Vad går och vad går inte att bygga? (lösvirke)
Nu sitter jag (eller vi egentligen) och planerar för fullt.
Målet är ett lösvirkeshus som vi kommer att trivas i, ha de trevliga features som vi kan tänkas uppskatta, gärna se lite lagom coolt ut (dvs de önskemål som de flesta har).
Men anledningen till tråden då... Ja nu vill jag att det jag planerar och ritar ska vara möjligt att bygga och då helst med en vettig arbetsinsats och kostnad. Alltså bra och gångbara lösningar.
Så jag startar tråden med en fråga nu, men jag kommer fylla på med helt andra funderingar allt vad tiden lider.
Sen tycker jag tråden kan få vara öppen för vem som helst som har några konstruktionsfunderingar som passar här, att lägga in egna frågor, om ni inte vill starta egna trådar.
OK, då börjar jag med en sak som jag undrar lite över.
På träguidens hemsida hittar man bifogade tabell för mellanbjälklag med bärande (hjärt)vägg som stöd i mitten.
I denna tabell ser det ju ut som att max husbredd kommer att ligga någonstans runt 6-7 meter. Men det tycker jag inte kan stämma, för "alla" kataloghus har modeller med 8 meter (ofta) och uppåt 10 meter ibland.
Vad felar? Är träguidens tabell alltför försiktig och konservativ eller använder hustillverkarna virke från sådana där kolfibertallar som jag hört talas om (i framtiden...
)
edit: åsså bilden då med ....
Målet är ett lösvirkeshus som vi kommer att trivas i, ha de trevliga features som vi kan tänkas uppskatta, gärna se lite lagom coolt ut (dvs de önskemål som de flesta har).
Men anledningen till tråden då... Ja nu vill jag att det jag planerar och ritar ska vara möjligt att bygga och då helst med en vettig arbetsinsats och kostnad. Alltså bra och gångbara lösningar.
Så jag startar tråden med en fråga nu, men jag kommer fylla på med helt andra funderingar allt vad tiden lider.
Sen tycker jag tråden kan få vara öppen för vem som helst som har några konstruktionsfunderingar som passar här, att lägga in egna frågor, om ni inte vill starta egna trådar.
OK, då börjar jag med en sak som jag undrar lite över.
På träguidens hemsida hittar man bifogade tabell för mellanbjälklag med bärande (hjärt)vägg som stöd i mitten.
I denna tabell ser det ju ut som att max husbredd kommer att ligga någonstans runt 6-7 meter. Men det tycker jag inte kan stämma, för "alla" kataloghus har modeller med 8 meter (ofta) och uppåt 10 meter ibland.
Vad felar? Är träguidens tabell alltför försiktig och konservativ eller använder hustillverkarna virke från sådana där kolfibertallar som jag hört talas om (i framtiden...
)edit: åsså bilden då med ....
Hej Mikael_L
Jag tror nog den listan är per maxlängd i ett stycke d.v.s om du har ett mellanbjälklag på 11 meters bred så får du ta det i 2 delar, en som är 7 meter och en som är 4m för e.x, beroende på vart bärande väggar i bottenplanet sitter.
MvH Jawen
Jag tror nog den listan är per maxlängd i ett stycke d.v.s om du har ett mellanbjälklag på 11 meters bred så får du ta det i 2 delar, en som är 7 meter och en som är 4m för e.x, beroende på vart bärande väggar i bottenplanet sitter.
MvH Jawen
Man kan också nå längre spännvidd genom att kombinera vanliga bjälkar med tvägående balkar av limträ eller stål. Det behöver inte bli tjockare för det. Balkarna kan fällas in i bjälklaget.
Att det går att lägga mellanbjälklaget över 9 meter, med hjärtvägg i mitten förstår jag, det är väl hundratalet kataloghus bevis på.
Det jag blev förvånad över var denna tabell från träguiden.
Eller är det så att kataloghustilverkarna går upp till 270 och t.o.m. 300mm i dimension på bjälkarna alt börjar använda obskyra kertobalkar eller limträbalkar.
Eller kanske som hempularen föreslår, fäller in fler bärlinor i form av limträbjälkar osynligt inne i bjälklaget.
Någon som vet?
Det jag blev förvånad över var denna tabell från träguiden.
Eller är det så att kataloghustilverkarna går upp till 270 och t.o.m. 300mm i dimension på bjälkarna alt börjar använda obskyra kertobalkar eller limträbalkar.
Eller kanske som hempularen föreslår, fäller in fler bärlinor i form av limträbjälkar osynligt inne i bjälklaget.
Någon som vet?
Måste tillstå att inte jag heller blir klok på vad tabellen avser. Det finns t.ex. i BKR ingen beteckning för virkeshållfasthet som stämmer med C14 o 24. (Det är antagligen någon beteckning för spånskivor?) Hållfasthet för virke inleds med K.
Om man bara har en bjälke (i ett stycke eller skarvad rakt över mittststödet) upplagd som skissen visar (på tre stöd) får det nog anses osannolikt att angivna dimensioner håller för mer på angivna spännvidder om man beaktar nedböjningen/svikten som dimensionerande i den som upphovsmännen gjort. Och det står oxå att utläsa + att de ökat kravet på nedböjningen till L/200. (Normalt L/400.) Dvs. på en spännvidd på ex.vis 4 meter tillåts en maximal nedböjning mellan stöden på 1 cm normalt. Med tabellens förutsättningar har de halverat den till 0,5 cm.
Men visst går det att bygga bredare hus än 7 meter utan tvärförstyvningar i bjälklaget. Ett upplag i mitten (eller så nära den som det går att komma) ger 4,5 meter i spv. på varje sida om mittstödet för ett 9 meter brett hus (inv. mått minus 2x5 cm för upplagen). En spv. på 4,5 m och ett cc-avstånd på 60 cm är ingen orimlighet, förutsatt att man då inte ställer högre krav på nedböjningen än normalt (vid maximal belastning, som sällan utnyttjas till 100%), dvs. 11,25 mm i enbart bjälken.
Men... om man utför bjälklaget med skivtäckning kan man tillgodoräkna sig tjockleken (vanligen 22 mm golvspån) med innebörden att det neutrala lagret flyttas upp då man tar samverkan i beaktande. (Då får man först räkna om snittet (bjälke + 60 cm 22 mm spånskiva) m.h.a. Steiners sats till ett nytt böjmotstånd.) Och självklart ska skivan vara skruv- eller spiklimmad till bjälkarna.
Man kan givetvis oxå minska cc-avståndet mellan bjälkarna för att få ner lastytan/bjälke som då belastar varje bjälke mindre.
Vidare kan man laborera med virkeskvaliteten och välja högsta möjliga om inte erhållet böjmotstånd räcker till.
Det är först när dessa tre möjligheter har utnyttjats till fullo som det kan bli aktuellt med annan åtgärd. Kertobalkar har nämnts. (Lådbalkar är lätta och starka.) Även Marsonite byggsystem med I-balk där flänsarna är av trä och livet av hård träfiberskiva, kan vara ett alternativ. Skulle det inte räcka till går det att öka bärigheten i bjälkarna med andra åtgärder. T.ex. spännstol. Även byte till material med högre tillåten påkänning (läs: stål) kan vara en möjlighet.
Det finns därför inget hinder för trådskaparen att fritt rita hur bred huskropp som helst (inom rimliga gränser). Konstruktören kan i de flesta fall klara av bärigheten utan större problem. Rena utopier är svårare att tillfredsställa. Som en väldigt bred huskropp utan bärande mellanvägg, balk och pelare etc. Men även det går. Det beror bara på vilka förutsättningar konstruktören får att jobba efter.
_____________________
Byggaren
Om man bara har en bjälke (i ett stycke eller skarvad rakt över mittststödet) upplagd som skissen visar (på tre stöd) får det nog anses osannolikt att angivna dimensioner håller för mer på angivna spännvidder om man beaktar nedböjningen/svikten som dimensionerande i den som upphovsmännen gjort. Och det står oxå att utläsa + att de ökat kravet på nedböjningen till L/200. (Normalt L/400.) Dvs. på en spännvidd på ex.vis 4 meter tillåts en maximal nedböjning mellan stöden på 1 cm normalt. Med tabellens förutsättningar har de halverat den till 0,5 cm.
Men visst går det att bygga bredare hus än 7 meter utan tvärförstyvningar i bjälklaget. Ett upplag i mitten (eller så nära den som det går att komma) ger 4,5 meter i spv. på varje sida om mittstödet för ett 9 meter brett hus (inv. mått minus 2x5 cm för upplagen). En spv. på 4,5 m och ett cc-avstånd på 60 cm är ingen orimlighet, förutsatt att man då inte ställer högre krav på nedböjningen än normalt (vid maximal belastning, som sällan utnyttjas till 100%), dvs. 11,25 mm i enbart bjälken.
Men... om man utför bjälklaget med skivtäckning kan man tillgodoräkna sig tjockleken (vanligen 22 mm golvspån) med innebörden att det neutrala lagret flyttas upp då man tar samverkan i beaktande. (Då får man först räkna om snittet (bjälke + 60 cm 22 mm spånskiva) m.h.a. Steiners sats till ett nytt böjmotstånd.) Och självklart ska skivan vara skruv- eller spiklimmad till bjälkarna.
Man kan givetvis oxå minska cc-avståndet mellan bjälkarna för att få ner lastytan/bjälke som då belastar varje bjälke mindre.
Vidare kan man laborera med virkeskvaliteten och välja högsta möjliga om inte erhållet böjmotstånd räcker till.
Det är först när dessa tre möjligheter har utnyttjats till fullo som det kan bli aktuellt med annan åtgärd. Kertobalkar har nämnts. (Lådbalkar är lätta och starka.) Även Marsonite byggsystem med I-balk där flänsarna är av trä och livet av hård träfiberskiva, kan vara ett alternativ. Skulle det inte räcka till går det att öka bärigheten i bjälkarna med andra åtgärder. T.ex. spännstol. Även byte till material med högre tillåten påkänning (läs: stål) kan vara en möjlighet.
Det finns därför inget hinder för trådskaparen att fritt rita hur bred huskropp som helst (inom rimliga gränser). Konstruktören kan i de flesta fall klara av bärigheten utan större problem. Rena utopier är svårare att tillfredsställa. Som en väldigt bred huskropp utan bärande mellanvägg, balk och pelare etc. Men även det går. Det beror bara på vilka förutsättningar konstruktören får att jobba efter.
_____________________
Byggaren
Vårt enplanshus med platt tak (4 graders lutning) och sjöbod har inga bärande innerväggar, balkar eller pelare. Vi har kertobalkar (varför är de obskyra Mikael?), de längsta är 11 meter. Innerväggarna är teleskopväggar för att klara nedböjning av snölaster. Priset för alla kertobalkarna var 76.000:-, men då är byggarean för bostadshuset 235 kvm och för sjöboden 50 kvm. Inte så farligt dyrt tycker jag med tanke på vad hela huset kostar. Mycket nöjda, huset är sådär lite "lagom coolt" som Mikael efterlyser.
Man håller tydligen på att gå över till C-klassning i stället. I princip samma sak, fast man byter ut "K" mot "C", och i vissa fall bli siffran lite annorlunda också. Se:imported_Byggaren skrev:
http://www.sp.se/sv/about/press/releases/Sidor/Press20061228.aspx
framför allt under sista rubriken.
Nä det var fel ord jag använde, okonventionella balkar menar jag nog mer, typ ...Hemmakatten skrev:
Men just idag har jag varit i kontakt med swelite om masonitbalkar, eller lättreglar kallas det nog också, så tydligen är jag inte så rädd för okonventionella prylar ändå...
Vad är teleskopväggar för något?
Har ni någon hemsida eller så? Där man kan få se hur ert hus ser ut, och kanske även under byggtiden?
Skulle vara trevligt att få inspireras av ett lagomt coolt hus...
Jag kikade på byggritningarna från en kompis bygge. Husets mått utsida = 8,9 meter, mellanbjälklag hänger på balkskor och är i limträ dimensionen 42x225. Spännvidden borde alltså vara kring 8,3 meter då.
Bärande hjärtvägg i mitten.
Dock är ÖP mer typ ett sovloft, med endast ca 1/2 meter till taket vid yttervägg och ca 38° takvinkel. Jag vet inte om det påverkar hur man beräknar last och bärighet och nedböjning.
Med teleskopväggar menar jag innerväggar som inte är anslutna till taket, utan det finns en springa på ett par cm mellan innertaket och väggen. Detta för att kunna klara snölasterna. Förmodligen heter det något annat på fackspråk, men är ganska säker på att snickarna använde samma uttryck.
Har ingen hemsida, men bifogar ett par bilder.
Har ingen hemsida, men bifogar ett par bilder.
Så på vintern blir springan mindre, när snön ligger och trycker?Hemmakatten skrev:
Om jag nu fattade rätt.
Ja, precis så. I taket är en u-profil i plåtfäst som löper ner inne i väggen. Vanligtvis har man taklisten fäst i taket (istället för i väggen) så att springan inte syns.
jon_h skrev:
Aha! Då förstår jag. Men då ligger Boverket efter i sina normer. Där finns ännu inga C att skåda så vitt jag vet, såvida de inte i dagarna har uppdaterat BKR.
Fler och högre klasser enl. länken, skriver SP. Hm... kanske nytt virke då oxå? Från var? Konstruktionsvirke är vanligen gran. Mer eller mindre kvistig. Det enda helt kvistfria trä vi har i Sverige är fur och då bara kärnan. Det lär bli 'dört' framöver att bygga hus med det
_______________
Byggaren
Okidoki.
Då fortsätter jag med nästa frågeställning i samma anda.
Att bygga balkong ovanpå annan husdel brukar ofta kallas riskkonstruktion.
Ändock bygger många hustillverkare hus med detta. Se bilderna på exempel från Myresjöhus och Floods trähus.
Frågan lyder, hur gör man för att säkra denna sorts konstruktion.
Då fortsätter jag med nästa frågeställning i samma anda.
Att bygga balkong ovanpå annan husdel brukar ofta kallas riskkonstruktion.
Ändock bygger många hustillverkare hus med detta. Se bilderna på exempel från Myresjöhus och Floods trähus.
Frågan lyder, hur gör man för att säkra denna sorts konstruktion.
