Svåra val vid åtgärd av isolering och ev ångbroms
Bor helår i en tilläggsisolerad fd sommarbostad, tyvärr med kombinationen mineralull utan ångbroms eller ångspärr. Jag funderar på att byta ut mineralullen mot naturmaterial (ev med ångbroms?), att behålla mineralullen men sätta ångbroms, eller att lämna utan åtgärd. Det är tyvärr lite dåligt tilläggsisolerat idag så det vore bra med nån åtgärd iallafall.. Vad har ni för erfarenheter och råd kring detta??
Jag har inte möjlighet att åtgärda hela huset samtidigt utan det blir isåfall ett mångårigt projekt, så följdfrågan är om det är risk för ökad fuktbelastning på andra delar om man monterar in ångbroms bara på vissa delar?
Jag har inte möjlighet att åtgärda hela huset samtidigt utan det blir isåfall ett mångårigt projekt, så följdfrågan är om det är risk för ökad fuktbelastning på andra delar om man monterar in ångbroms bara på vissa delar?
Nej. Inget kan bli sämre av att börja begränsa fukten, rum för rum.A Angelica_K skrev:
För att kunna svara på övrig frågeställning så behövs mer info om huset och dess konstruktion. Vidare också orsaken till att du vill/behöver ändra på något. Dvs syfte. Vet man syfte och konstruktion, samt ventilationslösning, och var i landet huset finns så är förutsättningarna för en inte alltför tokigt rådgivning bättre.
Generellt finns det ingen anledning att byta isoleringsmaterial såvida inte isoleringen är förstörd.
Ju tjockare vägg/isoleringsskikt desto viktigare att begränsa fuktvandringen inifrån. Med glas-/stenull är det ångspärr som gäller, dvs byggplast på rulle.
Bra svar. Syftet med åtgärd är att få ner elräkningen, få lite varmare på vintern o minska risken för fuktskador i stommen.Oldboy skrev:
Krypgrund, regelstomme, vindpapp, drygt 3dm isolering i tak, knappt 2dm i väggar o golv. Allt är äldre glasull. Endast självdrag o med friskluftsventiler. Direktverkande el o LLVP. Södra Västerbotten.
Ok. Ungefär samma situation som vi har. Även om Västerbotten är lite kallare än Skåne.
Det är hyfsat isolerat ändå.
Om isoleringen är vindskyddad så att det inte drar rätt igenom så är det kanske inte det viktigaste att fokusera på. Viktigare än ett tjockt isoleringslager är att det är vindtätt. Ett dragit hus är ett kallt hus.
Vilket för oss in på ventilationen. Ventilation är dyrt. Det ska alltså inte vara mer än absolut minsta möjliga.
Självdrag brukar fungera utmärkt på vinterhalvåret, men inte så effektivt på sommaren. Å andra sidan har det inte så stor betydelse i praktiken eftersom sommaren medger att dörrar och fönster kan användas lite mer än på vintern. På vintern kan det dock bli för effektivt om man inte justerar till- och frånluftsventiler/fläktar/eldstäder.
1-planshus har sämre självdragsfunktion än 1&1/2-plans eller tvåplansbostäder. Ligger huset blåsigt så blir ventilationen effektivare.
Drag är också dyrt och okomfortabelt.
Nr 1 är att se till att det är fräscha och effektiva tätningslister i alla dörrar och fönster. De måste också vara monterade korrekt och perfekt. Särskilt mötena i hörnen är viktiga att få perfekt matchning på.
Nr 2 är att kontrollera så att alla fönster och dörrar är helt plana. Annars hjälper inte tätningslisterna som de ska. Det märks mkt tydligt på vintern när det blåser ute. Drag kontrolleras lättast med fingrarna långsamt och metodiskt, och på vintern annars känner man inte draget, och när det blåser från olika håll eftersom man bara känner när det drar kall luft inåt inte utåt.
Man kan även prova att stänga olika innerdörrar och känna runtom för att få en uppfattning om hur luften rör sig genom huset samt också hur mkt. Ju kraftigare drag desto större luftvolym vill flytta sig från ett rum till ett annat.
Nr 3 är att kontrollera alla klassiska ställen där det brukar dra. Dvs husets svaga punkter vad gäller vindtäthet. Längs alla golvlister, trösklar, taklister, fönsterfoder och alla andra svaga punkter såsom t ex rörgenomföringar, väggkontakter, taklampor, skorsten etc. Det kan även dra kallt genom gamla brädgolv om bjälklagsisoleringen sjunkit ihop över åren eller om gnagare gjort schweizerost av den.
Om fönstren är kopplade tvåglas så kan man montera dammlister mellan glasen. Minskad luftrörelse mellan glasen minskar värmeförlusterna. Blir det imma mellan glasen är det bara att ta bort ngn cm av listen i ett eller två hörn.
Att använda persienner/rullgardiner/tjocka gardiner som dras för över natten hjälper också lite.
Med en LLVP så får inga dörrar vara stängda.
När LLVP och elradiatorer kombineras så är det viktigt att LLVP alltid går och ger värme, och radiatorerna träder in endast när temperaturen är obehagligt låg. Dvs LLVP ska stå inställd på en högre temp än radiatorerna, OCH det duger inte att gå efter tempskalor på LLVP och radiatorer då de är helt godtyckliga utan man MÅSTE gå runt och kontrollera att radiatorerna inte värmer när de inte ska. Dvs ett manuellt arbete att gå runt och känna på ALLA radiatorer och kontrollera med termometrar (där alla visar exakt samma värden när de är jämte varandra) i varje utrymme/rum och stämma av med hur/när LLVP arbetar. Lämpligast genom att stänga av samtliga radiatorer och bara köra LLVP i några dagar så att temperaturfördelningen i huset stabiliseras och man vet exakt vilken temp LLVP ger i varje rum. Sedan kan man börja slå på radiatorerna med lågt inställda värden (10-15C) och kontrollera temp i rummet under 1-2 timmar för att grad för grad, timme för timme, justera uppåt, till lägsta uthärdliga temp. Ju mer värme varje radiator tillför huset desto mindre kommer LLVP att jobba. Sedan bör man också veta att en LLVP kräver max fläkthastighet för att leverera värme enl dess specifikation. Max fläkthastighet gör också att luften/värmen når så långt bort från pumpen som är möjligt. En annan slamkrypare är att LLVP är inställd på auto. Det ska den inte, utan det är endast läge heat som gäller, aldrig ngt annat läge på vintern.
Ovan åtgärder sätter grunden för ev kommande större och dyrare åtgärder.
Så, en grundlig genomgång/kartläggning av husets status och dess uppvärmning ger utgångsläget som kan indikera ev andra åtgärder för att uppnå syftet. Genomgången/kartläggningen måste dokumenteras grundligt, systematiskt och noggrannt för det blir mååånga faktorer/variabler att jobba med, och fullständigt omöjligt att veta vad som är orsak och verkan, och hur stark verkan resp har, om de inte dokumenteras tillsammans med tidslinje.
Dokumenteringen gäller också husets status in i minsta detalj. T ex är det 1- eller 2- eller 3-glasfönster, isolerglas eller kopplade, ålder och skick. Dörrar (inkl balkongdörrar) - antal, ålder, skick. Hustyp och ålder, tillbyggnader/renoveringar/reparationer, ändrade uppvärmningssystem och/eller avlopp och/eller andra rördragningar etc etc. Trossbotten/bjälklag - ålder/skick/isolering.
Ang fuktskydd så är det tillräckligt tjock isolering för att fuktspärr är behövligt. (Antar då att huset numera är permanent uppvärmt.)
Tyvärr är fuktskydd av huset och en god värmekomfort till lågt pris två inkompatibla faktorer. Dvs ju mer isolering samt ju mindre ventilation desto större risk för fuktskador.
Färgtyp, tapeter (typ), och skivmaterial samt ev spackling av skarvar påverkar golv, väggar och taks fuktgenomsläpplighet, och kan antagligen jämföras med ångbroms. Det svåra är att veta hur effektivt det är. Ångbroms kan teoretiskt variera från 0-100% stopp av fuktgenomsläpplighet. Ångspärr/byggplast är 100% tät om den är hel och korrekt monterad. En gammal tumregel säger att fuktbromsen på insidan av väggen bör vara 5 - 10 ggr större än vindspärren på utsidan. Ångspärr/byggplast är sisådär 1 miljon ggr tätare vilket alltså inte är nödvändigt. Iaf inte på äldre hus som inte är lika täta och välisolerade som nyare. (Däremot när man kommer till ytterligheten passivhus så är ångspärrens supereffektivitet nödvändig, inkl ett perfekt utfört montage. Det har studier visat.)
Puh. 😅 Nu håller jag där. Ursäkta textmassan, men det krävs om man inte har väldigt gott om pengar och kan kosta på sig att skjuta blint (och missa målet 9 ggr av 10). (Jag har ju ändå bara skrapat lite på ytan...😳)
Det är hyfsat isolerat ändå.
Om isoleringen är vindskyddad så att det inte drar rätt igenom så är det kanske inte det viktigaste att fokusera på. Viktigare än ett tjockt isoleringslager är att det är vindtätt. Ett dragit hus är ett kallt hus.
Vilket för oss in på ventilationen. Ventilation är dyrt. Det ska alltså inte vara mer än absolut minsta möjliga.
Självdrag brukar fungera utmärkt på vinterhalvåret, men inte så effektivt på sommaren. Å andra sidan har det inte så stor betydelse i praktiken eftersom sommaren medger att dörrar och fönster kan användas lite mer än på vintern. På vintern kan det dock bli för effektivt om man inte justerar till- och frånluftsventiler/fläktar/eldstäder.
1-planshus har sämre självdragsfunktion än 1&1/2-plans eller tvåplansbostäder. Ligger huset blåsigt så blir ventilationen effektivare.
Drag är också dyrt och okomfortabelt.
Nr 1 är att se till att det är fräscha och effektiva tätningslister i alla dörrar och fönster. De måste också vara monterade korrekt och perfekt. Särskilt mötena i hörnen är viktiga att få perfekt matchning på.
Nr 2 är att kontrollera så att alla fönster och dörrar är helt plana. Annars hjälper inte tätningslisterna som de ska. Det märks mkt tydligt på vintern när det blåser ute. Drag kontrolleras lättast med fingrarna långsamt och metodiskt, och på vintern annars känner man inte draget, och när det blåser från olika håll eftersom man bara känner när det drar kall luft inåt inte utåt.
Man kan även prova att stänga olika innerdörrar och känna runtom för att få en uppfattning om hur luften rör sig genom huset samt också hur mkt. Ju kraftigare drag desto större luftvolym vill flytta sig från ett rum till ett annat.
Nr 3 är att kontrollera alla klassiska ställen där det brukar dra. Dvs husets svaga punkter vad gäller vindtäthet. Längs alla golvlister, trösklar, taklister, fönsterfoder och alla andra svaga punkter såsom t ex rörgenomföringar, väggkontakter, taklampor, skorsten etc. Det kan även dra kallt genom gamla brädgolv om bjälklagsisoleringen sjunkit ihop över åren eller om gnagare gjort schweizerost av den.
Om fönstren är kopplade tvåglas så kan man montera dammlister mellan glasen. Minskad luftrörelse mellan glasen minskar värmeförlusterna. Blir det imma mellan glasen är det bara att ta bort ngn cm av listen i ett eller två hörn.
Att använda persienner/rullgardiner/tjocka gardiner som dras för över natten hjälper också lite.
Med en LLVP så får inga dörrar vara stängda.
När LLVP och elradiatorer kombineras så är det viktigt att LLVP alltid går och ger värme, och radiatorerna träder in endast när temperaturen är obehagligt låg. Dvs LLVP ska stå inställd på en högre temp än radiatorerna, OCH det duger inte att gå efter tempskalor på LLVP och radiatorer då de är helt godtyckliga utan man MÅSTE gå runt och kontrollera att radiatorerna inte värmer när de inte ska. Dvs ett manuellt arbete att gå runt och känna på ALLA radiatorer och kontrollera med termometrar (där alla visar exakt samma värden när de är jämte varandra) i varje utrymme/rum och stämma av med hur/när LLVP arbetar. Lämpligast genom att stänga av samtliga radiatorer och bara köra LLVP i några dagar så att temperaturfördelningen i huset stabiliseras och man vet exakt vilken temp LLVP ger i varje rum. Sedan kan man börja slå på radiatorerna med lågt inställda värden (10-15C) och kontrollera temp i rummet under 1-2 timmar för att grad för grad, timme för timme, justera uppåt, till lägsta uthärdliga temp. Ju mer värme varje radiator tillför huset desto mindre kommer LLVP att jobba. Sedan bör man också veta att en LLVP kräver max fläkthastighet för att leverera värme enl dess specifikation. Max fläkthastighet gör också att luften/värmen når så långt bort från pumpen som är möjligt. En annan slamkrypare är att LLVP är inställd på auto. Det ska den inte, utan det är endast läge heat som gäller, aldrig ngt annat läge på vintern.
Ovan åtgärder sätter grunden för ev kommande större och dyrare åtgärder.
Så, en grundlig genomgång/kartläggning av husets status och dess uppvärmning ger utgångsläget som kan indikera ev andra åtgärder för att uppnå syftet. Genomgången/kartläggningen måste dokumenteras grundligt, systematiskt och noggrannt för det blir mååånga faktorer/variabler att jobba med, och fullständigt omöjligt att veta vad som är orsak och verkan, och hur stark verkan resp har, om de inte dokumenteras tillsammans med tidslinje.
Dokumenteringen gäller också husets status in i minsta detalj. T ex är det 1- eller 2- eller 3-glasfönster, isolerglas eller kopplade, ålder och skick. Dörrar (inkl balkongdörrar) - antal, ålder, skick. Hustyp och ålder, tillbyggnader/renoveringar/reparationer, ändrade uppvärmningssystem och/eller avlopp och/eller andra rördragningar etc etc. Trossbotten/bjälklag - ålder/skick/isolering.
Ang fuktskydd så är det tillräckligt tjock isolering för att fuktspärr är behövligt. (Antar då att huset numera är permanent uppvärmt.)
Tyvärr är fuktskydd av huset och en god värmekomfort till lågt pris två inkompatibla faktorer. Dvs ju mer isolering samt ju mindre ventilation desto större risk för fuktskador.
Färgtyp, tapeter (typ), och skivmaterial samt ev spackling av skarvar påverkar golv, väggar och taks fuktgenomsläpplighet, och kan antagligen jämföras med ångbroms. Det svåra är att veta hur effektivt det är. Ångbroms kan teoretiskt variera från 0-100% stopp av fuktgenomsläpplighet. Ångspärr/byggplast är 100% tät om den är hel och korrekt monterad. En gammal tumregel säger att fuktbromsen på insidan av väggen bör vara 5 - 10 ggr större än vindspärren på utsidan. Ångspärr/byggplast är sisådär 1 miljon ggr tätare vilket alltså inte är nödvändigt. Iaf inte på äldre hus som inte är lika täta och välisolerade som nyare. (Däremot när man kommer till ytterligheten passivhus så är ångspärrens supereffektivitet nödvändig, inkl ett perfekt utfört montage. Det har studier visat.)
Puh. 😅 Nu håller jag där. Ursäkta textmassan, men det krävs om man inte har väldigt gott om pengar och kan kosta på sig att skjuta blint (och missa målet 9 ggr av 10). (Jag har ju ändå bara skrapat lite på ytan...😳)
Mycket informativt och många bra tips, tack för det! Har förstått att detta med husisolering o ventilation är en hel vetenskap, men samtidigt finns inga enkla svar utan att det beror på det enskilda fallet..
Det är iallafall 3-glasfönster o hyfsat tätt kring dem, men ska undersöka även andra skarvar o potentiella källor till kalldrag samt inställningar på värmekällor.
Men om jag ändå ska åtgärda husets isolering bit för bit (för att tilläggsisolera samt minska risken för fuktskador i stommen), är det bäst att börja byta ut mineralullen till naturmaterial? Tex behålla 145 av den äldre glasullen, sätta ångbroms och sen dit med 45mm träfiber? Eller är det dumt att blanda material?
Innanför blir det osb+gips+färg.
Det är iallafall 3-glasfönster o hyfsat tätt kring dem, men ska undersöka även andra skarvar o potentiella källor till kalldrag samt inställningar på värmekällor.
Men om jag ändå ska åtgärda husets isolering bit för bit (för att tilläggsisolera samt minska risken för fuktskador i stommen), är det bäst att börja byta ut mineralullen till naturmaterial? Tex behålla 145 av den äldre glasullen, sätta ångbroms och sen dit med 45mm träfiber? Eller är det dumt att blanda material?
Innanför blir det osb+gips+färg.
Använder du ångspärr så spelar det ingen roll vilket isoleringsmtrl du använder. Det är naturligtvis mkt trevligare att hantera naturmtrl men annars är det en avvägning mellan miljövänlighet och ekonomi.
Börja gärna att mäta inomhustemp & RH rum för rum och utomhustemp & RH och logga/protokollför/dokumentera. Då går det att se svart på vitt vad olika justeringar/ändringar ger för resultat, (och om det öht ger ngt resultat), samt hur stor effekt varje justering/ändring har.
Själv använder jag TFA Klimatlogger (https://www.lfs-web.se/produkt/tfa-klimatlogger-hygrometer/) för att det har hög noggrannhet på mätvärdena, men det är en smaksak. Det finns många olika varianter av temp- & fuktövervakning att välja på.
En funktion som jag gillar är daggpunktstemp. Då vet man t ex att vid 18 C inomhustemp och RH 50% så är daggpunkten 7,4 C. Så länge utomhustemp är över 7,4 C är det inga problem med fuktutfällning i väggar och tak, men om det är kallare så vill man inte att nämnvärt med fukt inifrån ska leta sig ut i tak/väggar för att där kondensera. Är det t ex -18 C ute så ligger daggpunkten mitt i tak/vägg.
Börja gärna att mäta inomhustemp & RH rum för rum och utomhustemp & RH och logga/protokollför/dokumentera. Då går det att se svart på vitt vad olika justeringar/ändringar ger för resultat, (och om det öht ger ngt resultat), samt hur stor effekt varje justering/ändring har.
Själv använder jag TFA Klimatlogger (https://www.lfs-web.se/produkt/tfa-klimatlogger-hygrometer/) för att det har hög noggrannhet på mätvärdena, men det är en smaksak. Det finns många olika varianter av temp- & fuktövervakning att välja på.
En funktion som jag gillar är daggpunktstemp. Då vet man t ex att vid 18 C inomhustemp och RH 50% så är daggpunkten 7,4 C. Så länge utomhustemp är över 7,4 C är det inga problem med fuktutfällning i väggar och tak, men om det är kallare så vill man inte att nämnvärt med fukt inifrån ska leta sig ut i tak/väggar för att där kondensera. Är det t ex -18 C ute så ligger daggpunkten mitt i tak/vägg.
Har hittat beräkning av daggpunkt utifrån temp och RH på nätet, men hur räknar man ut var i materialet (tak/vägg/golv) daggpunkten hamnar vid olika utomhustemperaturer? Räknar man bara med att det är en rak utjämning av temperaturen från den varma till den kalla sidan?
I taket är det oftast konvektionen som ställer till det fuktmässigt. Temperaturen är linjär över det isolerande skiktet om en skall generalisera.A Angelica_K skrev:
Det beror på hur noggrann man behöver vara. Varje mtrl-skikt i väggen har olika isoleringsförmåga vilket då påverkar lutningen av temperaturgradienten från den varma insidan till den kalla utsidan.A Angelica_K skrev:
Spelar det ngn roll?A Angelica_K skrev:
För min del räcker det med att veta att utomhustemperaturen är lägre än daggpunkten. Då vet man att fukten kondenserar/fäller ut någonstans i väggen. Principiellt är det lika illa var det än är inne i väggen, även om det rent teoretiskt är mindre dåligt ju närmare utsidan det är.
Tyvärr är det inga rätlinjära samband. Det är därför jag tycker att en fukt- & tempmätare med daggpunkt är så bra.
Då tittar man på sina loggade värden (inomhustemp, utomhustemp & daggpkt) över tid och kan få fram hur ofta, hur långa tider samt när på året kondensutfällning sker inne i väggen (om man inte har en fuktspärr). Principiellt ligger daggpunkten inne i väggen hela uppvärmningssäsongen. Det gäller i synnerhet alla nordvända väggar som aldrig får ngn soluppvärmning från utsidan.