attefallshus, friggebod, garage & andra småhus -
Isolera f.d garage till vinterbonat rum
Attefallshus, friggebod, garage & andra småhus -
Tilläggsisolera insida/innevägg garage
Isolering