Blindbotten av OSB?
Undrar om det går att använda OSB skivor som blindbotten i ett fritidshus som står på plintar på en frilagd klippa, det blåser rakt igenom under huset så fukt borde inte vara ett problem.
Har hört lite olika om detta, dels att skivan är "skrovlig" = det är lätt för ex mögelsvamp att få fäste.
Dels att om OSB-skivorna är begagnade (vilka dess är) kan de vara fulla med bakterier och därför olämpliga. Gör det i så fall ngn skillnad om man målar skivorna undertill?
Har hört lite olika om detta, dels att skivan är "skrovlig" = det är lätt för ex mögelsvamp att få fäste.
Dels att om OSB-skivorna är begagnade (vilka dess är) kan de vara fulla med bakterier och därför olämpliga. Gör det i så fall ngn skillnad om man målar skivorna undertill?
tjenare ! varför använda denna skiva, o inte den som man brukar använda?
Se upp med plywood/OSB etc, http://forum.byggahus.se/243678-post15.html
Jag röstar också på blindbottenmasonit. Det finns bor- eller vaxbehandlad. Jag körde med vaxbehandlad till min plintgrundade stuga.
http://www.byggmagroup.se/dt_article.aspx?m=2293
Dessutom finns det Minerit Windstopper, en cementbaserad skiva som är säker, http://www.tepro.se/UPLOADED_FILES/documents/1051.pdf
Jag röstar också på blindbottenmasonit. Det finns bor- eller vaxbehandlad. Jag körde med vaxbehandlad till min plintgrundade stuga.
http://www.byggmagroup.se/dt_article.aspx?m=2293
Dessutom finns det Minerit Windstopper, en cementbaserad skiva som är säker, http://www.tepro.se/UPLOADED_FILES/documents/1051.pdf
Anledningen till att använda OSB är att jag har en massa skivor, så det skulle spara en del pengar. Tack för svar!
tjenare ! sälj osb skivorna, o köp den vaxade masoniten.
Jag tycker att man bör undvika organiskt material i känsliga konstruktioner som kryp- eller plintgrundar.
I vårt fall monterades spontad cellplast på golvbjälkarnas undersida.
Detta ger många fördelar:
Enkelt utförande
Bra isoleringsgrad (220+30)
Trävirket skyddas mot uteluften
Utförandet blir så tätt man kan förvänta. (Skarvarna limmades och övriga anslutningar/genomföringar är få)
Bifogat finner ni en ritning med golvsektioner.
/David
I vårt fall monterades spontad cellplast på golvbjälkarnas undersida.
Detta ger många fördelar:
Enkelt utförande
Bra isoleringsgrad (220+30)
Trävirket skyddas mot uteluften
Utförandet blir så tätt man kan förvänta. (Skarvarna limmades och övriga anslutningar/genomföringar är få)
Bifogat finner ni en ritning med golvsektioner.
/David
dadid skrev:
Bygger man så så måste man vara väldigt noga med att inte ha något diffusionsskikt mellan isolering och golv - annars bygger man en fuktfälla !
Rent generellt så har jag sett hus som har stått i 25-30 år med trä eller masonit obehandlat som blindbotten/tak/undertak på kallvind osv - det funkar om det inte är ett fuktutsatt ställe, och det bör man se till med dränering och ventilation även om man har cellplast eller annat - men material avsedda för fuktiga förhållanden är förstås bättre/säkrare
/K
Bygger man så så måste man vara väldigt noga med att inte ha något diffusionsskikt mellan isolering och golv - annars bygger man en fuktfälla !
Rent generellt så har jag sett hus som har stått i 25-30 år med trä eller masonit obehandlat som blindbotten/tak/undertak på kallvind osv - det funkar om det inte är ett fuktutsatt ställe, och det bör man se till med dränering och ventilation även om man har cellplast eller annat - men material avsedda för fuktiga förhållanden är förstås bättre/säkrare
/K
Diffspärren är har runda slängar 100 gånger högre ånggenomgångsmotstånd än cellplasten, vilken i sin tur är ungefär två gånger tätare än OSB:n. Således utgör cellplasten inga som helst bekymmer ur fukthänseende.
Temperaturhöjningen den ger åt trävirket gör däremot stordåd.
Visst klarar sig organiskt material "om det inte är ett fuktutsatt läge". Detta innebär att RF i luften grovt förenklat skall understiga 75%RF. Erfarenhetsmässigt är grundkonstruktionen inte att betrakta som fuktsäkra. Ventilation är sällan att betrakta som en god lösning då det är just utomhusluften som i många fall ställer till problem.
Om vi talar om påväxt ur ett hälsoperspektiv är jag tämligen övertygad om att flertalet av de grunder som efter 20 år okulärt bedöms som friska skulle få en anmärkning när materialet mikroskoperas. Sommarstugelukt har inte alltid en synlig källa.
/Dadid
Rent generellt så har jag sett hus som har stått i 25-30 år med trä eller masonit obehandlat som blindbotten/tak/undertak på kallvind osv - det funkar om det inte är ett fuktutsatt ställe, och det bör man se till med dränering och ventilation även om man har cellplast eller annat - men material avsedda för fuktiga förhållanden är förstås bättre/säkrare
/K
Diffspärren är har runda slängar 100 gånger högre ånggenomgångsmotstånd än cellplasten, vilken i sin tur är ungefär två gånger tätare än OSB:n. Således utgör cellplasten inga som helst bekymmer ur fukthänseende.
Temperaturhöjningen den ger åt trävirket gör däremot stordåd.
Visst klarar sig organiskt material "om det inte är ett fuktutsatt läge". Detta innebär att RF i luften grovt förenklat skall understiga 75%RF. Erfarenhetsmässigt är grundkonstruktionen inte att betrakta som fuktsäkra. Ventilation är sällan att betrakta som en god lösning då det är just utomhusluften som i många fall ställer till problem.
Om vi talar om påväxt ur ett hälsoperspektiv är jag tämligen övertygad om att flertalet av de grunder som efter 20 år okulärt bedöms som friska skulle få en anmärkning när materialet mikroskoperas. Sommarstugelukt har inte alltid en synlig källa.
/Dadid
dadid: Nej bra är det ju inte som har påpekats ovan - men det finns likväl hus som byggt så som står än i dag - må vara med "sommarstugelukt" 
Säger du att cellplast slä'pper igenom fukt alltså ?
Det var nytt för mig, särskilt som man brukar ha det i grundkonstruktioner utanför betong/leca för isolering - och jag antog att det då också stod emot fukt...
/K
Säger du att cellplast slä'pper igenom fukt alltså ?
Det var nytt för mig, särskilt som man brukar ha det i grundkonstruktioner utanför betong/leca för isolering - och jag antog att det då också stod emot fukt...
/K
Nja, frågan kräver egentligen ett ganska långt svar, men jag skall försöka vara kortfattad.
Det finns 2 huvudsakliga skäl till att använda isolering under en platta på mark:
Då den huvudsakliga temperaturgradienten sker över isoleringen kommer betongplattans undersida att i princip hålla inomhustemperatur. Detta innebär i sin tur att den relativa fuktigheten som i marken kan antas hålla 100% sjunker pga den ökade mättnadsånghalten.
Isoleringen under plattan är kapilärbrytande. Dvs de hindrar direkt uppsugning av markfukt.
Något förenklat innebär detta att en normal platta med 200mm underliggande isolering och 150mm singel i princip vilar på ett 350mm tjockt dränerande skikt.
Dock skall man vara medveten om att vanlig cellplast (EPS) nedsänkt i vatten likväl tar upp vatten och med tiden ökar avsevärt i vikt. Uppsugningen vid nedsänkningen kan visa sig då materialet används i flytbryggor eller på terassbjälklag där de i princip ligger nedsänkta i en balja med jord och sten över.
Under en platta på mark och på ett dränerande singellager uppstår i princip aldrig problemet.
XPS har i detssa falle mkt bättre egenskaper då cellstrukturen är sluten.
Som en paralell till ovanstående kan det nämnas att när äldre hus med underliggande isolering av mineralull drabbas av översvämning pga bristande funktion hos dräneringen blöts den underliggande isoleringen ner och tappar isolerförmågan. Då ändras RF i plattan och det kan uppstå problem med plastmattor, uppreglade trägolv etc.
Uttorkningen av isoleringen tar ofta väldigt lång tid om den alls sker.
/David
Det finns 2 huvudsakliga skäl till att använda isolering under en platta på mark:
Då den huvudsakliga temperaturgradienten sker över isoleringen kommer betongplattans undersida att i princip hålla inomhustemperatur. Detta innebär i sin tur att den relativa fuktigheten som i marken kan antas hålla 100% sjunker pga den ökade mättnadsånghalten.
Isoleringen under plattan är kapilärbrytande. Dvs de hindrar direkt uppsugning av markfukt.
Något förenklat innebär detta att en normal platta med 200mm underliggande isolering och 150mm singel i princip vilar på ett 350mm tjockt dränerande skikt.
Dock skall man vara medveten om att vanlig cellplast (EPS) nedsänkt i vatten likväl tar upp vatten och med tiden ökar avsevärt i vikt. Uppsugningen vid nedsänkningen kan visa sig då materialet används i flytbryggor eller på terassbjälklag där de i princip ligger nedsänkta i en balja med jord och sten över.
Under en platta på mark och på ett dränerande singellager uppstår i princip aldrig problemet.
XPS har i detssa falle mkt bättre egenskaper då cellstrukturen är sluten.
Som en paralell till ovanstående kan det nämnas att när äldre hus med underliggande isolering av mineralull drabbas av översvämning pga bristande funktion hos dräneringen blöts den underliggande isoleringen ner och tappar isolerförmågan. Då ändras RF i plattan och det kan uppstå problem med plastmattor, uppreglade trägolv etc.
Uttorkningen av isoleringen tar ofta väldigt lång tid om den alls sker.
/David
Men om du då sätter vatten mellan cellplast och ett diffusionsskikt (typ byggplast) så¨torde ju fuktavgången igenom cellplasten vara väldigt långsam (du säger ju själv att den, om den blir blöt, inte torkas så snabbt, om ens alls) ?dadid skrev:
Iof kan jag tänka mig att uppvärmd vattenånga försvinner lättare än flytande vatten, men iaf...
Att tex flytbryggor/frigolit tar upp vatten har jag faktiskt konstaterat själv ett par ggr - tar man upp en bit som legat i vatten länge så är den bra mycket tyngre än en torr bit...
/K
Vatten som kommit in i konstruktioen är inte bra. Nästan oavsett hur konstruktionen är uppbyggd tar uttotkningen lång tid när den väl är igenbyggd. Detta gäller såväl cellplast som plywood och gips. Mineralull vore i detta fallet en något bättre lösning då ett vatenläckage skulle kunna tillåtas att rinna rakt igenom. Dock innehåller mineralullen organiskt material och är således inte lämpligt. Vidare ger den inge vidare lufttäthet.
Slutsatsen är att byggnader skall utföras så att fukt ej tillåts komma in i konstruktioner oavset om det gäller tak, väggar eller golv.
Fukt i detta fallet avser RF överstigande 75-80% vilket i princip ej tillåter organiskt mtrl som ej omgärdas av isolering.
/David
Slutsatsen är att byggnader skall utföras så att fukt ej tillåts komma in i konstruktioner oavset om det gäller tak, väggar eller golv.
Fukt i detta fallet avser RF överstigande 75-80% vilket i princip ej tillåter organiskt mtrl som ej omgärdas av isolering.
/David
Jag bygger nytt badrum i stugan, i det här fallet från nytt bjälklag till färdigt badrum. Jag har valt att spika 22x95 plank under golvreglarna och sedan sätta oljehärdad masonitboard mellan reglarna som isoleringen kan vila på. I en del av rummet där golvet ligger i en annan nivå skruvade jag blindbottenplyfa från Beijer.
Kan jag i detta fall komplettera med cellplast? Hur fäster man den? Vilar din golvisolering direkt mot cellplasten eller är det något mer som bär upp isoleringen?
Kan jag i detta fall komplettera med cellplast? Hur fäster man den? Vilar din golvisolering direkt mot cellplasten eller är det något mer som bär upp isoleringen?