Tätning mellan syllstock och natursten
Hej
Jag vet att det finns andra trådar i ämnet men hittar inte svar på mina frågor där och skulle vilja ta det som står i flera av dessa vidare till en sammanhängande diskussion.
Jag renoverar ett timmerhus från början av 1900 talet som varit angripet av hussvamp. Allt inuti huset är urrivet och jag håller på och bygger upp ny torpargrund från grunden. Jag har valt att gå på en lösning med inspekterbar torpargrund med Sorptionsavfuktare pga hussvampen. Behöver därför en tät grund, eftersom sorptionsavfuktaren annars kommer dra onödigt med energi då luft utifrån kommer in.
Större delen av grunden består av stora naturstenar hela vägen runt, med endast glipor mellan stenarna och ibland mellan sten och syllstock. Grunden har tätats förut i flera omgångar. Den äldsta tätningen som delvis ligger an direkt mot syllstocken är vad jag tror kalkbruk och ibland finns en gammal syllpapp emellan. Tätningen har gjorts på både in och utsida av syllstocken.
(på bilderna har jag rivit bort det yttersta som faller sönder totalt, men under syllstocken ligger ett lager kvar)
Den andra tätningen är gjord med betong/cementbruk och är antingen lagning eller ett försök att få lutning ut från syllstock då vissa grundstenar sticker ut utanför timmerväggen. Både dessa lagningar är nu dock ofta undermåliga och faller antingen bort eller har glidit ut från syllen (skapar i sig fickor för fukt).
Sylstockarna är hur som helst ganska fina, en del ställen är lite murkna underst men mest ytligt (hade en dialog med en timmerman tidigare som inte tyckte det var värt att byta syllstockarna, se till att de är torra så är det inget problem.
Håligheterna mellan grundstenarna kommer jag täta med weber cementbruk A med vattentätningsmedel som tillsats. Men min frågeställning är hur man ska göra längst upp, tätningen mellan syll och natursten eller syll och cementbruket?
Jag vet att åsikterna går isär avseende hussvamp och kalk, men jag har ju sett med egna ögon i det här huset hur svampen har krupit efter och inuti kalkbruket, både i murstocken och under syllstocken. Ser nästan ut som att den ätit upp kalkbruket. Tack och lov så hade man på de delarna av huset lagt en syllpapp mellan kalkbruk och syllstock, så svampen hade inte gått upp i trät just där. Jag är därav väldig motståndare till att använda alla produkter med kalk
Är det korkat, idioti eller galenskap att försöka pilla bort allt gammalt kalkbruk som finns kvar? Jag skulle nog sova lite lugnare om nätterna men innebär rätt mycket jobb och det kommer troligen bli svårt att få bort allt.
I flera trådar så föreslår man kalkbruk eller lera för tätning. Ibland säger man bara murbruk och ibland föreslår man en kombination med drevning. Lera föreslår man ibland även utan syllpapp.
Är det inte så att en syllpapp aldrig är negativt?
Om man nu lägger en syllpapp, spelar det då någon som helst roll om man tätar med lera, kalkbruk, murbruk eller cementbruk? Då har man ju ett kapilärbrytande lager så vad som finns under är väl irrelevant?
Mitt problem är att det ibland är svårt att få in en syllpapp mellan tätning (den jag nu väljer) då det är väldigt trångt. Någon som har en bra ide hur man gör här? Finns det någon kapilärbrytande drevning man skulle kunna använda?
Som komplement till tätningen så hade jag tänkt försöka fräsa in en plåt i syllstocken som sticker utanför grundstenen en bit ovanför, så att vatten inte kan lägga sig på grundstenarna och rinna in mot syllstocken. Alternativet som jag sett andra göra är att knacka av grundstenarna så att de alltid lutar ut från syllstocken. På vissa ställen är dock detta praktiskt omöjligt.
Bör man försöka ha så öppet som möjligt runt syllstocken, alltså inte täta jämt med utsidan/insidan av syllstocken? Utan bara se till att det är tätt mitt under? Allt för att göra det så luftigt som möjligt runt syllstocken.
Någon som har erfarenheter av lindrevning mellan syllstock och grundstenar/cementbruk? Bör den i så fall ligga mellan syllpapp och syllstock eller grundsten/cementbruk? Blir den verkligen tillräckligt luftät för avfuktaren?
Vore expanderbruk ett alternativ för att få det tätare?
Fogskum är inget alternativ för mig då jag undviker det så långt det bara går.
Vore enormt tacksam om någon med erfarenhet och/eller kunskaper i ämnet kunde verifiera mina tankar eller ännu hellre såga mina idéer och komma med bättre förslag
Jag vet att det finns andra trådar i ämnet men hittar inte svar på mina frågor där och skulle vilja ta det som står i flera av dessa vidare till en sammanhängande diskussion.
Jag renoverar ett timmerhus från början av 1900 talet som varit angripet av hussvamp. Allt inuti huset är urrivet och jag håller på och bygger upp ny torpargrund från grunden. Jag har valt att gå på en lösning med inspekterbar torpargrund med Sorptionsavfuktare pga hussvampen. Behöver därför en tät grund, eftersom sorptionsavfuktaren annars kommer dra onödigt med energi då luft utifrån kommer in.
Större delen av grunden består av stora naturstenar hela vägen runt, med endast glipor mellan stenarna och ibland mellan sten och syllstock. Grunden har tätats förut i flera omgångar. Den äldsta tätningen som delvis ligger an direkt mot syllstocken är vad jag tror kalkbruk och ibland finns en gammal syllpapp emellan. Tätningen har gjorts på både in och utsida av syllstocken.
(på bilderna har jag rivit bort det yttersta som faller sönder totalt, men under syllstocken ligger ett lager kvar)
Den andra tätningen är gjord med betong/cementbruk och är antingen lagning eller ett försök att få lutning ut från syllstock då vissa grundstenar sticker ut utanför timmerväggen. Både dessa lagningar är nu dock ofta undermåliga och faller antingen bort eller har glidit ut från syllen (skapar i sig fickor för fukt).
Sylstockarna är hur som helst ganska fina, en del ställen är lite murkna underst men mest ytligt (hade en dialog med en timmerman tidigare som inte tyckte det var värt att byta syllstockarna, se till att de är torra så är det inget problem.
Håligheterna mellan grundstenarna kommer jag täta med weber cementbruk A med vattentätningsmedel som tillsats. Men min frågeställning är hur man ska göra längst upp, tätningen mellan syll och natursten eller syll och cementbruket?
Jag vet att åsikterna går isär avseende hussvamp och kalk, men jag har ju sett med egna ögon i det här huset hur svampen har krupit efter och inuti kalkbruket, både i murstocken och under syllstocken. Ser nästan ut som att den ätit upp kalkbruket. Tack och lov så hade man på de delarna av huset lagt en syllpapp mellan kalkbruk och syllstock, så svampen hade inte gått upp i trät just där. Jag är därav väldig motståndare till att använda alla produkter med kalk
Är det korkat, idioti eller galenskap att försöka pilla bort allt gammalt kalkbruk som finns kvar? Jag skulle nog sova lite lugnare om nätterna men innebär rätt mycket jobb och det kommer troligen bli svårt att få bort allt.
I flera trådar så föreslår man kalkbruk eller lera för tätning. Ibland säger man bara murbruk och ibland föreslår man en kombination med drevning. Lera föreslår man ibland även utan syllpapp.
Är det inte så att en syllpapp aldrig är negativt?
Om man nu lägger en syllpapp, spelar det då någon som helst roll om man tätar med lera, kalkbruk, murbruk eller cementbruk? Då har man ju ett kapilärbrytande lager så vad som finns under är väl irrelevant?
Mitt problem är att det ibland är svårt att få in en syllpapp mellan tätning (den jag nu väljer) då det är väldigt trångt. Någon som har en bra ide hur man gör här? Finns det någon kapilärbrytande drevning man skulle kunna använda?
Som komplement till tätningen så hade jag tänkt försöka fräsa in en plåt i syllstocken som sticker utanför grundstenen en bit ovanför, så att vatten inte kan lägga sig på grundstenarna och rinna in mot syllstocken. Alternativet som jag sett andra göra är att knacka av grundstenarna så att de alltid lutar ut från syllstocken. På vissa ställen är dock detta praktiskt omöjligt.
Bör man försöka ha så öppet som möjligt runt syllstocken, alltså inte täta jämt med utsidan/insidan av syllstocken? Utan bara se till att det är tätt mitt under? Allt för att göra det så luftigt som möjligt runt syllstocken.
Någon som har erfarenheter av lindrevning mellan syllstock och grundstenar/cementbruk? Bör den i så fall ligga mellan syllpapp och syllstock eller grundsten/cementbruk? Blir den verkligen tillräckligt luftät för avfuktaren?
Vore expanderbruk ett alternativ för att få det tätare?
Fogskum är inget alternativ för mig då jag undviker det så långt det bara går.
Vore enormt tacksam om någon med erfarenhet och/eller kunskaper i ämnet kunde verifiera mina tankar eller ännu hellre såga mina idéer och komma med bättre förslag
Samma här. Det är en mycket bra frågeställning han ställer upp. Många av de problem med att få in kapilärbrytande skikt har jag också. Flera personer jag pratat med säger att det inte behövs mellan syll och grund. Jag tar deras råd med en stor nypa salt. Vid min syll kondenserar mängder med fukt och det är i princip bara där timret blivit rötskadat.
Jag tycker också många mycket lättvindigt påpekar att det ska vara ventilation under huset. Frågar mig om dessa personer krupit in under en torpargrund på sommaren och tittat på hur blött det är på graniten.
Hos mig spricker cementbaserade lagningar loss från graniten. Kalkbruk och lerklining är mjukare och kan följa med små rörelser bättre, och kan lagas (lerklining mycket enkelt). I min stengrund är 100 år gammal lerklining kvar på norrsidan. Söder har man på senare år tätat med cement och allt är sprucket. Jag gjorde ett test med lerklining i höstas och blanda det som det verkade vara sammansatt där det är intakt. Mycket fet lera och extremt mycket sågspån. Nu har all lera regnat bort (södersida) och lerklining ser ut som en spånskiva. Överväger att smeta på lite ren lera ytterst.
Jag tycker också många mycket lättvindigt påpekar att det ska vara ventilation under huset. Frågar mig om dessa personer krupit in under en torpargrund på sommaren och tittat på hur blött det är på graniten.
Hos mig spricker cementbaserade lagningar loss från graniten. Kalkbruk och lerklining är mjukare och kan följa med små rörelser bättre, och kan lagas (lerklining mycket enkelt). I min stengrund är 100 år gammal lerklining kvar på norrsidan. Söder har man på senare år tätat med cement och allt är sprucket. Jag gjorde ett test med lerklining i höstas och blanda det som det verkade vara sammansatt där det är intakt. Mycket fet lera och extremt mycket sågspån. Nu har all lera regnat bort (södersida) och lerklining ser ut som en spånskiva. Överväger att smeta på lite ren lera ytterst.
Redigerat:
HejT torporoman skrev:
Jag har tätat så gott det går med cementbruk A, lovar att återkomma framöver huruvida det spricker eller inte (det beror ju säkert på hur väl grundstenar och timret i huset satt sig under åren också, ett nyare hus är kanske känsligare?). Sedan fick jag aldrig någon riktigt bra rekommendation förutom lera, det tror jag faktiskt utifrån allt jag läst och hört skulle vara det bästa. Ångrar nästan att jag inte gav mig på det, men har ingen erfarenhet och bor inte där jag tror det är enkelt att hitta utan skulle behöva köpa leran. Jag har även fulat med lite fogskum, dock inte an mot timret utan under syllpappen. Har även provat att peta i lindrev för att sedan se vad som funkar och håller.
Angående ventilation eller inte så är min åsikt att grundregeln är att det antingen ska vara rejält ventilerat eller inte alls. Har man ingen ventilation så måste man dock antingen ha torra förhållanden eller ha avfuktare. Om avfuktare ska det vara så tätt som möjligt annars blir det slöseri med energi (avfuktaren försöker avfukta utomhusluften). Men sen finns inget som är rätt eller fel, allt beror på alla parametrar. Jag har ett uthus med väldigt lite ventilation, fuktig mark och där ruttnar golven helt. Jag har ett hus med lite ventilation men som står torrt och där är inga problem alls (vad jag vet). Sedan kan säkert golvkonstruktionen påverka. Diffussionstäta golv eller har någon lagt plastmatta över skiten?
JoWilmer_T skrev:
, hade gärna gjort det om det inte vore så komplicerat att lyfta 3 av hörnen. Har lyft ena hörnet som var relativt enkelt, bytt en mindre bra syllstock och slätat ut och lagt syllpapp under den som du beskriver, och har även under befintlig stock på andra sidan hörnet lagt syllpapp så långt jag kom åt. Jag hade dock svårt att lyfta såpass mycket att jag kunde dreva under och lägga på nya syllstocken, och en gammal naturgrund är ju inte helt rak även om man slätar ut den, så har blivit tvungen o dreva den i efterhand ändå, men helt klart bästa resultatet.Jag funderar på om man kan såga med sticksåg eller tigersåg mellan syllen och sten för att skapa den spalt som behövs för att få in syllpapp... Undrar hur många sekunders sågning det tar innan bladet är sopslut.
Medlem
· Västernorrland
· 122 inlägg
Mycket intressanta och väl formulerade frågeställningar! Jag står i samma situation och ska installera en sorptionsavfuktare i en alldeles för fuktig krypgrund. Hur står sig resultatet med cement såhär efter några år? Jag planerar täta en del springor inifrån men tänkte initialt försöka hitta en lösning som är "reversibel" ifall åtgärderna går åt pipan och man vill dra åt andra hållet och ventilera mer istället... Jag funderar på cellplastskivor som man skär till och fäster med fogskum för de större gliporna som man senare kan ta bort om det krävs. De mindre gliporna kanske enbart fogskum? Jag har natursten i hela min mur och det är väl kapilläreffekten man vill undvika från mark till syll men sporadiska ställen med fogskum kan ju varken skada syll eller stenen?R RaskBjörn skrev:Hej
Jag vet att det finns andra trådar i ämnet men hittar inte svar på mina frågor där och skulle vilja ta det som står i flera av dessa vidare till en sammanhängande diskussion.
Jag renoverar ett timmerhus från början av 1900 talet som varit angripet av hussvamp. Allt inuti huset är urrivet och jag håller på och bygger upp ny torpargrund från grunden. Jag har valt att gå på en lösning med inspekterbar torpargrund med Sorptionsavfuktare pga hussvampen. Behöver därför en tät grund, eftersom sorptionsavfuktaren annars kommer dra onödigt med energi då luft utifrån kommer in.
Större delen av grunden består av stora naturstenar hela vägen runt, med endast glipor mellan stenarna och ibland mellan sten och syllstock. Grunden har tätats förut i flera omgångar. Den äldsta tätningen som delvis ligger an direkt mot syllstocken är vad jag tror kalkbruk och ibland finns en gammal syllpapp emellan. Tätningen har gjorts på både in och utsida av syllstocken.
[bild]
[bild]
(på bilderna har jag rivit bort det yttersta som faller sönder totalt, men under syllstocken ligger ett lager kvar)
Den andra tätningen är gjord med betong/cementbruk och är antingen lagning eller ett försök att få lutning ut från syllstock då vissa grundstenar sticker ut utanför timmerväggen. Både dessa lagningar är nu dock ofta undermåliga och faller antingen bort eller har glidit ut från syllen (skapar i sig fickor för fukt).
[bild]
Sylstockarna är hur som helst ganska fina, en del ställen är lite murkna underst men mest ytligt (hade en dialog med en timmerman tidigare som inte tyckte det var värt att byta syllstockarna, se till att de är torra så är det inget problem.
Håligheterna mellan grundstenarna kommer jag täta med weber cementbruk A med vattentätningsmedel som tillsats. Men min frågeställning är hur man ska göra längst upp, tätningen mellan syll och natursten eller syll och cementbruket?
Jag vet att åsikterna går isär avseende hussvamp och kalk, men jag har ju sett med egna ögon i det här huset hur svampen har krupit efter och inuti kalkbruket, både i murstocken och under syllstocken. Ser nästan ut som att den ätit upp kalkbruket. Tack och lov så hade man på de delarna av huset lagt en syllpapp mellan kalkbruk och syllstock, så svampen hade inte gått upp i trät just där. Jag är därav väldig motståndare till att använda alla produkter med kalk
Är det korkat, idioti eller galenskap att försöka pilla bort allt gammalt kalkbruk som finns kvar? Jag skulle nog sova lite lugnare om nätterna men innebär rätt mycket jobb och det kommer troligen bli svårt att få bort allt.
I flera trådar så föreslår man kalkbruk eller lera för tätning. Ibland säger man bara murbruk och ibland föreslår man en kombination med drevning. Lera föreslår man ibland även utan syllpapp.
Är det inte så att en syllpapp aldrig är negativt?
Om man nu lägger en syllpapp, spelar det då någon som helst roll om man tätar med lera, kalkbruk, murbruk eller cementbruk? Då har man ju ett kapilärbrytande lager så vad som finns under är väl irrelevant?
Mitt problem är att det ibland är svårt att få in en syllpapp mellan tätning (den jag nu väljer) då det är väldigt trångt. Någon som har en bra ide hur man gör här? Finns det någon kapilärbrytande drevning man skulle kunna använda?
Som komplement till tätningen så hade jag tänkt försöka fräsa in en plåt i syllstocken som sticker utanför grundstenen en bit ovanför, så att vatten inte kan lägga sig på grundstenarna och rinna in mot syllstocken. Alternativet som jag sett andra göra är att knacka av grundstenarna så att de alltid lutar ut från syllstocken. På vissa ställen är dock detta praktiskt omöjligt.
Bör man försöka ha så öppet som möjligt runt syllstocken, alltså inte täta jämt med utsidan/insidan av syllstocken? Utan bara se till att det är tätt mitt under? Allt för att göra det så luftigt som möjligt runt syllstocken.
Någon som har erfarenheter av lindrevning mellan syllstock och grundstenar/cementbruk? Bör den i så fall ligga mellan syllpapp och syllstock eller grundsten/cementbruk? Blir den verkligen tillräckligt luftät för avfuktaren?
Vore expanderbruk ett alternativ för att få det tätare?
Fogskum är inget alternativ för mig då jag undviker det så långt det bara går.
Vore enormt tacksam om någon med erfarenhet och/eller kunskaper i ämnet kunde verifiera mina tankar eller ännu hellre såga mina idéer och komma med bättre förslag
Jag har gjort tätning med lerklining. Ett tag krånglade jag med tjärpapp, försökte få in det för att skapa ett separerande lager. Men det är i princip omöjligt utan att lyfta huset.
Vad jag istället gjorde var att sätta in en offerbräda, dropplist eller vad det heter. Därefter lerklinade jag både bakom den, mellan syllen och graniten. Sedan har jag tätat så mycket som möjligt mellan stenarna med lerklining. Teorin är att betong är för hårt och kan bidra till att grunden trycks isär vid tjälfrysning i backen (dåligt dränerat material runt grundstenarna). Lerklining är mjukare och kan flexa lite. Man kan göra olika lerblandningar för olika områden. Mycket armering i leran gör att den blir mjukare, mer lera gör den tålig mot vatten. Lerklining kostar inget (oftast) och regnar det bort efter 10 år är det väl bara att kleta i nytt?
På mitt hus norrsida är det gjort exakt så med lerklining, och det är ditsatt förmodligen 1902. Så det var vad jag utgick från.
Vill man skapa kapilärbrytande lager kan man faktiskt lerklina ovanpå fogskum. Det går alldeles utmärkt. Fogskum tål verkligen inte uv ljus så leran skyddar fogskummet. Jag har på några ställen tätat mellan stora stenblock i mitten med fogskum, sedan lerklinat utvändigt. Det fungerar kanon och det blir inte massa problem så som det sägs från vissa byggnadsvårdare. Fogskum skall användas med förnuft och måtta. Oftast fungerar husmossa och björnmossa bättre.
Vad jag istället gjorde var att sätta in en offerbräda, dropplist eller vad det heter. Därefter lerklinade jag både bakom den, mellan syllen och graniten. Sedan har jag tätat så mycket som möjligt mellan stenarna med lerklining. Teorin är att betong är för hårt och kan bidra till att grunden trycks isär vid tjälfrysning i backen (dåligt dränerat material runt grundstenarna). Lerklining är mjukare och kan flexa lite. Man kan göra olika lerblandningar för olika områden. Mycket armering i leran gör att den blir mjukare, mer lera gör den tålig mot vatten. Lerklining kostar inget (oftast) och regnar det bort efter 10 år är det väl bara att kleta i nytt?
På mitt hus norrsida är det gjort exakt så med lerklining, och det är ditsatt förmodligen 1902. Så det var vad jag utgick från.
Vill man skapa kapilärbrytande lager kan man faktiskt lerklina ovanpå fogskum. Det går alldeles utmärkt. Fogskum tål verkligen inte uv ljus så leran skyddar fogskummet. Jag har på några ställen tätat mellan stora stenblock i mitten med fogskum, sedan lerklinat utvändigt. Det fungerar kanon och det blir inte massa problem så som det sägs från vissa byggnadsvårdare. Fogskum skall användas med förnuft och måtta. Oftast fungerar husmossa och björnmossa bättre.