Bakgrunden till detta påstående är nog Kjell Alekletts resonemang att det helt enkelt inte finns tillräckligt mycket lättåtkomligt fossilt bränsle kvar för att något av de scenarion som FN's klimatpanel skissat på ska uppfyllas. Läs t.ex. här: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=651149Nyfniken skrev:Intressant att du vet det, när världens forskare är oeniga.
För övrigt om jag inte minns fel så är även trädan inräknad i Sveriges odlingsareal enligt rapporten jag nämnde ovan. Poängen med rapporten är att vi inte kan producera biobränsle för att täcka hela vår förbrukning av olja idag. Det måste till något annat också. T.ex. andra resemönster/trafikslag.
Kan stämma... men det skulle inte förvåna mig om det i framtiden blir förbjudet att elda med ved.RoTe skrev:
Varför skulle det bli förbjudet?Pepparkaka skrev:
Jag tror att vi kommer få dra ner vårt slöseri med el. Finns nog massor att spara.
Om el priset var 5 kr skulle nog många kolla efter slöseri.Men elen är för billig nu för att folk ska bry sig
Därför att masseldning med ved inte är miljövänligt.Andreas_Hansson skrev:
Tänk om tex alla villor i Stockholm skulle elda med ved - röken skulle ligga som under den viktorianska eran i london, och allat skulle vara svart av sot - för att itne tala om att skogarna runtikring skulle skövlas.
Redan idag på dryga kronan per kwh snålar väl folk ? Jag gör det iaf.
Har man en elräkning på 20-50000 kr per år - så kan man spara sköna slantar om man får ned försbruknignen med 10-20%
/K
Nej det har du nog rätt i,I tätort blir det nog förbjudet.klaskarlsson skrev:
Och på vissa orter är det väl redan det.
Går man ut en sväng i jul tider inser man snabbt att elen är för billig..
Jo men i jultider är det inte bara el man slösar med
PS. Jag har inte eluppvärmt utan gemensam oljepanna med frånvärmeluftsanläggning (276 radhus som delar) - soon to be fjärrvärme som eldas med pellets och sjävärme...
DS
/K
PS. Jag har inte eluppvärmt utan gemensam oljepanna med frånvärmeluftsanläggning (276 radhus som delar) - soon to be fjärrvärme som eldas med pellets och sjävärme...
DS
/K
Eldade som inte med kol i kaminerna i London på den tiden?klaskarlsson skrev:
Eftersom denna site handlar om hus och delvis skador på hus, så kan denna artikel vara intressant.
http://www.atl.nu/Article.jsp?article=44564
Vitsen med att använda biobränsle eller förnyelsebara bränslen är ju att man inte tillför naturen något nytt koldioxid. Ta t.ex. energiskog, den binder ju koldioxiden medans den växer för att sedan släppa ut den igen när den förbränns, alltså så bildas det ju inget nytt.
Läste en intressant artikel om en bonde i lite större skala som hade börjat att utveckla en anläggning för att använda ärter som biobränsle, väldigt intressant. Som en liten vinkling på att använda matodlings areal, man får ju både ut djurfoder och energi från samma åker.
http://www.lantbruk.com/Article.jsp?article=35526
Det är möjligt att det var mestadels kol - vedrök är inte så mång aprocent mindre förorenade...
Eldar man ved dessutom, till skillnad vfrån snabbväxande sly och energiskog - så gäller det ju, för balansens skull, att man inte eldar snabbare än det växer. Dvs en björk per ca 2-3 år (lite hårt vinklat) - kan bli lite väl kallt den sista vintern ?
Pellets och andra biobränslen är bättre då - men oavsett om mycket mark ligger i träda, spannmålsöverskott osv - så är beräkningarna att vi inte ens klarar transporterna med biobränsle från existerande arealer - tänk på att en jäkla massa enerig försvinner på vägen. Etanol tex kräver ju en hel del energi för att man sen skall kunna använda etanolen som energi. Hur mycket som går åt varierar beroende på produktionsmetod, men med sockerrör får man ca dubbelt så mkt energi som man använder.
http://haraldcederlund.blogspot.com/2007/05/r-etanol-ett-miljvnligt-drivmedel.html
Dvs 1 liter etanol ger 2 liter bränsle - om man klurar lite baklänges.
För fossila bränslen gäller ungefär en kvot på 8 - dvs 1 liter bensin bärnns för att ge 8 liter bränsle, inte för att detta betyder att de är bättre rent generellt alltså - men som en jämförelse.
De forskare som håller på med analyser brukar förespråka biogas med olika miljöeffektiva produktionsmetoder, men även etanol kan funka betydligt bättre om vi inte gör den av sockerbetor och bränner den i modifierade bensinmotorer.
I slutändan kan vi ju inte skapa eller förstöra energi, bara omvandla den. Och när vi gör det får vi förluster i form av oönskade bieffekter (som tex värme i en bilmotor). Även framställningen ger förluster.
Vi måste minimerq förlusterna och också se till att konverteringen av energi inte skapar oönskade utsläpp eller oönskat avfall, samt att restprodukten kan återföras in i kretsloppen inom en rimlig tid (där faller ju de fossila bränslena hårt iom att det tar miljontals år att bryta ned ny olja - dvs förbrukar vi den olja som finns åtkommlig innan ny skapas så tar den 'slut').
Vätgas är väl den heliga graalen, men där tampas vi med svårigheter i lagring och distributionssystem, liksom att kostnaden än så länge är för dyr. Sen är det ju en fråga hur vi framställer vätet också - spjälkar vi vatten i syre och väte med kolkraft har vi ju inte vunnit mkt.
/K
Eldar man ved dessutom, till skillnad vfrån snabbväxande sly och energiskog - så gäller det ju, för balansens skull, att man inte eldar snabbare än det växer. Dvs en björk per ca 2-3 år (lite hårt vinklat) - kan bli lite väl kallt den sista vintern ?
Pellets och andra biobränslen är bättre då - men oavsett om mycket mark ligger i träda, spannmålsöverskott osv - så är beräkningarna att vi inte ens klarar transporterna med biobränsle från existerande arealer - tänk på att en jäkla massa enerig försvinner på vägen. Etanol tex kräver ju en hel del energi för att man sen skall kunna använda etanolen som energi. Hur mycket som går åt varierar beroende på produktionsmetod, men med sockerrör får man ca dubbelt så mkt energi som man använder.
http://haraldcederlund.blogspot.com/2007/05/r-etanol-ett-miljvnligt-drivmedel.html
Dvs 1 liter etanol ger 2 liter bränsle - om man klurar lite baklänges.
För fossila bränslen gäller ungefär en kvot på 8 - dvs 1 liter bensin bärnns för att ge 8 liter bränsle, inte för att detta betyder att de är bättre rent generellt alltså - men som en jämförelse.
De forskare som håller på med analyser brukar förespråka biogas med olika miljöeffektiva produktionsmetoder, men även etanol kan funka betydligt bättre om vi inte gör den av sockerbetor och bränner den i modifierade bensinmotorer.
I slutändan kan vi ju inte skapa eller förstöra energi, bara omvandla den. Och när vi gör det får vi förluster i form av oönskade bieffekter (som tex värme i en bilmotor). Även framställningen ger förluster.
Vi måste minimerq förlusterna och också se till att konverteringen av energi inte skapar oönskade utsläpp eller oönskat avfall, samt att restprodukten kan återföras in i kretsloppen inom en rimlig tid (där faller ju de fossila bränslena hårt iom att det tar miljontals år att bryta ned ny olja - dvs förbrukar vi den olja som finns åtkommlig innan ny skapas så tar den 'slut').
Vätgas är väl den heliga graalen, men där tampas vi med svårigheter i lagring och distributionssystem, liksom att kostnaden än så länge är för dyr. Sen är det ju en fråga hur vi framställer vätet också - spjälkar vi vatten i syre och väte med kolkraft har vi ju inte vunnit mkt.
/K
Jag tror att politikerna måste börja fundera på att inte bara piska fram ett visst beteende hos människor, utan också komma med morötter.
Några exempel: Höjer man bensinskatten, så gör kollektivtrafiken billigare, så att skillnaderna ökar. I dagsläget höjer kollektivtrafiken sina priser också p.g.a. ökade bränslepriser, och man lyckas inte styra över folk från bil till kollektivtrafik.
Samma sak med energiskatten. Höjer man elpriset med skatten, så måste man i andra änden försöka hjälpa till att göra husen mer energisnåla och på andra sätt hjälpa hushållen att sänka sin energiförbrukning. Nu pratar jag inte några små pyttestöd, utan kanske i storleksordningen 250 miljarder över tio år eller så.
Man behöver också göra Sverige mindre beroende av transporter. Det är ingen stor miljövinst att köra pellets med långtradare från Norrland ned till södra Sverige för eldning där. Alla former av varor behöver produceras lokalt.
Ett bra sätt att göra elmarknaden mer fungerande vore om det blev en folkrörelse att producera sin egen energi. Vi har i vårt land gott om samfälligheter och varför skulle vi inte kunna enas runt samägda vindkraftverk? Men jag tror också att man skall börja inventera även mindre åar, gamla kvarnar etc för att se om det inte vore en bra affär att bygga mer vattenkraft.
Ge också föreningar och sämfälligheter möjlighet att skicka överskott från t.ex. solpaneler ned till fjärrvärmenätet och få betalt för det. Det är inte alls omöjligt att låta solpaneler på privata villatak värma tillräckligt med varmvatten så att det räcker när fabriksarbetarna vill ta en dusch efter jobbet, istället för att ett fjärrvärmeverk skall stå och elda för att hålla värmen på vattnet.
Även för biltrafiken finns det bättre lösningar än att bara blint höja skatten. En är att införa en progressiv kilometerskatt. Utan att ha räknat på det så kunde konstruktionen vara att för varje kilometer från hemmet du kör, så kostar det ett öre per kilometer i skatt. En resa på en mil skulle då kosta 1 + 2 + 3+ 4+ 5+ 6 + 7 + 8 + 9 + 10 öre = 55 öre. En resa på 5 mil skulle med samma beräkningsbetod kosta 12,75kr och åker man 20 mil blir prislappen 201kr och att åka 70 mil till Åre från Stockholm skulle kosta 2453,50kr - enkel resa... Lägg gärna till trängselskatter där det behövs. Stora törstiga bilar som åker långa sträckor skulle bli mycket hårt beskattade, medan små billiga citybilar som mest åker korta sträckor i städerna skulle bli relativt sett billiga att köra med.
Man kan även tänka sig progressiva skatter på elförbrukningen för hushåll. De första kWh man använder kostar inte så mycket, men för varje brytpunkt man passerar så ökar skatten. Det skulle göra det mycket lönsamt att sänka sin förbrukning, samtidigt som det fanns en möjlighet att ändå få en låg kostnad om man är duktig med att stänga av sina elapparater.
Det är sådana här saker jag saknar från politikerna. De är väldigt snabba med att komma med pekpinnar och höjda skatter, men väldigt dåliga på att peka på alternativ och göra dem möjliga.
Några exempel: Höjer man bensinskatten, så gör kollektivtrafiken billigare, så att skillnaderna ökar. I dagsläget höjer kollektivtrafiken sina priser också p.g.a. ökade bränslepriser, och man lyckas inte styra över folk från bil till kollektivtrafik.
Samma sak med energiskatten. Höjer man elpriset med skatten, så måste man i andra änden försöka hjälpa till att göra husen mer energisnåla och på andra sätt hjälpa hushållen att sänka sin energiförbrukning. Nu pratar jag inte några små pyttestöd, utan kanske i storleksordningen 250 miljarder över tio år eller så.
Man behöver också göra Sverige mindre beroende av transporter. Det är ingen stor miljövinst att köra pellets med långtradare från Norrland ned till södra Sverige för eldning där. Alla former av varor behöver produceras lokalt.
Ett bra sätt att göra elmarknaden mer fungerande vore om det blev en folkrörelse att producera sin egen energi. Vi har i vårt land gott om samfälligheter och varför skulle vi inte kunna enas runt samägda vindkraftverk? Men jag tror också att man skall börja inventera även mindre åar, gamla kvarnar etc för att se om det inte vore en bra affär att bygga mer vattenkraft.
Ge också föreningar och sämfälligheter möjlighet att skicka överskott från t.ex. solpaneler ned till fjärrvärmenätet och få betalt för det. Det är inte alls omöjligt att låta solpaneler på privata villatak värma tillräckligt med varmvatten så att det räcker när fabriksarbetarna vill ta en dusch efter jobbet, istället för att ett fjärrvärmeverk skall stå och elda för att hålla värmen på vattnet.
Även för biltrafiken finns det bättre lösningar än att bara blint höja skatten. En är att införa en progressiv kilometerskatt. Utan att ha räknat på det så kunde konstruktionen vara att för varje kilometer från hemmet du kör, så kostar det ett öre per kilometer i skatt. En resa på en mil skulle då kosta 1 + 2 + 3+ 4+ 5+ 6 + 7 + 8 + 9 + 10 öre = 55 öre. En resa på 5 mil skulle med samma beräkningsbetod kosta 12,75kr och åker man 20 mil blir prislappen 201kr och att åka 70 mil till Åre från Stockholm skulle kosta 2453,50kr - enkel resa... Lägg gärna till trängselskatter där det behövs. Stora törstiga bilar som åker långa sträckor skulle bli mycket hårt beskattade, medan små billiga citybilar som mest åker korta sträckor i städerna skulle bli relativt sett billiga att köra med.
Man kan även tänka sig progressiva skatter på elförbrukningen för hushåll. De första kWh man använder kostar inte så mycket, men för varje brytpunkt man passerar så ökar skatten. Det skulle göra det mycket lönsamt att sänka sin förbrukning, samtidigt som det fanns en möjlighet att ändå få en låg kostnad om man är duktig med att stänga av sina elapparater.
Det är sådana här saker jag saknar från politikerna. De är väldigt snabba med att komma med pekpinnar och höjda skatter, men väldigt dåliga på att peka på alternativ och göra dem möjliga.
Jag har så otroligt svårt att se varför man måste ge sig på bilisterna till den milda grad som man gör, om man tittar på det stora hela så släpper bilisterna ut väldigt lite avgaser jämfört med andra. Ett containerfartyg släpper ut lika mycket på ett år som 50 miljoner bilar gör på ett år. En ko fiser ut lika mycket som min bil gör av med på 1500 mil. Flyget släpper ut ofantligt större mängder än vad bilismen gör, och så givetviss kol och olje eldat, både hemma och i kraftverken...
Om man verkligen hade velat förändra så man kanske haft en lite mer nykter syn på det hela och börjat i rätt ända, istället för att höja skatten för bilisterna. Det finns bara en anledning till att skatten höjs för bilisterna och det är att man har hittat ett "okej sätt" att få in mer pengar till statskassan på. Att säga att det är för miljön så kan man inte klaga på det, för inte är du väl emot miljön?
- M
Jag kan hålla med om att bilisterna beskattas alldeles för ensidigt, medans andra kommer undan. Flyget och handelsflottorna är bra exempel på dem som kommer undan. Det har skapat förhållanden där det är väsentligt billigare att flyga till valfri europeisk huvudstad jämfört med att ta bilen 25 mil och hälsa på "moster Elsa" en helg. Det har också medfört att en stor del av världens produktion lagts i ett land med vidrig diktatur, som helt saknar miljölagar och där transporterna från detta land till konsumenterna i USA och Europa skitar ned enormt. Så långt har du rätt.
Men korna är en skröna som inte förstås. Gräset som kon äter, och för den delen spannmålen också, binder upp exakt lika mycket kol under sin växtperiod som sedan fises ut av kon. Naturligt kretslopp och förnybart. En risk är naturligtvis att vi skävlar skogar där väldigt mycket kol är bundet i stora träd, och byter det mot hagar där gräset betas kort av ideligen ätande kor. Sådant beteede spär på koldioxidhalten i atmosfären.
Jag är rätt så säker på att vägen till en planet med bättre miljö är att vi minskar transportbehoven radikalt. Flyga blir kanske något som man gör några få gånger i livet, och den genomsnittliga årliga körsträckan för en bil kanske halveras eller skärs ned med 2/3.
Vi i Sverige ligger ganska långt framme, men med offensiva satsningar kan vi komma mycket längre. Problemet jag ser idag är att politikerna väljer att inte vara offensiva. De är väldigt defensiva med skattehöjningar som inte ger människor något annat väl än att sänka sin levnadsstandard. Jag tror att politikerna behöver fundera ett par gånger över om det verkligen är det som är deras uppdrag.
"Politik är att vilja gå vidare", sade Olof Palme.
Men korna är en skröna som inte förstås. Gräset som kon äter, och för den delen spannmålen också, binder upp exakt lika mycket kol under sin växtperiod som sedan fises ut av kon. Naturligt kretslopp och förnybart. En risk är naturligtvis att vi skävlar skogar där väldigt mycket kol är bundet i stora träd, och byter det mot hagar där gräset betas kort av ideligen ätande kor. Sådant beteede spär på koldioxidhalten i atmosfären.
Jag är rätt så säker på att vägen till en planet med bättre miljö är att vi minskar transportbehoven radikalt. Flyga blir kanske något som man gör några få gånger i livet, och den genomsnittliga årliga körsträckan för en bil kanske halveras eller skärs ned med 2/3.
Vi i Sverige ligger ganska långt framme, men med offensiva satsningar kan vi komma mycket längre. Problemet jag ser idag är att politikerna väljer att inte vara offensiva. De är väldigt defensiva med skattehöjningar som inte ger människor något annat väl än att sänka sin levnadsstandard. Jag tror att politikerna behöver fundera ett par gånger över om det verkligen är det som är deras uppdrag.
"Politik är att vilja gå vidare", sade Olof Palme.
Nej, detta är ett missförstånd. Det är inte kolet som är problemet med korna, utan metangasen. Metangas är en mycket mer potent växthusgas än koldioxid (men släpps ut i mycket mindre mänger och utsläppen av denna gas är lättare att reducera).Swetrot skrev:
Sedan är det dock en myt att det är köttproduktion som är problemet. I vissa länder är det ett reellt problem, men för Sveriges del står korna inte framförallt för kött (vi äter mer fläskkött än nötkött och dessutom äter vi mycket fågel), utan det stora problemet för Sveriges del vad gäller kornas utsläpp är mejeriprodukter.
Det är dock inte ett olösbart problem. Eftersom kor i Sverige en stor del av året står inomhus kan man förstås i teorin fånga upp och hantera metangasen i ladugårdarna och därigneom minska utsläppen. Dessutom kan man se över kosten för hitta en sammansättning som minimerar produktionen av metangas. I ett land som Argentina, där korna går fria och äter det som naturen bjuder, är det en svårare nöt (no pun intended) att knäcka.
Jag är rätt säker på att det inte är vägen till en bättre miljö.
Som jag ser det finns det tre områden som vi måste göra i princip koldioxidneutrala för att vi ska vända utvecklingen, eftersom dessa står för en såpass stor del av våra koldioxidutsläpp, och vi dessutom vet vad som krävs för att göra något åt dessa.
1. Elproduktion (helt onödigt att använda kolkraft för el, elen blir ju varken bättre eller billigare, men investeringar och politiskt mod krävs).
2. Värmesystem för fastigheter (helt onödigt att elda med olja eller naturgas, blir inte skönare värme för det).
3. Vägtransporter (såpass stor del att vi måste lösa detta, även om den är svårare än 1 och 2).
Dessa områden står för en såpass stor del av koldioxidutsläppen att vi, om vi klarar dessa, är på väldigt god väg att nå i mål.
Vi behöver dock minska dessa, inte med 50% eller 65% eller så, utan med kanske 99.5%.
Om man funderar över vad det innebär så inser man ganska snabbt att det är rätt ointressant hur mycket bil vi åker.
Om vi inte minskar vårt bilåkande alls så behöver vi minska utsläppen för en mil med en genomsnittlig bil med 99.5%, genom teknisk utveckling (lämpligen via användning av den el som vi enligt 2 ovan producerar utan koldioxidutsläpp).
Om vi halverar bilåkandet och därmed hjälper utvecklingen en bit på traven, så innebär det att den tekniska utvecklingen, för att nå 99.5% reduktion, måste minska utsläppen för en mil med en genomsnittlig bil med... 99.0%.
Om man hållr med om att utsläppen behöver minskas såpass dramatiskt så inser man att lösningen är klimatneutrala bilar, inte att förändra livsstil eller transportbeteenden. Så länge man inte mer eller mindre slutar åka bil, så kommer vi ändå behöva miljö/klimatneutrala bilar, och när vi har miljö/klimatneutrala bilar så är det ointressant hur mycket man kör i dem.
Mitt lösningsförslag för att få fram miljö/klimatneutrala bilar är att regeringen instiftar en oberoende klimatnämnd som ges uppdraget att minska koldioxidutsläppen med x% per år. Till deras hjälp har de ett styrmedel - koldioxidskatten. Deras uppdrag blir att göra bedömningen av vilken nivå skatten måste hamna på för att vi ska uppnå målen. Förutom att de kan sätta nuvarande koldioxidskatt så kommer deras huvudsakliga makt från att publicera prognoser över framtida koldioxidskatt. Genom att visa upp en skattekurva för kanske 20 år framåt i tiden så kan de visa att koldioxidskatten kommer att stiga till en nivå som gör att bensinen kostar 40 kr/litern, allt annat lika. Genom att i förväg publicera en sådan skattekurva, så kan de troligtvis kraftigt påverka bilinköpsbeslut. Ni kanske känner igen receptet från hur riksbanken, framgångsrikt, jobbar.
Om man om några år tänker att man ska ha en bil i 10 år, och man vet att prognosen säger att bensinen kostar låt säga 30 kr/litern om 10 år, så blir det helt plötsligt väldigt lätt att räkna ut att det blir lönsamt att köpa en plug-in-hybrid.
Ett anmärkningsvärt påstående. Vad grundar du det på, Ordain?ordain skrev:
Farlig tråd att dra i Karl.Karl_Malmqvist skrev:
Det finns otaliga debatter på nätret om IPCC, kurvor, scenarier och AGW's vara eller inte vara och hur mycket det påverkar eller inte...
Men egentligen är ju koldioxid inte farligt på något sätt. Det är det att vi tillför det till atmosfären snabbare än det återförs som ev. kan rubba balansen på ett sådant sätt att vi påverkar klimatet. Därför är ju tex biobränslen klimatneutrala - det tar bara ett par år att binda samma koldioxid som förbräningen av dessa släpper ut, till skillnad från olja som tar miljontals år att återföra, dessutom kommer ju oljan bli mer och mer svårhittad och kanske tom ta "slut" (dvs bli dyrare och dyrare).
Sen finns det andra problem med biobränslen, men det är en annan diskussion...
/K