Kan en privat ägd fastighet bli herrelös?

[Henningelvis]

Jag var med och budade på en fastighet som såldes av arvsfonden. Mäklaren var väldigt öppen om turerna bakom försäljningen, så vi spekulanter fick en del insikt i processen.

Det var en äldre herre utan arvingar som hade gått bort. Efter detta hade en utomstående person som tydligen hjälpt ägaren med ditt och datt gjort anspråk på arvet vilket resulterat i en tydligen ganska segdragen rättstvist mellan arvsfonden och denna person. (Som för övrigt tydligen inte hade något direkt belägg för att arvet skulle tillfalla honom, fanns inget testamente eller nåt.)

Så uppenbarligen tillfaller inte bara fastigheten arvsfonden, utan de företräder även dödsboet juridiskt. Sen finns det säkert omständigheter där det av olika anledningar inte går den vägen (t.ex. som här, att det finns arvingar som inte känns vid arvet).

Tack. Jag läste på lite om vad som gäller här: https://www.kammarkollegiet.se/vara...-forsaljning-av-fastigheter-och-bostadsratter. Det var rätt informativt.

Fastigheten jag tänker på kan mycket väl ha blivit "herrelös" innan 1928, vilket är det år arvsfonden inrättades.

 

[cpalm]

Att arvsfonden ens finns kvar är för övrigt bisarrt. Det hade varit bättre om det uttalat bara var staten som var sista möjliga arvtagare. För det är ju det det är, med tillägget att avkastningen går vidare till illa kontrollerade bidragsprojekt.

Ja det är en märklig konstruktion. Det är ändå runt en miljard varje år det handlar om, så det är inga småpengar.

Angående att utomstående verkar dyka upp titt som tätt inser jag att lagen innehåller nedanstående formulering, vilket naturligtvis öppnar dörren på vid gavel:

Även i annat fall får arv eller försäkringsbelopp avstås till arvlåtarens sambo eller någon annan som genom beroendeförhållande har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.

 

[Renoverings-Pettson]

I det här fallet finns vad jag förstår en god man. Då tror jag att det ingår i det uppdraget att även göra bouppteckningen.

God mans uppdrag slutar i samma stund som huvudmannen avlider. Det faller på anhöriga att sköta bouppteckning, begravning etc. Sköter anhöriga inte begravning, alternativt att det inte finns anhöriga, får kommunen ta ansvaret för det. Jag gissar att kommunen får sköta bouppteckning också i de fall anhöriga inte finns eller inte bryr sig.

 

[john68]

Mig veterligen är det kommunens ansvar, genom socialtjänsten. Så det offentliga i alla fall, om än inte staten.

Sannolikt är de ofta snabbare på bollen än tre månader också, om det inte verkar finnas arvingar som exempelvis ordnar med begravning.

Det är till och med så att om anhöriga inte kan komma överens om var personen ska begravas så bestämmer socialtjänsten. Oftast socialchefen på delegation.

 

[Nissens]

Jag fiskar efter vad som faktiskt händer. Arvingen är lite nervös för att det skall bli dennes sak att reda ut det där.

Kan ju tillägga att den gode mannen sagt att det kostar c:a 100.000kr att riva huset.

Avsäger sig arvingen arvet så blir det inget problem för den personen. Allmänna arvsfonden säljer väl det ”as is”. Alternativt kan arvingen göra det - eller skänka det till någon.

 

[Falckman]

Jag tolkar svaren, och vad som kan googlas som att min vän kan avstå från sitt arv, och det som händer är i praktiken att det finns ett oskiftat dödsbo som ingen vill ha, Att döma av hur många ödehus det finns i Sverige så är det kanske ingen ovanlig utgång.

Dödsbon är sedan något år tillbaka egna skattesubjekt. Så t.ex. fastighetsavgiften kommer dödsboet behöva betala om jag förstått saken rätt. Se här för lite mer info. På lång sikt är det alltså bättre om din vän skiftar dödsboet istället för att betala för eventuella skatter, etc. Rör det sig om en lantbruksegendom (fastighet vars areal är minst 2 hektar) måste dödsboet skiftas eller avveckla sitt fastighetsinnehav inom 4 år, se 18:7 ÄrvdaB.

 

[Fotografen]

I min ungdom hade vi en granne som arbetade på Länstyrelsen, i hans arbetsuppgifter ingick att företrräda allmäna arvsfonden. Han berättade att om det fanns tvivelaktiga testamenten och liknande så brukade inte fonden hålla på formaliteter, utan släppte arvet.

På senare år har det snarare tyvärr gått åt andra hållet, arvsfonden slåss för att få ta över.
Finns bla annat ett fall häromåret rörande katthemmet i Linköping.

 

[fsn]

Man gör en bouppteckning. Om den enda legala arvingen då avstår arvsrätten blir Allmänna arvsfonden ensam dödsbodelägare och därmed i förlängningen ägare av fastigheten.

I det här fallet finns det alltså ingen risk att fastigheten blir herrelös, då man både vet att den finns och det finns någon som har intresse av att inte ärva, så en bouppteckning lär komma till stånd.

***

Hur sen arvsfonden hanterar att få en minuspost i balansräkningen vet jag inte. Den kan inte avstå. Att arvsfonden ens finns kvar är för övrigt bisarrt. Det hade varit bättre om det uttalat bara var staten som var sista möjliga arvtagare. För det är ju det det är, med tillägget att avkastningen går vidare till illa kontrollerade bidragsprojekt.

Allmäna arvsfonden ligger väl under Kammarkollegiets förvaltning. Men hur skulle det se ut om staten fick tillbaka redan skattade pengar, skulle det inte bli konstigt? Och är projekten så illa kontrollerade? Jag hade insyn i två separata projekt för handikappidrott och nån mångfaldshistoria och vad jag förstod så var det rätt hårt uppstyrt.

 

[Nötegårdsgubben]

Men hur skulle det se ut om staten fick tillbaka redan skattade pengar, skulle det inte bli konstigt?

Tja, det valet har ju staten redan gjort genom att minska ner arvskretsen. Å andra sidan, har man inte närmare släktingar än kusiner och väljer att inte testamentera sin kvarlåtenskap så är ju det också ett val.

Och är projekten så illa kontrollerade? Jag hade insyn i två separata projekt för handikappidrott och nån mångfaldshistoria och vad jag förstod så var det rätt hårt uppstyrt.

Ja de är illa kontrollerade. Riksrevisionen var exempelvis inte nådig i sin kritik då den granskade fonden tidigare i år.

 

[fsn]

Tja, det valet har ju staten redan gjort genom att minska ner arvskretsen. Å andra sidan, har man inte närmare släktingar än kusiner och väljer att inte testamentera sin kvarlåtenskap så är ju det också ett val.

Ja de är illa kontrollerade. Riksrevisionen var exempelvis inte nådig i sin kritik då den granskade fonden tidigare i år.

Där ser man. Trist, jag antar att de som sitter och förvaltar fonden gör det med rätt tydlig ”bekvämlighetsflagg” hissad och antagligen snudd på juristarvode.

 

[TRJBerg]

1. Låt dödsboet i gå i "konkurs" s a s. Förutsätter att fastighetsvärdet är inte tillräckligt för att täcka alla kostnader i dödsboet + relevanta kostnader för arvingen (typ resor etc).
2. Arvingen bör avsäga sig arvet. FÖRE bouppteckningen där avsägelsen ska vara noterad. (Skatteverket.)

I o m ovanstående bör det inte vara några kostnader eller problem för arvingen.
Gällande begravningskostnader etc så står kommunen för det om inte dödsboet har de pengarna. (Vad jag vet i alla fall.)

 

[Eld]

Om arvingen inte är intresserad och dödsboet inte skiftas så kommer det ju såsmåningom gå i konkurs när det inte längre finns pengar till fastighetsavgiften. Då tar kronofogden över.

 

[Örjan Johansson]

På förekommen anledning.

Gammal ensamstående kvinna avlider. Inga egna barn, ett syskonbarn i livet. Hen bor i Tyskland och är bekant till mig. Den gamla ensamstående damen ägde ett hus hon inte bott i på fem år. Huset ligger i typisk avfolkningsbygd i Norrland. God man har under de fem åren hon varit intagen på äldreboende försökt sälja fastigheten utan att lyckas. Det är stora renoveringsbehov som inte har blivit mindre med tiden.

Huset är i så dåligt skick att det inte finns någon som kommer vilja rädda det. Det finns bättre objekt i närheten att ge sig på i sådana fall. Det har varit flera inbrott i det under tiden hon varit på hem, fönster är sönderslagna, taket läcker, trädgården mycket vildvuxen och elen såg den gode mannen till att stänga av för att det inte skulle bli olyckor. Vatten är taget från grannens brunn, enskilt avlopp som säkert inte är godkänt..

I dödsboet finns efter begravningen c:a 25000kr och denna fastighet. Ende arvtagaren vill inte ha det här. Hen säger att pengarna i dödsboet på sin höjd räcker för att resa upp och sätta eld på huset så man blir av med det, och tänker avstå från arvet. Vad händer då? Arvsfonden antar jag, men de lär knappast ta på sig att riva fastigheten, det blir ju nettoförlust för dem. Kan en fastighet bli herrelös, eller kan inte syskonbarnet avsäga sig arvet, eller hur fungerar det?

Hej Jag är intresserad, hör av er...

 

[Eld]

Här finns lite att läsa om herrelösa fastigheter: https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1455548&dswid=-5663
Och här: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2004/12/prop.-20040535
Lagen trädde i kraft 2005.

 

[BiggeTheKing]

Kan också vara att det är en tysk föreställning angående arv. I Tyskland kan man ärva skulder också så där kan man bli tvungen att avsäga sig arv. Så fick jag göra när min far dog. Tror starkt att i Sverige observera tror att han kan ta dom fysiska pengarna och skita i resten och låta fastigheten förfalla bäst den vill och det kommer inte drabba honom negativt förutsatt att han bor utomlands. Det blev en billigare kostnad att avsäga sig arv läs 2000kr totalt för femton år sedan.