Skulle behöva lite rådgivning från er som har koll. Vi har ett gammalt torp där vi håller på att renovera köket (eller snarare bygga ett kök, eftersom det endast fanns ett skåp och en vedspis som inte fungerade som den skulle).

Vi har i nuläget en borrad brunn med vatten draget fram till husets utsida. Se bild 1. Pexslangen leder sen till en varmvattenberedare som försörjer ett utekök och en utedusch. Vi stänger av vattnet vintertid.

Nu skulle vilja dra in vatten till vask i kök samt till handfat till en cinderella som vi skall bygga in i en garderob, se bild 2 (ursäkta bristfällig skiss).

1. Hur hade ni gjort kopplingen från det utvändiga vattnet?

2. Borde man använda den utvändiga varmvattenberedaren (den är på 50 liter vilket räcker gott åt oss) och dra förgrening från den och in eller ska man sätta en 15-liters undervasken? På toan klarar vi oss utan varmvatten.

3. Kan man dra en PEM-slang under golvet från utsidan fram till köksvasken? Det är torpargrund. Vilka risker tar man? Man får väl bygga in en inspektionslucka nånstans antar jag.
 
  • Vattenkoppling med monterade slangar på utsidan av en äldre röd träbyggnad.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • Handritad skiss över ett kök med vask, kökskran, handfat samt Cinderella. Markering för vattenanslutning och kopplingar från utvändigt vatten.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Själv skulle jag ta två steg tillbaka och fundera extra på lösning i både i kök, städ och hygien som dusch då det är idag krav på att allt vatten som hälls ut utom det som avser toaletten (iom. att det tänkt är förbränningstoa) måste renas i en BDT-avloppsbehandling. Minimum en 2-kammarbrunn och en infilrering av något slag och som kronan på verket så är det anmälningsplikt till kommunen och i vissa fall kan också vara tillståndspliktigt

Det blir att kolla upp innan...


Lösningen ni har nu är förvisso fungerande och enklast praktiskt möjliga och har troligen fungerat så i många år, men nu får man inte bygga så längre pga. ökande miljökrav och av 2 orsaker, den ena att det är rätt stor mängd vatten per person typiskt ~100l/dygn med hygien/duschning (men exklusive toalett vilket är annars 20-40 liter till i bara spolningar) och det måste ledas iväg så att det inte ställer till bekymmer, det andra är att det som rinner iväg innehåller diskmedel och fett och matrester från disk, tvål, schampo och ev conditionering i samband med dusch och sedan vaskvatten från olika rengöringar med rengöringsmedel i och allt detta måste hanteras och inte bara slängas ut på backen.

Jag vet att detta är inte det ni vill höra just nu men är något som måste tas tag i förr eller senare och ypperlig tillfälle att fundera på det nu när ni funderar på toa och disk/vask/dusch...
 
Tack, men vi har en lösning för det och kommer inte bygga in mer vatten inomhus än köksvask och handfat.

Hoppas någon annan har svar på någon av mina frågor 🙏!
 
A Aevon skrev:
Skulle behöva lite rådgivning från er som har koll. Vi har ett gammalt torp där vi håller på att renovera köket (eller snarare bygga ett kök, eftersom det endast fanns ett skåp och en vedspis som inte fungerade som den skulle).

Vi har i nuläget en borrad brunn med vatten draget fram till husets utsida. Se bild 1. Pexslangen leder sen till en varmvattenberedare som försörjer ett utekök och en utedusch. Vi stänger av vattnet vintertid.

Nu skulle vilja dra in vatten till vask i kök samt till handfat till en cinderella som vi skall bygga in i en garderob, se bild 2 (ursäkta bristfällig skiss).

1. Hur hade ni gjort kopplingen från det utvändiga vattnet?

2. Borde man använda den utvändiga varmvattenberedaren (den är på 50 liter vilket räcker gott åt oss) och dra förgrening från den och in eller ska man sätta en 15-liters undervasken? På toan klarar vi oss utan varmvatten.

3. Kan man dra en PEM-slang under golvet från utsidan fram till köksvasken? Det är torpargrund. Vilka risker tar man? Man får väl bygga in en inspektionslucka nånstans antar jag.
Såfort du drar in en vattenledning genom ytterväggen gäller samma avloppsregler som i åretrunthus.
Låter du vattnet vara på utsidan och bygger en utomhusdusch och diskbänk så går det bra
med en stenkista en bit bort där avloppsslangen läggs.
 
  • Gilla
xxargs
  • Laddar…
X xxargs skrev:
det andra är att det som rinner iväg innehåller diskmedel och fett och matrester från disk, tvål, schampo och ev conditionering i samband med dusch och sedan vaskvatten från olika rengöringar med rengöringsmedel i och allt detta måste hanteras och inte bara slängas ut på backen.
Stämmer det där verkligen? Just att slänga ut disk eller badvattnet ur baljan direkt på backen är såvitt jag vet fortfarande tillåtet. Det är väl först när avlopp rinner ut i rör som det anses anmälningspliktigt och fodrar tillstånd?
 
  • Gilla
Aevon
  • Laddar…
Missade distinktionen som kenth gustafsson upplyste om med att det är skillnad om det helt utanför byggnaden eller att man drar in VVS in i byggnaden - dvs. tvätt, diskning och hygien utomhus så är det tillåtet, skulle vara trist att alltid söka om avloppstillstånd för disk och tvätt och hygien när man campar ute.

Men andemening med användande utomhus är att det förekommer sällan och det inte belastar samma ytorna upprepande så att bakterielivet hinner rensa undan i marken till nästa gång.

Därav kanske det är en (framtida?) gränsfall när man har dusch och disk på utsidan av en sommarstuga då det sker på samma ställe hela tiden - så förslaget att försöka samla och leda av vattnet och låta de gå ned i en stenkista istället för rakt ned på marken/gräsmattan är inte så dumt - stenkistan kommer att skaffa sig biofilm som tar upp mycket av ämnena i disk och hygenvattnet och det stannar hyfsat kvar inom litet område.

Det trista för TS är att de kan inte få in handfatet för handtvätt (om man inte bär ut det med tvättvattnet på det gamla sättet) där man tänkte ha toan eller kök med vask invändigt - skall man ha något av det så kommer hela paketet med krav på BDT-avloppsbehandling och anmälan till kommunen.
 
Redigerat:
Vi har som sagt en lösning för avloppsvatten.

Någon annan som vet svaret på mina frågor?

Funderar på att lägga rör-i-rör sträckan under golvet, är de enkla att skarva? Tänker att man först vill upp till handfat på toaletten och sen vidare under golvet till köksvask.
 
Förlåt att jag också avviker från ämnet men är nyfiken på vad för avloppslösning ni landat i? Jag skulle gärna dra in vatten till handfat i vår stuga, men drar mig för att göra det just pga avloppet.
 
A Aevon skrev:
Funderar på att lägga rör-i-rör sträckan under golvet, är de enkla att skarva? Tänker att man först vill upp till handfat på toaletten och sen vidare under golvet till köksvask.
RIR eller prisol är enkla att dra och anslutningarna sker med klämringskopplingar (lätt att dra men inte så snyggt) passar bra för gör det själv.
 
  • Gilla
Aevon
  • Laddar…
PEM med kopplingar är också enkla att installera själv. Du kan gå med PEM hela vägen under och in i huset, se till att isolera ordentligt vid genomföringen i golvet.
 
  • Gilla
fribygg
  • Laddar…
X xxargs skrev:
Därav kanske det är en (framtida?) gränsfall när man har dusch och disk på utsidan av en sommarstuga då det sker på samma ställe hela tiden - så förslaget att försöka samla och leda av vattnet och låta de gå ned i en stenkista istället för rakt ned på marken/gräsmattan är inte så dumt - stenkistan kommer att skaffa sig biofilm som tar upp mycket av ämnena i disk och hygenvattnet och det stannar hyfsat kvar inom litet område.
Du kanske har rätt @xxargs. Själv tror jag dock att naturen och växtligheten hanterar BDT vatten bättre om det kommer ovanpå marken, "i växande gröda" (om man drar liknelsen till hur man ofta sprider flytgödsel i lantbruk numera) inte vill man ha ner vatten och näring till ett litet område i marken (där det stannar kvar) utan man vill sprida det på ytan så att växterna tar upp det.

I ts fall verkar ju inte avloppet vara nått bekymmer och vatten kommer säkert kunna dras in på lämpligt sätt, jag skulle rekomendera att dra vattenrör/slangar så att systemet kan tappas ur vintertid om inte huset och grunden alltid är frostfri.
 
  • Gilla
SågspånPappspikEternit
  • Laddar…
F fribygg skrev:
Du kanske har rätt @xxargs. Själv tror jag dock att naturen och växtligheten hanterar BDT vatten bättre om det kommer ovanpå marken, "i växande gröda" (om man drar liknelsen till hur man ofta sprider flytgödsel i lantbruk numera)
Detta är så himla typiskt med miljöarbete som alla säger sig stödja och nickar gillande när man läser dagstidningar, att det går bra så länge andra får kämpa med det, men när det drabbar en själv så är det inte lika kul och ett jäkla gnöl, blir hål i plånboken, tillstånd måste sökas hit och dit och anläggningsarbete måste göras bara för att man vill dra in ett handfat i sin sommarstuga och inget av det syns som statusmarkör som en Tesla-bil eller annan dyr el-SUV på garageuppfarten, solpaneler på taket etc. - som faktiskt är mer tveksam i miljöförbättringsåtgärder än en fungerande avloppsbehandling på hushållsnivå, även om det är säsongsvis för en sommarstuga...

Vi är 10 miljoner människor i landet - bra många fler än kossor och hästar tillsammans, och bara i Henriksdals avloppsreningsverk i Stockholm är det typ 4.5 m³ skit i sekunden (en siffra från minnet jag har sett när man åker förbi då de visar flödet med stora LED-tavlor) som skall behandlas, dygnet runt och år efter år och det är bara en del av stockholm avloppsbehandling...


---

*utvikning* - strunta i det om det är ointressant...

Nu vet jag inte hur det är med spridning av flytgödsel på ej bearbetad ängs och betesmark men är det brukad mark för odling så är det krav att det nedbrukas i jorden inom om ganska få antal timmar (typ 8 timmar?, kommer inte ihåg lägre och orkar inte leta källor) för att täcka den spridda gödslet med jord - vilket gör att man måste harva ned detta kort efter spridningen...

Det har tagits fram flytgödselspridarutrustning som ser mer ut som en såmaskin med massa parallella rör/slangar med plogar/trissor i V-form där i tillfälliga gapet i jorden som flytgödslet rinner ned i och sedan pressas/myllas igen med typ tallriksharvstrissor efter - nej det är inget frivillig som bonden håller på för att det är kul utan pålagor och krav uppifrån som resulterar mer komplicerade och dyra maskiner som krånglar mer, i förhoppning att minska antalet nödvändiga gubbar för jobbet nu när arbetskraften är väldigt dyrt, och idag är det troligen än så länge bara storgårdarna med massa anställda som orkar med det och smågårdarna blundar för det så länge de kan för att det inte fins manskap (läs gratis arbetskraft i form av tonåringar) att hinna med det inom stipulerade tiden, och lägger ned verksamheten om det inte går längre...

Att vara bonde idag är något helt annat än när jag växte upp... och frågan är hur det blir med matförsörjningen inom några dussin år när ingen vill ta övre denna otacksamma och dåligt betalda jobb, som också är manuellt arbetsintensiv men inte har råd med tillräcklig manskap för det, massa nya krav som hela tiden duschar över en och med stora ekonomiska risker...

Jag förstår varför maten blir dyrare i affärerna....

---

Målbilden från myndigheterna är här att att minimera avdunstningen av ammoniak till atmosfären (och senare blir nitrit och nitrat som försurar mark och övergöder på fel ställen) från gödslet och med nedmyllning täcker gödslet för att minska avdunstingen av ammoniak och få jordbakterier fort som möjligt att fixera till nitrater som då är tänkt för den odlade växten istället för konstgödsel¹ - det är också av samma orsak som gödselstackar och flytgödselbassänger nu måste vara täckta med tak/pressening och sluter runt om för minimal ventilation eller att det blivit en hårdare nära orörlig skorpa på översta lagret i bassängen.

Vitsen med detta är för att hålla partialtrycket av ammoniak så högt under täckande lagret att det slutar att avdunsta från själva gödslet för att det är lika partialtryck av ammoniak både i och över gödslet...

---



¹ i dag avråds skarpt från att använda ammonium-baserade gödsel som ammoniumnitrat, ammoniumsulfat eller annan ammoniummineralsaltblandning, utan kvävet skall bara finnas i nitratform i konstgödslet - det är för att i ammoniumsaltform så är det väldigt enkelt att i jordkemin (tex. kalkrikt och därmed lite högre pH) gör att en del av kvävet försvinner som ammoniak ut i atmosfären innan det hinner nitrifieras.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.