Vem räknas som granne....
Äger en fastighet som har endast en hus granne som har hus och deras tomt gränsar mot min. Marken som gränsar åt annat hål är åkermark och en väg. Undrar nu om min granne som kör traktorn på åkermarken men bor utom synhål från mitt hus minst 2-3 Km fågelvägen räknas som "fullvärdig granne" när det gäller bygglov mm? Bor i ej detaljplanerat område med 4 hus starx intill men som jag skrev så är jag bara "tomtgranne" med en av dom.
Mvh Hans O
Mvh Hans O
Alla fastighetsägare som har mark i anslutning till din mark, oavsett om det finns hus på fastigheten eller ej, måste höras (och allas åsikter har samma tyngd). Även markägare som på annat sätt blir påverkade (tex genom att deras fastigheter ligger inom synhåll från din mark) skall höras.
PS. Du var en riktigt "gammal " medlem. Det tog några år innan ditt första inlägg.
PS. Du var en riktigt "gammal " medlem. Det tog några år innan ditt första inlägg.
God Morgon, får en följfråga då Hemmakatten nämner "synhåll", då det är ganska långt till dom som kan se min tomt nästan en Km och mer (den närmaste ser mitt hus bara på vintern) Finns det inget max avstånds regel som upphäver möjligheten vad grannens (eller vad man nu ska kalla en som bara ser mitt hus och är ej tomt granne) tyckande? Har också lite svårt att förstå hur någon som brukar mark brevid min fastighet kan påverka mina planer. Har lite svårt att formulera frågor i detta men jag tror jag fick till det...... kanske.... Mvh Hans O
Jag är absolut ingen expert, men hade anledning att tränga in lite i detta ämne när vi själva sökte bygglov. Vilka som räknas som sakägare och skall höras inför beslut om förhandsbesked eller bygglov är det kommunen som bestämmer. Till grund för deras beslut om vilka som skall höras ligger PBL, Plan- och Bygglagen. Definitivt skall alla med mark gränsande mot din fastighet höras. Vilka som därutöver skall höras är jag lite mera osäker på. Möjligtvis är det skillnad på om man vill bygga en carport eller skall bygga nytt hus på ny tomt. Möjligtvis kan det också vara skillnad om man bygger hus som avviker mycket från plan eller bygger hus med annorlunda/avvikande utseende jämfört med hus i området eller som är mycket större osv. man kan då tänka sig att kommunen vill gardera sig extra mycket så att ingen överklagar beslutet (vilket naturligtvis inte är kul för en själv heller).
Såvitt jag förstår skall alla som på något sätt påverkas av din nya byggnad höras. Med påverkan menas att landskapsbilden förändras eller att utsikten förändras. När vi begärde förhandsbesked var det förutom de närmaste två fastigheterna (varav en ägdes av en samfällighet) 11 andra fastigheter som skulle höras. Några av dessa fastigheter kunde bara på vintern få en skymt av vårt hus. Vi tog själva kontakt med alla fastighetsägare för att skynda på ärendet. Observera att en fastighet kan ha flera lagfarna fastighetsägare och att samtliga skall skriva under.
Vet du säkert att det är bonden som äger marken bredvid? han kanske bara arrenderar marken? Gör ett besök hos kommunen och be att få ut listor på ägarna till fastigheterna runt omkring dig.
Såvitt jag förstår skall alla som på något sätt påverkas av din nya byggnad höras. Med påverkan menas att landskapsbilden förändras eller att utsikten förändras. När vi begärde förhandsbesked var det förutom de närmaste två fastigheterna (varav en ägdes av en samfällighet) 11 andra fastigheter som skulle höras. Några av dessa fastigheter kunde bara på vintern få en skymt av vårt hus. Vi tog själva kontakt med alla fastighetsägare för att skynda på ärendet. Observera att en fastighet kan ha flera lagfarna fastighetsägare och att samtliga skall skriva under.
Vet du säkert att det är bonden som äger marken bredvid? han kanske bara arrenderar marken? Gör ett besök hos kommunen och be att få ut listor på ägarna till fastigheterna runt omkring dig.
Enligt lagstiftningen räcker det att man hör "rågrannar", dvs grannar(till grannar räknas även kända hyresgäster osv på dessa fastigheter) som gränsar direkt till din fastighet(fastigheter på andra sidan av en väg/gata räknas också som rågrannar ev. också vägföreningen/väghållaren).
Att lagstiftningen begränsar vad som ses som berörda grannar till att gälla uteslutande lagfarna ägare till de fastigheter som gränsar direkt till den fastighet bygglovet gäller är en reduktion i tolkningen av de olika lagrummens innebörd.
I PBL har inte angetts vilka som har rätt att överklaga beslut enligt lagen. Att bestämmelsen inte behövdes berodde enligt Lagrådet på att det av allmänna grundsatser, som hade utbildats i praxis, följde vem som fick överklaga beslut. I fråga om byggnadsnämndens beslut om bygglov är därför bestämmelserna i 22 § FL tillämpliga. Enligt 22 § FL får ett beslut överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot. Är man inte berörd har man alltså inte heller rätt att överklaga ett beslut. Detta visar ett rättsfall från 1989.
När det gäller beslut om bygglov anses enligt fast praxis sådana beslut angå, förutom sökanden, ägare till de fastigheter som gränsar direkt till den fastighet bygglovet gäller och därutöver ägare till fastigheter i nära grannskap som är särskilt berörda med hänsyn till arten och omfattningen av den byggnad, som avses med bygglovet, och naturförhållande på platsen. Att de personer som ägare till fastigheter som direkt gränsar till fastigheten där bygglovet gäller anses som berörda trots att klagandes bostad ligger långt ifrån den byggnad för vilken bygglov beviljats har slagits fast i ett rättsfall från 1992. I det fallet beviljades ett bygglov för ett vindkraftverk på Stora alvaret på Öland. En granne överklagade bygglovet men länsstyrelsen avslog överklagandet med motiveringen att grannen hade sitt bostadshus alldeles för långt ifrån själva vindkraftverket och därför inte kunde anses berörd (ca 550 m). Först i RegR ändrades beslutet och RegR slog fast att vindkraftverk alltid påverkar landskapsbilden och därför borde grannens överklagande ha prövats av länsstyrelsen.
Ett liknande avgörande kom 2005. I det fallet gällde det ett beviljat bygglov för en telemast. Beslutet överklagades men avslogs eftersom avståndet mellan klagandes fastighet/bostad och masten bedömdes som för långt. Ärendet avgjordes till slut i RegR. RegR hade att pröva huruvida länsstyrelsen felaktigt avvisat överklagandet. RegR anförde att huruvida en byggnad eller annan anläggning som bygglovet omfattar (i det här fallet en telemast) kan medföra fara eller olägenhet beaktas inom ramen för en materiell prövning. I frågan om den materiella prövningen kan avståndet mellan grannens bostad och masten vara av betydelse. Men enligt tidigare praxis (rättsfall, RÅ 1992 Ref 81) så hade sökande rätt att överklaga beslutet eftersom fastigheten direkt gränsade till fastigheten där masten skulle uppföras.
Genom de båda ovanstående rättsfallen har det alltså slagits fast att de som äger fastigheter som direkt gränsar till den fastighet där bygglovet söks alltid skall ses som berörda.
Rätten att komma till tals är en viktig del i plan- och byggprocesser och för att tillgodoses att rättsäkerheten och medborgarinflytandet säkerställs och utvecklas. Medborgarinflytandet och rätten till insyn under själva bygglovsförfarandet tas tillvara genom så kallad kommunicering med berörda parter.
Rätten att överklaga är oberoende av att man har kommunicerats i ärendet. Tanken med lagstiftningen är att om man kommunicerar de som berörs av bygglovet kommer man också att undvika många överklaganden. Ett effektivt bygglovsförfarande borde därför förutsätta att rätt personer hörs i ärendet för att på så sätt undgå att oförutsedda personer väljer att överklaga bygglovet.
Anders
Källor: PBL, FL och Ulrika Magnusson, Juridiska fakulteten vid Lunds universitet.
I PBL har inte angetts vilka som har rätt att överklaga beslut enligt lagen. Att bestämmelsen inte behövdes berodde enligt Lagrådet på att det av allmänna grundsatser, som hade utbildats i praxis, följde vem som fick överklaga beslut. I fråga om byggnadsnämndens beslut om bygglov är därför bestämmelserna i 22 § FL tillämpliga. Enligt 22 § FL får ett beslut överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot. Är man inte berörd har man alltså inte heller rätt att överklaga ett beslut. Detta visar ett rättsfall från 1989.
När det gäller beslut om bygglov anses enligt fast praxis sådana beslut angå, förutom sökanden, ägare till de fastigheter som gränsar direkt till den fastighet bygglovet gäller och därutöver ägare till fastigheter i nära grannskap som är särskilt berörda med hänsyn till arten och omfattningen av den byggnad, som avses med bygglovet, och naturförhållande på platsen. Att de personer som ägare till fastigheter som direkt gränsar till fastigheten där bygglovet gäller anses som berörda trots att klagandes bostad ligger långt ifrån den byggnad för vilken bygglov beviljats har slagits fast i ett rättsfall från 1992. I det fallet beviljades ett bygglov för ett vindkraftverk på Stora alvaret på Öland. En granne överklagade bygglovet men länsstyrelsen avslog överklagandet med motiveringen att grannen hade sitt bostadshus alldeles för långt ifrån själva vindkraftverket och därför inte kunde anses berörd (ca 550 m). Först i RegR ändrades beslutet och RegR slog fast att vindkraftverk alltid påverkar landskapsbilden och därför borde grannens överklagande ha prövats av länsstyrelsen.
Ett liknande avgörande kom 2005. I det fallet gällde det ett beviljat bygglov för en telemast. Beslutet överklagades men avslogs eftersom avståndet mellan klagandes fastighet/bostad och masten bedömdes som för långt. Ärendet avgjordes till slut i RegR. RegR hade att pröva huruvida länsstyrelsen felaktigt avvisat överklagandet. RegR anförde att huruvida en byggnad eller annan anläggning som bygglovet omfattar (i det här fallet en telemast) kan medföra fara eller olägenhet beaktas inom ramen för en materiell prövning. I frågan om den materiella prövningen kan avståndet mellan grannens bostad och masten vara av betydelse. Men enligt tidigare praxis (rättsfall, RÅ 1992 Ref 81) så hade sökande rätt att överklaga beslutet eftersom fastigheten direkt gränsade till fastigheten där masten skulle uppföras.
Genom de båda ovanstående rättsfallen har det alltså slagits fast att de som äger fastigheter som direkt gränsar till den fastighet där bygglovet söks alltid skall ses som berörda.
Rätten att komma till tals är en viktig del i plan- och byggprocesser och för att tillgodoses att rättsäkerheten och medborgarinflytandet säkerställs och utvecklas. Medborgarinflytandet och rätten till insyn under själva bygglovsförfarandet tas tillvara genom så kallad kommunicering med berörda parter.
Rätten att överklaga är oberoende av att man har kommunicerats i ärendet. Tanken med lagstiftningen är att om man kommunicerar de som berörs av bygglovet kommer man också att undvika många överklaganden. Ett effektivt bygglovsförfarande borde därför förutsätta att rätt personer hörs i ärendet för att på så sätt undgå att oförutsedda personer väljer att överklaga bygglovet.
Anders
Källor: PBL, FL och Ulrika Magnusson, Juridiska fakulteten vid Lunds universitet.
Tjusigt! En riktigt bra genomgång!
Skall väl som det bör tacka för svaren "Tack". Det var väl en och annan förkortning som jag ej hade koll på skall jag erkänna så det blir till att plugga lite. Mvh Hans O
Tack för det tydliga inlägget Anders L
Av det du skriver tycker jag mig kunna läsa fram att även de som inte är rena rågrannar kan anses vara berörda och därmed ha rätt till att överklaga.
Men då antar jag att det inte räcker med att påstå att man brukar gena över tomten när man ska plocka bär (hoppas jag iaf). Men kanske för den som vill bygga stort och högt och strandnära kan råka ut för att grannar längre bort kan överklaga utsikten som byggnaden förstör och dessutom anses vara i rätt att överklaga.
Av det du skriver tycker jag mig kunna läsa fram att även de som inte är rena rågrannar kan anses vara berörda och därmed ha rätt till att överklaga.
Men då antar jag att det inte räcker med att påstå att man brukar gena över tomten när man ska plocka bär (hoppas jag iaf). Men kanske för den som vill bygga stort och högt och strandnära kan råka ut för att grannar längre bort kan överklaga utsikten som byggnaden förstör och dessutom anses vara i rätt att överklaga.
Du drar korrekta slutsatser av inlägget, Mikael.
Bygglovbeslut angår, förutom sökanden, ägare till de fastigheter som gränsar direkt till den fastighet bygglovet gäller och därutöver ägare till fastigheter i nära grannskap som är särskilt berörda med hänsyn till arten och omfattningen av den byggnad, som avses med bygglovet, och naturförhållande på platsen.
Anders
Bygglovbeslut angår, förutom sökanden, ägare till de fastigheter som gränsar direkt till den fastighet bygglovet gäller och därutöver ägare till fastigheter i nära grannskap som är särskilt berörda med hänsyn till arten och omfattningen av den byggnad, som avses med bygglovet, och naturförhållande på platsen.
Anders
Det är byggnadsnämnden som avgör vilka man räknar in i kretsen "sakägare". En smart byggnadsnämnd låter en vid krets komma till tals, just för att försöka undvika att folk i efterhand endast därför att de blivit ignorerad i förväg.
Dessutom måste man inte alls äga angränsande eller berörd fastighet för att kunna överklaga. Också arrendatorer och hyresgäster har rättigheter som kan beröras.
Dessutom måste man inte alls äga angränsande eller berörd fastighet för att kunna överklaga. Också arrendatorer och hyresgäster har rättigheter som kan beröras.
Det är möjligtvis befogat att nämna att rätten att komma till tals under detaljplaneförfarande och bygglovsförfarande skiljer sig åt. Likaså skiljer sig även rätten att överklaga.
Varje medborgare som berörs av en detaljplan skall enligt bestämmelserna i PBL ha rätt att få komma till tals i detaljplaneförfarandet förutsatt att de materiella reglerna i PBL är uppfyllda. Genom de så kallade samråden vill man förbättra beslutsunderlaget så man i princip känner till alla åsikter när beslutet väl fattas. Det är det som kallas medborgarinflytande. Byggnadsnämnder som är generösa i sin bedömning av kretsen som har rätten att komma till tals är bättre och i slutänden visat sig vara effektivare än de byggnadsnämnder som är mindre generösa i sin bedömning.
I detaljplaneförfarandet finns fler moment under handläggningen och obligatoriska samråd. Samrådet syftar till att få ett så riktigt beslut som möjligt redan i ett tidigt skede. Genom aktiva medborgare kan beslutsunderlaget förbättras och genom tidigt synliggörande av målsättningar och förutsättningar kan man skapa förståelse för tänkta åtgärder och därmed kan benägenheten att överklaga minska. Ett generellt resultat i studier visar att planer som forceras och inte ger så stort utrymme för insyn oftare överklagas.
I bygglovsprocessen finns det dock mer begränsad rätt till insyn och möjligheter att komma till tals. Kommuniceringen delgivningen är å andra sidan inte kopplad till själva överklagandena i bygglovsprocessen, det vill säga oavsett om man har hörts angående ett bygglov har man rätt att överklaga såvida bestämmelserna i 22 § FL är uppfyllda. I detaljplaneförfarandet är insynen däremot kopplad till överklagandet på så sätt att en förutsättning för att man skall få överklaga är att man har tagit del av beslutet under förfarandet och lämnat in synpunkter.
Avgörandet av vem som är berörd grundar sig på rättspraxis och rättsfall visar att praxis stretar åt olika håll och inte alltid är lätt att tyda. Genom att göra det lättare att kunna ta del av sammanställningar av rättsfall skulle den enskilde på så sätt förstå vad lagstiftaren har menat och vilka möjligheter till bygglov etc som finns. Även kommunerna skulle säkert behöva tydligare vägledning i vad som bör respektive inte bör tillåtas och när sakägare skall höras eller inte skall höras.
Man behöver inte äga en fastighet för att anses vara berörd i sakärende. I ett avgörande från 1992 har RegR däremot slagit fast att den som blivit hyresgäst först efter det att beslut om bygglov meddelats har inte ansetts äga rätt att överklaga ett beslut. Genom rättsfallen har det även slagits fast att de som äger fastigheter som direkt gränsar till den fastighet där bygglovet söks alltid skall ses som berörda.
Anders
Varje medborgare som berörs av en detaljplan skall enligt bestämmelserna i PBL ha rätt att få komma till tals i detaljplaneförfarandet förutsatt att de materiella reglerna i PBL är uppfyllda. Genom de så kallade samråden vill man förbättra beslutsunderlaget så man i princip känner till alla åsikter när beslutet väl fattas. Det är det som kallas medborgarinflytande. Byggnadsnämnder som är generösa i sin bedömning av kretsen som har rätten att komma till tals är bättre och i slutänden visat sig vara effektivare än de byggnadsnämnder som är mindre generösa i sin bedömning.
I detaljplaneförfarandet finns fler moment under handläggningen och obligatoriska samråd. Samrådet syftar till att få ett så riktigt beslut som möjligt redan i ett tidigt skede. Genom aktiva medborgare kan beslutsunderlaget förbättras och genom tidigt synliggörande av målsättningar och förutsättningar kan man skapa förståelse för tänkta åtgärder och därmed kan benägenheten att överklaga minska. Ett generellt resultat i studier visar att planer som forceras och inte ger så stort utrymme för insyn oftare överklagas.
I bygglovsprocessen finns det dock mer begränsad rätt till insyn och möjligheter att komma till tals. Kommuniceringen delgivningen är å andra sidan inte kopplad till själva överklagandena i bygglovsprocessen, det vill säga oavsett om man har hörts angående ett bygglov har man rätt att överklaga såvida bestämmelserna i 22 § FL är uppfyllda. I detaljplaneförfarandet är insynen däremot kopplad till överklagandet på så sätt att en förutsättning för att man skall få överklaga är att man har tagit del av beslutet under förfarandet och lämnat in synpunkter.
Avgörandet av vem som är berörd grundar sig på rättspraxis och rättsfall visar att praxis stretar åt olika håll och inte alltid är lätt att tyda. Genom att göra det lättare att kunna ta del av sammanställningar av rättsfall skulle den enskilde på så sätt förstå vad lagstiftaren har menat och vilka möjligheter till bygglov etc som finns. Även kommunerna skulle säkert behöva tydligare vägledning i vad som bör respektive inte bör tillåtas och när sakägare skall höras eller inte skall höras.
Man behöver inte äga en fastighet för att anses vara berörd i sakärende. I ett avgörande från 1992 har RegR däremot slagit fast att den som blivit hyresgäst först efter det att beslut om bygglov meddelats har inte ansetts äga rätt att överklaga ett beslut. Genom rättsfallen har det även slagits fast att de som äger fastigheter som direkt gränsar till den fastighet där bygglovet söks alltid skall ses som berörda.
Anders
Anders L skrev: "Avgörandet av vem som är berörd grundar sig på rättspraxis och rättsfall visar att praxis stretar åt olika håll och inte alltid är lätt att tyda. Genom att göra det lättare att kunna ta del av sammanställningar av rättsfall skulle den enskilde på så sätt förstå vad lagstiftaren har menat och vilka möjligheter till bygglov etc som finns."
Som sagt: Mycket klokar blir man inte av såkallad praxis. Men en vis bygglovsmyndighet hör hellre en sakägare för mycket än en för lite. Och detaljplaner är givetvis ett kapitel för sig! Jag upphör aldrig att förundra mig över hur ett halvsovande fullmäktige kan klubba igenom en detlajplan medan restan av befolkningen sover som en klubbad säl. MEN! när grävskoporna kommer tar det hus i helvete ....
Som sagt: Mycket klokar blir man inte av såkallad praxis. Men en vis bygglovsmyndighet hör hellre en sakägare för mycket än en för lite. Och detaljplaner är givetvis ett kapitel för sig! Jag upphör aldrig att förundra mig över hur ett halvsovande fullmäktige kan klubba igenom en detlajplan medan restan av befolkningen sover som en klubbad säl. MEN! när grävskoporna kommer tar det hus i helvete ....