Tösalt i avhärdare
Hej!
Kan någon vad skillnaden på 100% tösalt är gäntemot salttabletter till avhärdaren? Förutom att XL bygg fräckt nog tar 227kr för 25 kilo salttabletter. Innehållsförteckningen säger inte att det är några speciella tillsatser i tabletterna så vad skiljer då mot tösalt som inte heller har tillsatser men kostar 79 kr för 25 kg
Mvh!
Edit, detta står i säkerhetsbladet på gatusalt/tösalt, 79,90kr 25 kg, vilka jävla lurendrejare fyfan alla vi dumma svenskar som ruinerar oss för vi blir lurade jämt och ständigt!! Se bilden!!
Kan någon vad skillnaden på 100% tösalt är gäntemot salttabletter till avhärdaren? Förutom att XL bygg fräckt nog tar 227kr för 25 kilo salttabletter. Innehållsförteckningen säger inte att det är några speciella tillsatser i tabletterna så vad skiljer då mot tösalt som inte heller har tillsatser men kostar 79 kr för 25 kg
Mvh!
Edit, detta står i säkerhetsbladet på gatusalt/tösalt, 79,90kr 25 kg, vilka jävla lurendrejare fyfan alla vi dumma svenskar som ruinerar oss för vi blir lurade jämt och ständigt!! Se bilden!!
Det har med renheten i saltet att göra - vanlig omkristallerad bergssalt innehåller flera olika salttyper och när det sugs upp av jonbytarmassan inte lossnar igen så lätt igen, och inte avkalkar längre och inte reaktiveras igen vid senare regenerering. - så när du prova regenereringen med tösalt - kolla vad en ny sats med jonbytarmassa kostar att ersätta den befintliga med först...
Att använda jod-tillsatt bordssalt istället för diskmaskinssalt kan förstöra jonbytaren för avhärdningen i diskmaskinen med tiden som exempel.
En del av den med tiden och mängden 'fel' salt inaktiverade jonbytarmassan kanske går att rädda med saltsyra - men vem vet, du får får göra en pilot-prov ;-)
Att använda jod-tillsatt bordssalt istället för diskmaskinssalt kan förstöra jonbytaren för avhärdningen i diskmaskinen med tiden som exempel.
En del av den med tiden och mängden 'fel' salt inaktiverade jonbytarmassan kanske går att rädda med saltsyra - men vem vet, du får får göra en pilot-prov ;-)
Tja det beror på leverantör av saltet, här verkar den tillräckligt ren för avhärdning om tillverkaren lovar det...
jag missade att se just den detaljen på dina bilder.
---
Annars instämmer jag med att försöka hitta billigare kemikalieförsörjning utan för mycket påslag av mellanleden och detaljist - och som nästan alltid är billigare ju större satser.
vet man var man behöver för kemikalier och varför och kan hantera eventuella konsekvenser av bytet om det inte gick så bra så går det att hitta på billigare ställen.
tex så använder jag numera järn(II)sulfat för trädgårdbruk till minireningsverket (1 kg löst i 3 kg vatten) som fosforbindare under sommaren då en säck @ 15 kg @ 500:- med moms räcker till för en järnmängd av nästa 2 dunkar med med järn(III)-sulfat för nära 2 papp styck.
När jag började med experimentet i förra året så fans det i bakhuvudet kostnaden för en extra slamtömmning om det inte fungerade som tänkt och det flockar på fel sätt. nu ett år senare så är det bara att konstatera att det fungerat bättre med denna lösning och ger klarare utgångsvatten och denitrifieringen fungerar bättre¹ än när man använder den föreskrivna järn(III)sulfatet. - jag har också hela tiden kollat fosfornivån med analyskit för akvariebruk att det inte barkar åt pipan i avseende fosfornivåer (och det gör det, och märks ganska fort - om man inte tillsätter fosforfällnings-kemikalie)
Nackdelen är att blandningen av Järn(II)sulfat fryser strax under 0 grader och det är svårt att göra något åt det utan att kristaller fäller ut, medans järn(III)-sulfat klarar många minusgrader.
¹
när man läser lite forskningspapper på detta så ser man att denitrifieringsbakterierna kan använda järn(II)-joner och omvandla det till järn(III)-joner som energikälla för sin levnad på liknande sätt som järnbakterier när den reducerar kvävenitrat till fri kväve, vilket gör att det kommer att finnas mer eller mindre mängd järn(III)-joner för flockning (för att bilda större slamagreggat av mindre partiklar ala flockmedel) även om man matar systemet med enbart järn(II)-sulfat. Järn(II)sulfat flockar inte om man ser i litteraturen - men binder fosfor hårdare än 3-värd järn.
jag missade att se just den detaljen på dina bilder.
---
Annars instämmer jag med att försöka hitta billigare kemikalieförsörjning utan för mycket påslag av mellanleden och detaljist - och som nästan alltid är billigare ju större satser.
vet man var man behöver för kemikalier och varför och kan hantera eventuella konsekvenser av bytet om det inte gick så bra så går det att hitta på billigare ställen.
tex så använder jag numera järn(II)sulfat för trädgårdbruk till minireningsverket (1 kg löst i 3 kg vatten) som fosforbindare under sommaren då en säck @ 15 kg @ 500:- med moms räcker till för en järnmängd av nästa 2 dunkar med med järn(III)-sulfat för nära 2 papp styck.
När jag började med experimentet i förra året så fans det i bakhuvudet kostnaden för en extra slamtömmning om det inte fungerade som tänkt och det flockar på fel sätt. nu ett år senare så är det bara att konstatera att det fungerat bättre med denna lösning och ger klarare utgångsvatten och denitrifieringen fungerar bättre¹ än när man använder den föreskrivna järn(III)sulfatet. - jag har också hela tiden kollat fosfornivån med analyskit för akvariebruk att det inte barkar åt pipan i avseende fosfornivåer (och det gör det, och märks ganska fort - om man inte tillsätter fosforfällnings-kemikalie)
Nackdelen är att blandningen av Järn(II)sulfat fryser strax under 0 grader och det är svårt att göra något åt det utan att kristaller fäller ut, medans järn(III)-sulfat klarar många minusgrader.
¹
när man läser lite forskningspapper på detta så ser man att denitrifieringsbakterierna kan använda järn(II)-joner och omvandla det till järn(III)-joner som energikälla för sin levnad på liknande sätt som järnbakterier när den reducerar kvävenitrat till fri kväve, vilket gör att det kommer att finnas mer eller mindre mängd järn(III)-joner för flockning (för att bilda större slamagreggat av mindre partiklar ala flockmedel) även om man matar systemet med enbart järn(II)-sulfat. Järn(II)sulfat flockar inte om man ser i litteraturen - men binder fosfor hårdare än 3-värd järn.
Det står inte vattenavhärdning på tösaltet, det står i säkerhetsdatabladet till saltet eftersom det är samma säkerhetsdatablad till fler produkter som har samma hälsorisker pga samma ingående ämne. En viss skillnad.B Bullebock skrev:
Jag hade inte hällt tösalt i avhärdaren; jag förutsätter att du avhärdar drickvatten?
Jajamensan, dom har rea, 129 kronor/25 kiloQ qvirre skrev:
https://www.bauhaus.se/salttabletter-25kg
Hornbach, 139 kr/25 kilo
https://www.hornbach.se/p/salttabletter-25-kg-avhardarsalt-for-mjukgorning-av-vatten/3083043/
Ett klassiskt exempel är Torrbollen.B Bullebock skrev:
Torrbollen refill, 1800 gram för 120 kronor = 67 kronor/kilo
https://www.clasohlson.com/se/Refill-till-luftavfuktare-Torrbollen,-4-pack/p/36-4274
En torrbollen innehåller 50-80% kalciumklorid och 20-50% magnesiumklorid.
En 25 kilos säck med kalciumklorid kostar 299 kronor, 12 kronor/kilo
https://www.granngarden.se/kalciumklorid-cc-road-25kg
En 25 kilos säck med magnesiumklorid kostar 239 kronor, 9,56 kronor/kilo
https://www.granngarden.se/magnesiumklorid-salinity-25kg
En 50-50% blandning kostar då 10,78 kronor/kilo, 16% av torrbollens pris.
Torrbollen refill är 6,2 ggr dyrare för samma innehåll.
Därför att jag har ett sådant krav i min avloppstillstånd med högre krav på fosfor och kvävereducering, med UV-filter, efterpolering innan det rinner ut i dike. Bor lite för nära en stor kommunal vattentäkt och den förre ägaren tog i så att de kräktes för att försäkra sig att få igenom avloppstillståndet genom kommunen utan att de skulle hitta sakskäl för att kunna invända...B Bullebock skrev:
Vattnet som går ur reningsverket är bättre än de flesta sjöar och åar i avseende turbiditet (grumlighet) med över meter siktdjup sedd med vit käpp nedstucken och fosfor och nitrat med god marginal under ställda krav.
I somras badade jag på badplats i en viss å nära Gävle och där fick vara glad om man såg handen 2 dm under vattenytan - och det var av kommunen godkänd vatten för bad.