"Hotrod" timmerknut, månne från 70-talet?
Hej!
Upptäckte i samband med renovering att någon i ett tidigare skede tagit till motorsågen på knutarna till huset...
Ser också ut som de försökt fixa problemet med att "spika ihop" hörnet igen.
Är detta något som varit vanligt att göra under 1900-talet? (huset tidigare renoverat 1940 och 1965-1980) Och om det nu stått som detta sedan något av dessa årtal, är det något jag behöver oroa mig för i framtiden?
Knutarna verkar/är troligtvis av modellen enkelhaksknut, konstigt nog med den extra haken på insidan.
Upptäckte i samband med renovering att någon i ett tidigare skede tagit till motorsågen på knutarna till huset...
Ser också ut som de försökt fixa problemet med att "spika ihop" hörnet igen.
Är detta något som varit vanligt att göra under 1900-talet? (huset tidigare renoverat 1940 och 1965-1980) Och om det nu stått som detta sedan något av dessa årtal, är det något jag behöver oroa mig för i framtiden?
Knutarna verkar/är troligtvis av modellen enkelhaksknut, konstigt nog med den extra haken på insidan.
Ja, det är vanligt.
Såklart inte bra för styrkan i väggen, men har det stått 30+ år är det inte direkt någon akut fara.
Ska det på ny fasad? Då kan du ju stärka upp hörnen något med trä som du skruvar/spikar fast.
Såklart inte bra för styrkan i väggen, men har det stått 30+ år är det inte direkt någon akut fara.
Ska det på ny fasad? Då kan du ju stärka upp hörnen något med trä som du skruvar/spikar fast.
En helt normal varmtandsknut som någon har kapat bort utknutarna av. Varmtanden (den extra haken) gör knuten tätare och minskar behover av dymlingar. I synnerhet grantimmer ligger bättre på sin plats med varmtand..
Att såga av utknutarna för att efterlikna modernare hus utan utknutar blev på modet omkring 1910 i Österbotten. På annat håll kan det ha kommit litet tidigare eller litet senare.
Många gör det än i dag för att utknutarna inte skall vara ivägen då de tilläggsisolerar. Många modernt skolade byggare ser det som en naturlig och självklar del av varje renovering och övertalar kunden att det måste göras. Eller gör det utan att fråga. Sådana byggare borde tvingas att på egen bekostnad plocka ned hela timran och sätta upp den igen med ett rundjärn inborrat som förstärkning mitt i knuten.
Det där är gjort med motorsåg så det har skett i ganska modern tid.
Tyvärr leder avsågade utknutar ofta till att hela knuten glider isär. Det absolut värsta som kan hända är att hela knuten släpper så mellataksvasorna hoppar ur infällningarna i timran och mellantaket faller ner som en mössfälla. Lyckligtvis går processen oftast mycket långsamt så man kan se flera år på förhand vad som håller på att hända.
En lösning är att kapa till meterlånga bitar av något grovt flatjärn till exempel 10x50 och borra spikhål i det och bocka i 90 graders vinkel å mitten. Spika fast ett sådant beslag på vart tredje stockvarv. Skruva inte. Skruvar klipps av när timret rör sig medan ett spikförband är litet elastiskt.
Att såga av utknutarna för att efterlikna modernare hus utan utknutar blev på modet omkring 1910 i Österbotten. På annat håll kan det ha kommit litet tidigare eller litet senare.
Många gör det än i dag för att utknutarna inte skall vara ivägen då de tilläggsisolerar. Många modernt skolade byggare ser det som en naturlig och självklar del av varje renovering och övertalar kunden att det måste göras. Eller gör det utan att fråga. Sådana byggare borde tvingas att på egen bekostnad plocka ned hela timran och sätta upp den igen med ett rundjärn inborrat som förstärkning mitt i knuten.
Det där är gjort med motorsåg så det har skett i ganska modern tid.
Tyvärr leder avsågade utknutar ofta till att hela knuten glider isär. Det absolut värsta som kan hända är att hela knuten släpper så mellataksvasorna hoppar ur infällningarna i timran och mellantaket faller ner som en mössfälla. Lyckligtvis går processen oftast mycket långsamt så man kan se flera år på förhand vad som håller på att hända.
En lösning är att kapa till meterlånga bitar av något grovt flatjärn till exempel 10x50 och borra spikhål i det och bocka i 90 graders vinkel å mitten. Spika fast ett sådant beslag på vart tredje stockvarv. Skruva inte. Skruvar klipps av när timret rör sig medan ett spikförband är litet elastiskt.
Bara fasaden brevid en utbyggnad som var planerad att fixas för tillfället, men om det hittas någon bra/rekommenderad lösning kan det nog repareras i alla hörn samtidigt.AXS skrev:
Förövrigt ska allting på insidan förnyas, så har funderat lite på lösningar med vinkeljärn eller ett hörn av 2x6" fastskruvat från insidan. (ska skåla ut väggarna med ca 2" för att räta upp och installera el)
Okej, hade jag läst här tidigare och verkade ganska vettigt. Om du tror det gör situationen aningen bättre så borde jag nog sikta på en sådan lösning runt alla hörn.H heimlaga skrev:
Bästa svaret
Att skruva fast stående virke är att lura sig själv. Timran fortsätter sättna och skruvarna klipps av.
Om du skall skåla på insidan spikar du och inte skruvar. Spika helst med hammare. Timran sättnar säkert någon centimeter under din återstående livstid och skruvar klipps av medan spikar kröker sig.
Flatjärnen följer med i sättningen. De löser problemet nästan helt. Det räcker med flatjärn på ungefär vart tredje stockvarv skulle jag tro.
Om du skall skåla på insidan spikar du och inte skruvar. Spika helst med hammare. Timran sättnar säkert någon centimeter under din återstående livstid och skruvar klipps av medan spikar kröker sig.
Flatjärnen följer med i sättningen. De löser problemet nästan helt. Det räcker med flatjärn på ungefär vart tredje stockvarv skulle jag tro.
Okej, bra att veta, hade trott att sättningen i stockhus avtar med åren och att detta med nästan 200 år på nacken inte skulle sätta sig så mycket mer.
Siktar på flatjärn och ser till att spika det som fästs i stockarna 👍 Och alltid trevligt med hammare, blir så fult och besvärligt alltid om man träffar fel med spikpistolen...
Siktar på flatjärn och ser till att spika det som fästs i stockarna 👍 Och alltid trevligt med hammare, blir så fult och besvärligt alltid om man träffar fel med spikpistolen...
In timro sättnar så läng hon staar. Först tårkar hon ihåop å sedan råtnar hon ihåop.
En timra sättnar så länge hon står. Först torkar hon ihop och sedan ruttnar hon ihop.
Sättningen minskar med åren men någon centimeter kommer den troligen att sättna under ett människoliv. Det är mycket på en skruv.
En timra sättnar så länge hon står. Först torkar hon ihop och sedan ruttnar hon ihop.
Sättningen minskar med åren men någon centimeter kommer den troligen att sättna under ett människoliv. Det är mycket på en skruv.