Erfarenhet av Separett förbränningstoalett Basic/Family
Hej!
På sommarhuset har vi nu en mulltoa Separett Villa. Fungerar alldeles utmärkt enl mig, men frugan vill byta till en förbränningstoalett. Jag har googlat en hel del på Separett:s förbränningstoaletter, Basic och Family.
https://separett.com/se/sv/vattenlo...Size=12&viewMode=grid&orderBy=17&pageNumber=1
Funktionellt sett verkar dom fungera bra, inga konstigheter där och bra omdömen generellt. Men det som sticker ut är dom extremt höga driftskostnaderna, framförallt servicen som ska göras vart annat år och kostar ca 3.500 kr. Driftskostnaden är ca 1-2 kWh (1:an/2:an
+ 1kr för filterpåse per besök. Elen och filtren blir typ 600kr i vårat fall, så det kan man ju acceptera, men en servicekostnad på 1.700kr/år är ju ganska högt, speciellt om man jämför med vår nuvarande "Villa" som totalt kostar typ 100kr/år.
Servicen består främst av byte av värmeelement:
https://separett.com/se/sv/servicebokning
https://separett.com/se/sv/servicepaket-element-forbranningstoalett-fran-2015-
Dessutom sker servicen hos utföraren, så toan måste demonteras ur huset, rengöras och fraktas till utföraren. Därefter köras hem och monteras. Så då kommer givetvis frågan, om man inte har några grannar i närheten, hur ska man hantera skiteriet under den tiden, blir det stock i skogen ala lumpen ?
Så,
det är vad jag googlat fram, vad säger verkligheten?
Ni som har en sådan här toalett, vad har ni för synpunkter och erfarenhet?
- Gör ni servicen själva?
- Måste man verkligen byta värmeelementet vartannat år (mtrl 2.000kr)
- Byter ni värmeelementet själva?
mvh // Mats
På sommarhuset har vi nu en mulltoa Separett Villa. Fungerar alldeles utmärkt enl mig, men frugan vill byta till en förbränningstoalett. Jag har googlat en hel del på Separett:s förbränningstoaletter, Basic och Family.
https://separett.com/se/sv/vattenlo...Size=12&viewMode=grid&orderBy=17&pageNumber=1
Funktionellt sett verkar dom fungera bra, inga konstigheter där och bra omdömen generellt. Men det som sticker ut är dom extremt höga driftskostnaderna, framförallt servicen som ska göras vart annat år och kostar ca 3.500 kr. Driftskostnaden är ca 1-2 kWh (1:an/2:an
+ 1kr för filterpåse per besök. Elen och filtren blir typ 600kr i vårat fall, så det kan man ju acceptera, men en servicekostnad på 1.700kr/år är ju ganska högt, speciellt om man jämför med vår nuvarande "Villa" som totalt kostar typ 100kr/år.Servicen består främst av byte av värmeelement:
https://separett.com/se/sv/servicebokning
https://separett.com/se/sv/servicepaket-element-forbranningstoalett-fran-2015-
Dessutom sker servicen hos utföraren, så toan måste demonteras ur huset, rengöras och fraktas till utföraren. Därefter köras hem och monteras. Så då kommer givetvis frågan, om man inte har några grannar i närheten, hur ska man hantera skiteriet under den tiden, blir det stock i skogen ala lumpen ?
Så,
det är vad jag googlat fram, vad säger verkligheten?
Ni som har en sådan här toalett, vad har ni för synpunkter och erfarenhet?
- Gör ni servicen själva?
- Måste man verkligen byta värmeelementet vartannat år (mtrl 2.000kr)
- Byter ni värmeelementet själva?
mvh // Mats
Har bekanta som har förbränningstoa i fritidshuset, tror att det är ett annat fabrikat. Har aldrig hört dem prata om återkommande service. De bytte dock ut hela toan när de hade haft huset i 7 - 8 år, men då var den inte ny när de köpte huset heller. De är nöjda.
Har cinderella comfort, ingen service utom egen rengöring som kräver att man plockar lös den 1ggr/år och spolar rent katalysatorn.
Tror 1kr/påse och 1-2kwh/spolning är löpande kostnad. Dock propsar jag starkt för familjen att kissa i det fria eller dela på en påse. 😊
Tror 1kr/påse och 1-2kwh/spolning är löpande kostnad. Dock propsar jag starkt för familjen att kissa i det fria eller dela på en påse. 😊
kissa i de fria ger fosfat och nitratbelastning på marken vilket inte är OK områden med förhöjda krav
1 står för 90% av både kvävet och fosforn medans 2 är rätt fattig på bådadera.
det är rätt typiskt att områden med septitank att herrarna ofta ombeds att sköta 1:an bakom knuten för att septitanken inte skall bli för full för fort - vilket är precis tvärt emot kommunens önskan då 1 är idag 'riskavfallet' nr 1 pga. sin fosfor och kväveinnehållet och bidrar till försurning (ammonium omvandlas till nitrat - som är sur) och övergödning med fosfor som till sist hittar ut i vattendragen
Att det går åt en del el per besök med förbränningstoa är inte så konstigt då det är rätt mycket vatten som skall kokas ur innan det kan förbrännas.
1 står för 90% av både kvävet och fosforn medans 2 är rätt fattig på bådadera.
det är rätt typiskt att områden med septitank att herrarna ofta ombeds att sköta 1:an bakom knuten för att septitanken inte skall bli för full för fort - vilket är precis tvärt emot kommunens önskan då 1 är idag 'riskavfallet' nr 1 pga. sin fosfor och kväveinnehållet och bidrar till försurning (ammonium omvandlas till nitrat - som är sur) och övergödning med fosfor som till sist hittar ut i vattendragen
Att det går åt en del el per besök med förbränningstoa är inte så konstigt då det är rätt mycket vatten som skall kokas ur innan det kan förbrännas.
Hela vitsen med att hålla på med minireningsverk med fosforfällning med kemikalier (järn eller aluminiumklorid/sulfat) eller filtrera genom en fast fosforfälla (tex. polonite) i områden med förhöjda krav är just att binda fosforn från kisset så att delar av det inte sprider sig vidare ut i vattendragen - kissar man vid knuten så är det precis den utsläppet som hela tillståndsförfarande med reningsverk och minireningsverk för en fastighet är till för att förhindra!!.
fekalierna har i sammanhanget lite fosfor och ammonium (typ 10% av urinens innehåll) men behöver tas om hand av andra skäl - som olika risk för smittor och utsläpp av E.colibakterier så att det inte når dricksvattenkällor mm..
diskvatten, dusch/bad och tvätt (aka. gråvatten) ger idag förhållandevis små utsläpp av kväve och fosfor - speciellt nu när de flesta av disk och tvättmedlen har krav på mycket låga fosforhalter att det i princip är helt borta idag.
---
En genomsnittlig människa beräknas avge 12-14 gram total-N per dygn och det mesta (90%) genom urea i urinen som blir ammonium och sedan nitrit och slutligen försurande nitrat och med tiden till kvävgas igen om det inte tas upp av växer innan dess igen.
För fosfor är det mellan 1.2 - 1.6 gram total-P per dygn per person som utsöndras främst genom urinen och eftersom fosfor är ett fast grundämne som snabbt blir i formen lättlöslig PO⁴ i vatten så försvinner det inte till luft utan delvis rinner iväg och hamna i diken och till slut sjöar och delvis binds till marken olika hårt beroende på beskaffning och kalkinnehåll.
Kraven man har på enskilda avlopp i områden med förhöjd krav är 50% reduktion av kväve eller max 40 mg/liter total-N ur utgående avloppsvattnet efter reningsverket mot infiltrering, och när det gäller fosfor så är det minst 90% reduktionskrav eller max 1mg total-P per liter vatten efter reningsverk med kemfällning eller efter fosforfälla (aka polonite) innan infiltrering (kommunala reningsverk har krav på högst 0.4 mg/l och helst under 0.3 mg/l räknat under lång tid.)
[siffrorna delvis tagna från sidan 9 Tabell 2 på https://www.kungalv.se/siteassets/d...injer-for-sma-enskilda-avloppsanordningar.pdf]
Tror du att man uppfyller något av de här kraven när man slår sin drill vid husknuten i stället för att använda den snålspolande toaletten kopplad till septitanken ???
- det är därför jag säger att det inte är OK att slå en drill ute för att spara antal slamtömningar om man har snålspolande/vakumtoalett med septitank utan kortsluter hela iden med avloppshanteringen och i slutändan gör att kraven på avloppsbehandling ökar ännu mer för oss alla andra. idag är det inte fekalierna som anses som det mest 'farliga' i avlopphanteringen - det är urinen!!...
- egentligen är det samma sak med de som har torrdass ännu med urinseparering, att urinen bör gå i dunk och levereras till reningsverk tillsammans med fekalierna, men tror att man blundar för detta än så länge då det är relativt få som har den lösningen fortfarande (och dyrt är det också om man har det som avlopplösning som året runt-boende)
Hela syftet med de olika kraven på avloppsanläggningar är i grunden att du inte skall släppa ut för mycket fosfor och kväve i naturen för att förhindra övergödning i det som till slut hamnar i vattendragen - det är den övergripande kravbilden som sedan kokas ned till de olika tillstånden som ges ut för avloppsbehandlingen för respektive fastigheter.
---
Titta på jordbruket i hur noga gödselhanteringen är idag där allt skall bokföras och producera det mer gödsel på gården än den odlad mark man har att sprida ut gödseln på för en viss fosfor och kvävegiva så är man skyldig att betala för borttarnsport av gödsel till annan gård som kanske har mer mark men mindre boskap och kan absorbera gödseln och allt skall anmälas till länstyrelsen med mängder etc. etc.
Man har täckningskrav på gödsel för att de inte skall avge för mycket amoniak under lagring, krav på nedmyllning inom 7 timmar efter spridning på åker av samma orsak, ammoniumbaserade gödninsämnen avråds starkt och hellre vill att man skall använda nitratbaserade konstgödel etc.
Att vara en modern boskapsbonde är inte lätt då all gödselflöde in och ut skall bokföras och rapporteras och kollas att det inte blir överbelastat med utsläpp av gödsel på dom odlade markytor gården har.
Man är tom. bekymmrad över urinen kossorna pinkar ut medans de går på grönbete då detta blir för koncentrerat fläckvist och inte jämt utspritt... (skakar på huvudet)
Jag baxnade när jag läste det första gången i hur mycket man jagar just urinen just för att det är en stor kväve och fosforkälla.
fekalierna har i sammanhanget lite fosfor och ammonium (typ 10% av urinens innehåll) men behöver tas om hand av andra skäl - som olika risk för smittor och utsläpp av E.colibakterier så att det inte når dricksvattenkällor mm..
diskvatten, dusch/bad och tvätt (aka. gråvatten) ger idag förhållandevis små utsläpp av kväve och fosfor - speciellt nu när de flesta av disk och tvättmedlen har krav på mycket låga fosforhalter att det i princip är helt borta idag.
---
En genomsnittlig människa beräknas avge 12-14 gram total-N per dygn och det mesta (90%) genom urea i urinen som blir ammonium och sedan nitrit och slutligen försurande nitrat och med tiden till kvävgas igen om det inte tas upp av växer innan dess igen.
För fosfor är det mellan 1.2 - 1.6 gram total-P per dygn per person som utsöndras främst genom urinen och eftersom fosfor är ett fast grundämne som snabbt blir i formen lättlöslig PO⁴ i vatten så försvinner det inte till luft utan delvis rinner iväg och hamna i diken och till slut sjöar och delvis binds till marken olika hårt beroende på beskaffning och kalkinnehåll.
Kraven man har på enskilda avlopp i områden med förhöjd krav är 50% reduktion av kväve eller max 40 mg/liter total-N ur utgående avloppsvattnet efter reningsverket mot infiltrering, och när det gäller fosfor så är det minst 90% reduktionskrav eller max 1mg total-P per liter vatten efter reningsverk med kemfällning eller efter fosforfälla (aka polonite) innan infiltrering (kommunala reningsverk har krav på högst 0.4 mg/l och helst under 0.3 mg/l räknat under lång tid.)
[siffrorna delvis tagna från sidan 9 Tabell 2 på https://www.kungalv.se/siteassets/d...injer-for-sma-enskilda-avloppsanordningar.pdf]
Tror du att man uppfyller något av de här kraven när man slår sin drill vid husknuten i stället för att använda den snålspolande toaletten kopplad till septitanken ???
- det är därför jag säger att det inte är OK att slå en drill ute för att spara antal slamtömningar om man har snålspolande/vakumtoalett med septitank utan kortsluter hela iden med avloppshanteringen och i slutändan gör att kraven på avloppsbehandling ökar ännu mer för oss alla andra. idag är det inte fekalierna som anses som det mest 'farliga' i avlopphanteringen - det är urinen!!...
- egentligen är det samma sak med de som har torrdass ännu med urinseparering, att urinen bör gå i dunk och levereras till reningsverk tillsammans med fekalierna, men tror att man blundar för detta än så länge då det är relativt få som har den lösningen fortfarande (och dyrt är det också om man har det som avlopplösning som året runt-boende)
Hela syftet med de olika kraven på avloppsanläggningar är i grunden att du inte skall släppa ut för mycket fosfor och kväve i naturen för att förhindra övergödning i det som till slut hamnar i vattendragen - det är den övergripande kravbilden som sedan kokas ned till de olika tillstånden som ges ut för avloppsbehandlingen för respektive fastigheter.
---
Titta på jordbruket i hur noga gödselhanteringen är idag där allt skall bokföras och producera det mer gödsel på gården än den odlad mark man har att sprida ut gödseln på för en viss fosfor och kvävegiva så är man skyldig att betala för borttarnsport av gödsel till annan gård som kanske har mer mark men mindre boskap och kan absorbera gödseln och allt skall anmälas till länstyrelsen med mängder etc. etc.
Man har täckningskrav på gödsel för att de inte skall avge för mycket amoniak under lagring, krav på nedmyllning inom 7 timmar efter spridning på åker av samma orsak, ammoniumbaserade gödninsämnen avråds starkt och hellre vill att man skall använda nitratbaserade konstgödel etc.
Att vara en modern boskapsbonde är inte lätt då all gödselflöde in och ut skall bokföras och rapporteras och kollas att det inte blir överbelastat med utsläpp av gödsel på dom odlade markytor gården har.
Man är tom. bekymmrad över urinen kossorna pinkar ut medans de går på grönbete då detta blir för koncentrerat fläckvist och inte jämt utspritt... (skakar på huvudet)
Jag baxnade när jag läste det första gången i hur mycket man jagar just urinen just för att det är en stor kväve och fosforkälla.
Redigerat:
Det blir en lång uppförsbacke för alla miljökämpar. Hemodlare och trädgårds entusiaster förespråkar att det är guld värt att vattna och gödsla med guldvatten vilket är urin utspätt med vatten😂X xxargs skrev:
Nyckelorden där är väl just att det är utspätt och för gödsling. Så det finns i alla fall en tanke om att det ska spridas ut över en större yta och tas upp av växtligheten, vilket lär minska risken för övergödning i vattenområdet (utlakning) om det lyckas 🙂wildeside skrev:
Jo tänker man späda ut sin drill för godkänd nivå så blir det att späda ut med ca 1000 ggr mängden vatten - dock finns också haken att angivna 1 mg/l är baserat på ungefär 130 liter vatten per person och dygn och inte 1300 Liter vatten per person och dygn för att nå nivåerna - dvs. reduktion av minst 90% P (fosfor) innan det släpps ut i naturen kvarstår oavsett utspädningsnivå.
Med andra ord grundkravet är 90% reduktion av P i områden med förhöjd krav - alternativa mätvärdet max 1 mg/liter total-P är den praktiskt genomförbara mätverktyget för att kontrollera att man håller sig under det i utloppet på en avloppsbehandling/reningsverk om vattenflödet genomsnittligt är kring 130-150 liter/dygn/person.
I min anläggning ligger jag runt 0.1 -0.13 mg/liter total-P med kemfällning med järnsulfat, så det är inte alls omöjligt att nå dessa nivåer med god marginal till kraven med en bra avloppsbehandling - då hur vi än gör så kommer vi att pinka ut mellan 1.2 - 1.6 gram total-P varje dygn, året runt så länge vi lever och detta går inte att stänga av, vilket innebär 0,45 - 0.6 kg ren fosfor per år och person och det blir ett problem om alla pinkar på samma husknut året runt, och det gäller inte bara lukten som blir efter ett tag... detta gäller också dass med separett där urinen och fekalierna delas upp och urinen går ut i en slang i någon dike... väldigt mycket urin på liten volym jord och luktproblem av urin (mest ammoniak) efter en tid och ackumulerade delar av det som samlats upp under året kan senare börja rinna iväg med vattnet i diket typ vid vårflödena och så kommer det ut i vattendragen...
Därför bör fosfor fastläggas på något kontrollerat sätt - dels som slam i reningsverk/avloppsbehandling mha. bakterier och främst vad som blir kvar när dessa senare dött och utan kemhjälp eller fosforfälla som polonite[1] så kanske man når mellan 20-70% reduktion - resten måste bindas med kemi (aluminium eller järn-joner) eller fosforfälla (fast, delvis bränd och släckt kalciumhydroxid och kalciumkarbonatgranulat från kalksten som det får spola igenom i en tillräckligt stor stack).
Varför slam sugs från tex. minireningsverk eller septitank och töms till kommunala reningsverken är för att dess fosfatrika slam sedan hanteras kontrollerat och om möjligt användas som gödsel inom jorbruket istället för konstgödning i avseende fosfor då den fosfor som försvinner med den odlade maten måste ersättas för att marken inte skall bli utarmad på fosfor med tiden och cirkeln är sluten sas. - och allt handlar om att det blir 'lagom' mycket så att övergödning inte resulterar i utläckt fosfor i vattendragen senare.
---
Det var förr god dass-sed att den manliga halvan skulle pinka på olika ställen var gång nöden kräver för att det inte skulle börja lukta urin, samt vintertid att man pinkar på sådan sätt att det inte var gula spår i snön efteråt då gula spår i snö och urinlukt resten av året drog ned intryck och gav dåligt anseende för gården i avseende gårdens skötsel och manskapets disciplin. Det fans dock undantag under 1500-1700-talet där alla män skulle pinka på en och samma torvstack då det var av urinen bildade nitratet man var ute efter för krut-tillverkning och ofta drevs in som skatt från gårdarna.
[1] vad jag har läst till mig är att fosforfälla med polonite skall man nog undvika vid nyare installation av avloppsanläggningar då tillgången har varit problematiskt och enda företaget bakom denna polonit-massa var nära konkurs under covid-tiden, kräver kranbil för byte och förbrukad polonite kräver kommunen åtminstone hos mig att det skall hanteras av dem och det är deponiavgifter eftersom det anses som riskavfall.
Och det finns också brukare som anser att denna polonite förbrukas alldeles för fort (pH på utloppsvattnet sjunker när polonitestacken är förbrukad) och fosforbindning otillräklig redan ganska kort tid efter byte av de få som faktisk kontrollerar utgående vattnet.
Med andra ord grundkravet är 90% reduktion av P i områden med förhöjd krav - alternativa mätvärdet max 1 mg/liter total-P är den praktiskt genomförbara mätverktyget för att kontrollera att man håller sig under det i utloppet på en avloppsbehandling/reningsverk om vattenflödet genomsnittligt är kring 130-150 liter/dygn/person.
I min anläggning ligger jag runt 0.1 -0.13 mg/liter total-P med kemfällning med järnsulfat, så det är inte alls omöjligt att nå dessa nivåer med god marginal till kraven med en bra avloppsbehandling - då hur vi än gör så kommer vi att pinka ut mellan 1.2 - 1.6 gram total-P varje dygn, året runt så länge vi lever och detta går inte att stänga av, vilket innebär 0,45 - 0.6 kg ren fosfor per år och person och det blir ett problem om alla pinkar på samma husknut året runt, och det gäller inte bara lukten som blir efter ett tag... detta gäller också dass med separett där urinen och fekalierna delas upp och urinen går ut i en slang i någon dike... väldigt mycket urin på liten volym jord och luktproblem av urin (mest ammoniak) efter en tid och ackumulerade delar av det som samlats upp under året kan senare börja rinna iväg med vattnet i diket typ vid vårflödena och så kommer det ut i vattendragen...
Därför bör fosfor fastläggas på något kontrollerat sätt - dels som slam i reningsverk/avloppsbehandling mha. bakterier och främst vad som blir kvar när dessa senare dött och utan kemhjälp eller fosforfälla som polonite[1] så kanske man når mellan 20-70% reduktion - resten måste bindas med kemi (aluminium eller järn-joner) eller fosforfälla (fast, delvis bränd och släckt kalciumhydroxid och kalciumkarbonatgranulat från kalksten som det får spola igenom i en tillräckligt stor stack).
Varför slam sugs från tex. minireningsverk eller septitank och töms till kommunala reningsverken är för att dess fosfatrika slam sedan hanteras kontrollerat och om möjligt användas som gödsel inom jorbruket istället för konstgödning i avseende fosfor då den fosfor som försvinner med den odlade maten måste ersättas för att marken inte skall bli utarmad på fosfor med tiden och cirkeln är sluten sas. - och allt handlar om att det blir 'lagom' mycket så att övergödning inte resulterar i utläckt fosfor i vattendragen senare.
---
Det var förr god dass-sed att den manliga halvan skulle pinka på olika ställen var gång nöden kräver för att det inte skulle börja lukta urin, samt vintertid att man pinkar på sådan sätt att det inte var gula spår i snön efteråt då gula spår i snö och urinlukt resten av året drog ned intryck och gav dåligt anseende för gården i avseende gårdens skötsel och manskapets disciplin. Det fans dock undantag under 1500-1700-talet där alla män skulle pinka på en och samma torvstack då det var av urinen bildade nitratet man var ute efter för krut-tillverkning och ofta drevs in som skatt från gårdarna.
[1] vad jag har läst till mig är att fosforfälla med polonite skall man nog undvika vid nyare installation av avloppsanläggningar då tillgången har varit problematiskt och enda företaget bakom denna polonit-massa var nära konkurs under covid-tiden, kräver kranbil för byte och förbrukad polonite kräver kommunen åtminstone hos mig att det skall hanteras av dem och det är deponiavgifter eftersom det anses som riskavfall.
Och det finns också brukare som anser att denna polonite förbrukas alldeles för fort (pH på utloppsvattnet sjunker när polonitestacken är förbrukad) och fosforbindning otillräklig redan ganska kort tid efter byte av de få som faktisk kontrollerar utgående vattnet.
Redigerat:
På tal om förbränningstoa:
Jag har 3 års erfarenhet av Cindi Family. Den fungerar utmärkt & är ett bekvämt & luktfritt alternativ till utedass osv. om man saknar avloppsmöjligheter. Väldigt skönt att slippa slaska med tunnor & tankar. Däremot är underhållet förvånansvärt kostsamt & det är bökigt att forsla in toan till serviceställe för byte av värmeelement, som verkar vara den huvudsakliga åtgärden vartannat år. Har ännu inte testat att låta bli eftersom min toa hittills omfattats av garanti. Vet heller inte hur lätt det är att göra själv.
Däremot har den haft en del barnsjukdomar som jag hoppas att nya kunder kan få slippa. Bl.a. brände den ett otal säkringar i början tills jag fick en garantireparation till stånd (på plats) & nu verkar det vara ett liknande fel där transformatorn behöver bytas & flyttas.
Sen vet jag inte om fosfor & nitrit m.m. dunstar bort i skorstenen eller om den blir kvar i askan som sprids i naturen, men det kan vi säkert få en ”wall-of-text” om inom kort 😮.
Jag har 3 års erfarenhet av Cindi Family. Den fungerar utmärkt & är ett bekvämt & luktfritt alternativ till utedass osv. om man saknar avloppsmöjligheter. Väldigt skönt att slippa slaska med tunnor & tankar. Däremot är underhållet förvånansvärt kostsamt & det är bökigt att forsla in toan till serviceställe för byte av värmeelement, som verkar vara den huvudsakliga åtgärden vartannat år. Har ännu inte testat att låta bli eftersom min toa hittills omfattats av garanti. Vet heller inte hur lätt det är att göra själv.
Däremot har den haft en del barnsjukdomar som jag hoppas att nya kunder kan få slippa. Bl.a. brände den ett otal säkringar i början tills jag fick en garantireparation till stånd (på plats) & nu verkar det vara ett liknande fel där transformatorn behöver bytas & flyttas.
Sen vet jag inte om fosfor & nitrit m.m. dunstar bort i skorstenen eller om den blir kvar i askan som sprids i naturen, men det kan vi säkert få en ”wall-of-text” om inom kort 😮.
ingen wall of text, men...
urean försvinner luftvägen - delvis som Cyanursyra¹ och ammoniak och andra rätt komplexa nedbrytningsprodukter, vid upphettning över 320 grader C bryts Cyanursyra till nitrösa gaser och Cyansyra som är en flyktig och giftig gas, som när det löses i vatten blir ammoniak och koldioxid i tex. vatten/regn i atmosfären.
fosfor blir till största delen kvar som fast material (i askan)
---
¹salter av cyanursyra som kloreras blir det som typiskt används som klorering och klorstabilisering i pooler och så småningom omvandlas till kväve och koldioxid i vattnet av kinetiken över tiden.
urean försvinner luftvägen - delvis som Cyanursyra¹ och ammoniak och andra rätt komplexa nedbrytningsprodukter, vid upphettning över 320 grader C bryts Cyanursyra till nitrösa gaser och Cyansyra som är en flyktig och giftig gas, som när det löses i vatten blir ammoniak och koldioxid i tex. vatten/regn i atmosfären.
fosfor blir till största delen kvar som fast material (i askan)
---
¹salter av cyanursyra som kloreras blir det som typiskt används som klorering och klorstabilisering i pooler och så småningom omvandlas till kväve och koldioxid i vattnet av kinetiken över tiden.
Vad säger du till alla djur som kissar i skogen? 😆X xxargs skrev:
Hade staten/miljömyndigheter haft möjlighet att tvinga dessa att gå på toalett så hade de gjort det. Somliga på miljömyndigheterna är tom. bekymrade över att kossor och hästar mfl. pinkar medans de är ute på grönbete och helst gärna sett att de samlas upp om det var tekniskt möjligt.
- tex. djurhållning idag har numera en massa regler för gödselhantering med tex, täckta stackar/brunnar för att mängden ammoniak avdunstad mot luften skall minskas, när gödseln sedan gödslas ut så måste det nedmyllas i marken inom 6 timmar - det får alltså inte bara spridas på ytan på jorden eller betet utan skall också vändas ned i jorden för att minska avdunstning av ammoniak, begränsningar i hur mycket gödsel som får spridas ut på dess egna marker och i stort sett beräknad på kvadratmetern hur mycket och olika mycket på olika platser och resten som blir över måste säljas eller bytas med annan gård som har mer mark än djur - och allt skall förstås registreras noga.
Det är inte lätt att vara bonde idag med alla krav som kommer hela tiden, så att mjölken och mejerivarorna blir allt dyrare har sina orsaker...
Höll fan på att tappa hakan när jag började gräva i det...
- tex. djurhållning idag har numera en massa regler för gödselhantering med tex, täckta stackar/brunnar för att mängden ammoniak avdunstad mot luften skall minskas, när gödseln sedan gödslas ut så måste det nedmyllas i marken inom 6 timmar - det får alltså inte bara spridas på ytan på jorden eller betet utan skall också vändas ned i jorden för att minska avdunstning av ammoniak, begränsningar i hur mycket gödsel som får spridas ut på dess egna marker och i stort sett beräknad på kvadratmetern hur mycket och olika mycket på olika platser och resten som blir över måste säljas eller bytas med annan gård som har mer mark än djur - och allt skall förstås registreras noga.
Det är inte lätt att vara bonde idag med alla krav som kommer hela tiden, så att mjölken och mejerivarorna blir allt dyrare har sina orsaker...
Höll fan på att tappa hakan när jag började gräva i det...