Snälla! Hur tolkar ni byggrätten som är insatt?
Hoppas nån som är lite insatt och har kött på benen kan ge nåt tips eller ljusning i mitt ärende.
Jag hoppas få igenom ett bygglov på en Farstu (tillbyggnad med tak, väggar, dörr och fönster) på ca 5kvm på ett Radhus i Stockholm. Har lämnat in bygglov och har nu överklagat till Länsstyrelsen då kommunen sa nej. Men kanske nån som kan ge några tips eller se en ljusning i ärendet för att jag ska få mitt bygglov godkänt eller kan göra nåt annorlunda för att tillslut kunna få en godkänd fartsu. Farstun står redan på plats som jag skickat in bygglov på (svartbygge).
Största frågan jag vill reda ut om ni anser det planenligt som jag tolkat byggrätten längre ned på sidan? Då jag tror detta kommer va avgörande: Ska plåttaket räknas in som BYA och ska byggrätterna räknas gemensamt för min radhuslänga...
Bifogat bilder & PDF
Bild 1 Detaljplanen
Bild 2 Bild på hur gatan ser ut i verkligheten.
Bild 3 Godkänt bygglov Farstu. Exempel som ej tagit hänsyn till varsamt byggande.
PDF 4. Tjänsteskrivelse fr bygglovsnämnden ang varför dom nekar bygglovet
PDF 5. Bygglovs ansökan
Ärendet i korthet
Det är alltså 52 radhus efter gatan delat på sex radhuslängor. Främsta problemet per idag är nämnden anser att byggrätten är överskriden och ska räknas gemensamt efter min radhuslänga på 10 fastigheter. Värt att nämna dock efter mail med bygglovshandläggare som tycker de är lite svårtolkat ang byggrätten och anger att de egentligen ska tolka byggrätterna gemensamt nu och lägger därför in det så. Hon trodde att man tolkat byggrätterna annorlunda förut och därför kunnat godkända tillbyggnader och avvikelser annorlunda då praxis var en annan då.
Läs mer ang min motivering ang hur byggrätten har tolkats och borde tolkas längre ned, första rubriken efter "Talar kanske för bygglovet".
Sen också att radhuset ingår i en kulturmilöplan fr 2015. Men eftersom de inte funnits möjlighet att kunna ge bygglov har inte tillbyggnadens utformning granskats ur kulturmiljösynpunkt. Om det skulle blir aktuellt får det göras i ett senare skede säger nämden.
Talar emot bygglovet. Detta framkommer från Bygglovsnämdens tjänsteskrivelse ang mitt bygglov som jag nu överklagat.
Jag hoppas få igenom ett bygglov på en Farstu (tillbyggnad med tak, väggar, dörr och fönster) på ca 5kvm på ett Radhus i Stockholm. Har lämnat in bygglov och har nu överklagat till Länsstyrelsen då kommunen sa nej. Men kanske nån som kan ge några tips eller se en ljusning i ärendet för att jag ska få mitt bygglov godkänt eller kan göra nåt annorlunda för att tillslut kunna få en godkänd fartsu. Farstun står redan på plats som jag skickat in bygglov på (svartbygge).
Största frågan jag vill reda ut om ni anser det planenligt som jag tolkat byggrätten längre ned på sidan? Då jag tror detta kommer va avgörande: Ska plåttaket räknas in som BYA och ska byggrätterna räknas gemensamt för min radhuslänga...
Bifogat bilder & PDF
Bild 1 Detaljplanen
Bild 2 Bild på hur gatan ser ut i verkligheten.
Bild 3 Godkänt bygglov Farstu. Exempel som ej tagit hänsyn till varsamt byggande.
PDF 4. Tjänsteskrivelse fr bygglovsnämnden ang varför dom nekar bygglovet
PDF 5. Bygglovs ansökan
Ärendet i korthet
Det är alltså 52 radhus efter gatan delat på sex radhuslängor. Främsta problemet per idag är nämnden anser att byggrätten är överskriden och ska räknas gemensamt efter min radhuslänga på 10 fastigheter. Värt att nämna dock efter mail med bygglovshandläggare som tycker de är lite svårtolkat ang byggrätten och anger att de egentligen ska tolka byggrätterna gemensamt nu och lägger därför in det så. Hon trodde att man tolkat byggrätterna annorlunda förut och därför kunnat godkända tillbyggnader och avvikelser annorlunda då praxis var en annan då.
Läs mer ang min motivering ang hur byggrätten har tolkats och borde tolkas längre ned, första rubriken efter "Talar kanske för bygglovet".
Sen också att radhuset ingår i en kulturmilöplan fr 2015. Men eftersom de inte funnits möjlighet att kunna ge bygglov har inte tillbyggnadens utformning granskats ur kulturmiljösynpunkt. Om det skulle blir aktuellt får det göras i ett senare skede säger nämden.
Talar emot bygglovet. Detta framkommer från Bygglovsnämdens tjänsteskrivelse ang mitt bygglov som jag nu överklagat.
- Enligt nämden ska byggrätten räknas gemensamt för radhuslängan med tio radhusen.
Vilket innebär att byggrätten om 671 kvm (tio radhus i min länga) redan vid byggstart överskreds med 199 kvm.
Bygglov för bullerdämpande skärmtak om 24kvm (år 2015) per fastighet. Vilket innebär att byggrätten överskreds med ytterligare 240 kvm.
Sår här räknar byggnämden.
Byggrätt 67kvm per fastighet x 10
Totalt 671 kvm är byggrätten för radhuslängan
Fr år 2015 pga bullerdämpande skärmtak
54 kvm Radhus + 33 kvm Carport inkl förråd + skärmtak 24 kvm x 10
Total BYA 1110 kvm för radhuslängan
Per idag år 2024: Total överskiden BYA 439 kvm / ca 65% (Uträkning 671 kvm - 1110 kvm = 439 kvm)
- Bygg- och miljöförvaltningen finner att den nu aktuella avvikelsen tillsammans med tidigare avvikelse inte kan betraktas som en sådan liten avvikelse som skulle kunna tillåtas, enligt 9 kap. 31 b § PBL.
Förutsättning: Bygglov för mindre tillbyggnader vid entrén har också givits för två av fastigheterna i denna radhuslänga, år 2005 och 2008.
Med motiveringen: Vid prövningen av vad som är en liten avvikelse bör viss hänsyn tas till om liknande avvikelser har medgetts i stor utsträckning tidigare i området och att planen därmed till viss del har satts ur spel. Omfattande dispensgivning kan leda till att samma avvikelse när det gäller återstående fastigheter ska anses vara liten och därför godtas, om den är förenlig med planens syfte. Bygg- och miljöförvaltningen konstaterar att det inom det aktuella planområdet finns några tillbyggnader som beviljats bygglov trots att de överskridit byggrätten på likande sätt som den nu aktuella tillbyggnaden. Enligt förvaltningens bedömning har det dock inte skett i sådan omfattning att planens bestämmelser satts ur spel.Bygg- och miljöförvaltningen finner att den nu aktuella avvikelsen tillsammans med tidigare avvikelse inte kan betraktas som en sådan liten avvikelse som skulle kunna tillåtas, enligt 9 kap. 31 b § PBL
- Ingår i Kulturmiljöplan- Radhusen Ingår i en Kulturmiljöplan från 2015. I mitt område värnar man om karaktären. Där typ det framgår att putsfasaden och grindarna som vetter mot gatan är av viktig karaktär.
Motiv för bevarande i kulturmiljöplanen
”De putsade radhusen i området känns i materialval och dekorväl igen från andra områden som Widmark & Platzer bebyggt i området. Med sina kringbyggda förgårdar har området ändå fått en alldeles speciell och värdefull karaktär".
- Detaljplanen ska tolkas utifrån den lagstiftning och den praxis som gällde vid tidpunkten då planen togs fram, se mitt argument och tolkning nedan. Byggrätten är inte gemensam och har aldrig tolkats gemensamt tidigare.
Ifall byggrätten skulle vart gemensam skulle aldrig tidigare tillbyggnader godkänts som en liten avvikelse enligt plan- och bygglagen (2010:900). Byggrätten är inte gemensam och har aldrig ansetts som gemensam av nämden tidigare.
Enligt PBL: För att en avvikelse ska betraktas som godtagbar får den inte inskränka grannars möjligheter att iframtiden utnyttja sin mark (se prop. 1989/90:37 s. 54 f.). Då byggrätten för området är gemensam innebär det att för varje tillkommande bygglov minskas möjligheten förövriga fastighetsägare inom planområdet att beviljas bygglov. Åtgärderna ska därförinte ses som liten avvikelse enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, i detta fall.
Enligt detaljplanen fr 1957 så syns endast förrådet på ritningen. Plåttaket över bilen är inte utritat, då stämmer också byggrätten mot BYA . Tittar även på ursprungligt bygglov så ser inte själva taket utritat heller.
Osannolikt att redan fr byggstart 1957 var att radhuset var överskriden med 30% per fastighet och med 199kvm totalt i min radhuslänga. Då skulle man aldigt godkänt tillbyggnader som lite avvikelse heller.
Nämdens tolkning av byggrätt
671kvm gemensam byggrätt för radhuslängan (10st x 67kvm per radhus) 25% byggrätt
UTRÄKNING
Total BYA 87 kvm Fr. byggstart år 1957 = (54kvm Radhus + Carport/Förråd 33kvm) redan överskriden då med ca 30%
Total BYA 111 kvm Fr. år 2015 med bullerdämpande skärmtak = (54kvm Radhus + Carport/Förråd 33kvm + skärmtak 24kvm).
Total BYA 1110 kvm för hela radhuslängan 2024
Totalt blir de en överskridande byggrätt på 439kvm / 65% för raDhuslängan på 10 fastigheter. (uträkning 671 kvm - 1110 kvm = 439 kvm)
Min tolkning av Byggrätt.
Är 67kvm per Fastighet med byggrätt 25%. Där är vi överens.
1. Byggrätten är inte gemensam. Se motivering ovan tidigare. ..
2. Plåttaket ska inte tolkas som BYA. Det gör byggnadsnämden utan motivering.
3. Min motivering för plåttaket: Ifall man inte räknar med plåttaket som BYA så stämmer byggrätten rätt bra mot total BYA 60kvm av 67kvm . Känns osannolikt att man bygger fr start med 199kvm/30% överskridande byggrätt. Jag tycker det blir tydligt att man tolkat plåttaket över bilen som icke upptagande BYA i detaljplanen när den ritades. Bla finns inget utritad för själva plåttaket på detaljplanen, bara förådet. Nämnden har tolkat byggrätten per fastighet tididgare, dom kan inte tolkat den gemensamt pga medgivande till tidigare avikelser genom åren.
UTRÄKNING
Skärmtaket tas bort och byggrätten inte räknas gemensamt då blir total BYA 65kvm och planenligt
Total BYA 60 kvm Fr år 1957 ( Radhus 54kvm + Förråd 6kvm + Plåttak 0kvm ) ÅR 1957
Total BYA 84 kvm Fr år 2015 ( Radhus 54kvm + Förråd 6kvm + Plåttak 0kvm + Skärmtak 24kvm ) ÅR 2015
Total BYA 65kvm Fr år 2024 med inskickat bygglov ( Radhus 54kvm + Förråd 6kvm + 0 kvm Skärmtak + 5kvm farstu )
- Så mitt argument är att avvikelser har medgetts i stor utsträckning tidigare i området och att planen därmed till viss del har satts ur spel. Över hälften av radhusen har antingen en farstu eller en garageport. Inte heller har man följt dåvarande PBL med varsamt byggande då varken, färg, material har angivits på flertalet bygglov. Ingen farstu liknar den andra vad gäller färg, strl, material med mera. Nämden säger att dom endast godkänt två tillbyggnader vilket blir väldigt missvisande och dom nämner då inte att dom bara tittar på min radhuslänga då. Gatan har ca 52st radhus och 15st tillbyggnader hittas i Ritningsarkivet.
Se bild 2 och 3. Inga tillbyggander som godkänts genom åren har tagit hänsyn till varsamt byggande.
På visa bygglov har de inte angivits varken mått, färg, materia med mera. Stora avvikelser har skett.
Dessa 52st radhus är de som vetter mot gatan som tillsammans skapar karaktären för gatan och området. (sista bygglovet som godkändes var 2014).
- Missvisande motivering från bygglovsnämden. Dom nämner ju i sin motivering att endast 2 tilbyggnaer har medgetts. Men det blir så missvisande. Så här ser det ut i verkligheter efter gatan med totalt 52 radhus uppdelat på 6 radhuslängor som vetter mot samma gata. Radhusen är identiska från början mer att det avvikande färger på fasaderna. Sen har genom åren olika farstu tillbyggnader skett, olika form på grindar, visa har en garageport ist för grindar. You name it!
Totalt 27 av 52 radhus har en farstu (15 hittar jag i ritningsarkivet som sagt)
Totalt 9 av 52 radhus har en Garageport ist för grindar (har inte kollat ritningsarkiv efter garageportar, garageport tror jag godkäns som fasad ändring)
HAR EN FARSTU REDAN
Radhuslänga 1 = 4 av 8
Radhuslänga 2 = 6 av 10
Radhuslänga 3 = 4 av 8
Radhuslänga 4 = 3 av 10
Radhuslänga 5 = 2 av 7
Radhuslänga 6 = 8 av 9
I verkligheten efter gatan finns totalt 36 planavvikelser från orginalet av totalt 52 radhus. Antingen via en tillbyggnad av farstu eller garageport som vetter mot gatan redan. En garageport syns tydligt från gatan o mer avvikande medans en Farstu syns mindre då den täcks av carporten. - Bygglovet är exakt samma som grannen till vänster om mig som (godkändes 2008). Som redan är godtagen som lite avvikelse och med beräkning att byggrätten är per fastighet är min tolking. För annars hade ju inte tillbygganden kunnats godkännas enligt då befintliga PBL.
Som jag verkligen känner och tydligt ser som bor efter gatan är att min farstu inte påverkar varken områdesbild eller karaktären mot gatan då 36 av 52 radhus redan har en tillbyggnad av farstu alt en garageport (istället för grindar) som vetter mot gatan. Bygglovet är dessutom en kopia på min grannes farstutillbyggnad (godkändes 2008). Man måste titta på bilder för att få en insikt om detta om hur det ser ut idag. Tittar man på radhuslängan mittemot mig så har 8 av 9 en farstu redan t ex. Så jag menar på att min farstu inte påverkar varken områdes bilden el karaktär mot gatan. Vet inte hur man ska framhäva alla dessa avvikelser i text. Hoppas Länsstyrelsen kan kolla på bilder men det tvekar jag på.
- Finns inget rätt på min sida angående likabehandling?
- Varför ska bullerdämpande åtgärder räknas in i den upptagande byggrätten om bullerdämpande åtgärder ändå kan tillåtas utan byggrätt?
- Enligt mint tolkning av byggrätten så är den planenlig. Vad säger ni?
- Spelar det någon roll om befintliga fartus har ett bygglov eller inte? Områdes bilden är ju förändrad oavsett med garageportar och fartus genom åren redan?
- Skulle man kunna hänvisa till denna lag? Om redan tidigare avvikelser godkänts. Den är ju planenlig ifall länstyrelsen håller med i mitt resenomang.
Undantag från planenligt utgångläge för vissa åtgärder
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...planenlighet/planenligt-utgangslage/undantag/
Undantag från planenligt utgångsläge för vissa åtgärder
För vissa åtgärder krävs inte planenligt utgångsläge. Det innebär att bygglov kan ges även om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser strider mot detaljplanen. För dessa åtgärder behöver det därför inte prövas om utgångsläget är planenligt. Även om det inte krävs planenligt utgångsläge ska åtgärden i bygglovsansökan vara planenlig.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap. 30 §
30 §
Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.
Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.
Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .
30 a §
Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .
Jisses.
Det som ställer till det för dig är att Nya PBL kom från 2010 vilket är senare än din grannes lov från 2008 och Nya PBL gjorde reglerna om avvikelser svårare och gamla avvikelser mindre prejudicerande.
När jag läser den plan som din kommun har på sin hemsida för planer har de bara lagt upp senaste ändringen. Grundplanen är B 1958-03-05 och du bör väl be dem scanna den och skicka dig.
I ändringen ser vi också.
Det som beslutas är altså
1. karta
2. tillhörande beskrivning
3. byggnadsplane-bestämmelser (min särskrivning)
Jag hade hävdat att beskrivningen (2) är en del av planen på samma sätt som kartan är det
Sedan ser vi
Så taket är med i planen.
Be kommunen om B 1958-03-05 samt den reviderade beskrivningen från 1960.
Till sist. Fult att de ger planstridigt lov till bullerskydd så nära utbyggda järnvägen utan att ordna en ny plan åt er. Det hjälper till att ställa till det.
----
Edit, vad hindrar attefallttillbyggnad?
Det som ställer till det för dig är att Nya PBL kom från 2010 vilket är senare än din grannes lov från 2008 och Nya PBL gjorde reglerna om avvikelser svårare och gamla avvikelser mindre prejudicerande.
När jag läser den plan som din kommun har på sin hemsida för planer har de bara lagt upp senaste ändringen. Grundplanen är B 1958-03-05 och du bör väl be dem scanna den och skicka dig.
I ändringen ser vi också.
Det som beslutas är altså
1. karta
2. tillhörande beskrivning
3. byggnadsplane-bestämmelser (min särskrivning)
Jag hade hävdat att beskrivningen (2) är en del av planen på samma sätt som kartan är det
Sedan ser vi
Så taket är med i planen.
Be kommunen om B 1958-03-05 samt den reviderade beskrivningen från 1960.
Till sist. Fult att de ger planstridigt lov till bullerskydd så nära utbyggda järnvägen utan att ordna en ny plan åt er. Det hjälper till att ställa till det.
----
Edit, vad hindrar attefallttillbyggnad?
Tänkte precis att Attefallstillbygnad skulle vara lämpligt att ta till om inte bygglov kan ges.
Kan bli problem med kulturmiljön dock.
Är de nitiska på den punkten så är det nog tyvärr rätt kört att lyckas göra svartbygget vitt.
Hur länge sedan byggdes farstun?
Kan bli problem med kulturmiljön dock.
Är de nitiska på den punkten så är det nog tyvärr rätt kört att lyckas göra svartbygget vitt.
Hur länge sedan byggdes farstun?
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 413 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 413 inlägg
Det tycks som att frågan om byggrätten är gemensam för hela radhuslängan (för bestämmelseområdet) eller inte är en central fråga.
Byggrätten i plan gäller för "tomt" enligt den tidens bygglagstiftning, vilket ska läsas som blivande fastighet i detta fall. Det finns illustrationslinjer i planen hur de planerade fastigheterna (den tidens språkbruk "tomterna") ska styckas. Varje styckad fastighet ("tomt") har då en egen byggrätt.
Denna tolkning stöds av att man har gett områdesbestämmelsen för kvarteret beteckningen "S". Denna förkortning användes i stads- och byggnadsplaner för att beteckna ett s.k. slutet byggnadssätt, att två eller flera hus sammanbyggs med varandra i tomtgräns (läs fastighetsgräns!). D v s bestämmelsen fyller bara en funktion när man tänker sig flera olika "tomter" (fastigheter) som gränsar till varandra.
Se Beteckningar - Bestämmelser, Anvisningar för upprättande av detaljplan 1970 s 14:
https://www.boverket.se/contentasse...033343c658/beteckningar-bestammelser-1970.pdf
Byggrätten i plan gäller för "tomt" enligt den tidens bygglagstiftning, vilket ska läsas som blivande fastighet i detta fall. Det finns illustrationslinjer i planen hur de planerade fastigheterna (den tidens språkbruk "tomterna") ska styckas. Varje styckad fastighet ("tomt") har då en egen byggrätt.
Denna tolkning stöds av att man har gett områdesbestämmelsen för kvarteret beteckningen "S". Denna förkortning användes i stads- och byggnadsplaner för att beteckna ett s.k. slutet byggnadssätt, att två eller flera hus sammanbyggs med varandra i tomtgräns (läs fastighetsgräns!). D v s bestämmelsen fyller bara en funktion när man tänker sig flera olika "tomter" (fastigheter) som gränsar till varandra.
Se Beteckningar - Bestämmelser, Anvisningar för upprättande av detaljplan 1970 s 14:
https://www.boverket.se/contentasse...033343c658/beteckningar-bestammelser-1970.pdf
Redigerat:
Först. Tack för att du tar dig tid att kolla mitt ärende! Tack!redarn skrev:
Du är en av få som djupdykt lite. Ingen som lyckats nämt el hittat du gjort tidigare.
Vill ge dig nåt för tiden tagit från dig.
Jag har hittat denna detaljplan som du eftersöker B 1958-03-05 (länkar till båda detaljplanerna nedan)
https://dokument.jarfalla.se/Planhandlingar/B_1958_03_05.pdf
https://dokument.jarfalla.se/Planhandlingar/B_1961_02_14.pdf
Svar ang Plåttaket: Detaljplanen ska väl visa utritad BYA?
Beskrivelse i detaljplanen säger: Visst taket nämns i beskrivelsen men att tidigare garageområdet föreslås tas bort , då nu varje radhus-fatighet förses med biluppställningsplats med plåttak. Tycker det känns orimligt att fastigheterna ska vara överskrida med 30% från dagen de byggdes. Bli ju de om man räknar in plåttaket. Annars stämmer ju byggrätten rätt bra mot 25% med radhus + förrådet under plåttaket.
Fråga 1: Varför är byggräten fr 1958 inritad med 45% på min radhuslänga och den andra från 1961 med 25%?
Inget dom nämner i text som ändring. Sen alla planbestämmer hänvisar ju dom tillbaka till 1958 års plan med endast ändringar på sid4.
Det står så här i fr 1958 ang Tomter och byggrätter. Min radhus länga är ju BSr märkt.
Fråga 2: Ser ut som Claes menar på att tolkning av byggrätterna ändå är per fastighet enligt dåtidens bygglag.
(Claes Strömberg svar;Han har skrivit längre ner i min tråd bara men kopierar in här så slipper du leta i tråden)
Byggrätten i plan gäller för "tomt" enligt den tidens bygglagstiftning, vilket ska läsas som blivande fastighet i detta fall. Det finns illustrationslinjer i planen hur de planerade fastigheterna (den tidens språkbruk "tomterna") ska styckas. Varje styckad fastighet ("tomt") har då en egen byggrätt.
Denna tolkning stöds av att man har gett områdesbestämmelsen för kvarteret beteckningen "S". Denna förkortning användes i stads- och byggnadsplaner för att beteckna ett s.k. slutet byggnadssätt, att två eller flera hus sammanbyggs med varandra i tomtgräns (läs fastighetsgräns!). D v s bestämmelsen fyller bara en funktion när man tänker sig flera olika "tomter" (fastigheter) som gränsar till varandra.
Se Beteckningar - Bestämmelser, Anvisningar för upprättande av detaljplan 1970 s 14:
https://www.boverket.se/contentasse...033343c658/beteckningar-bestammelser-1970.pdf
Fråga 3. Svar på dindin fråga gällande attefallstillbyggnad.
Attefall gäller inte inom kulturområden när jag har frågat runt.
BBR säger så här: Bygglov krävs för bygglovsbefriade komplementbyggnader inom särskilt värdefulla bebyggelseområden
MÖD konstaterade att bygglovsbefrielsen för komplementbyggnader enligt 9 kap. 4 a § PBL inte gäller inom sådana särskilt värdefulla bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 § PBL. Detta oberoende av om åtgärden förvanskar området eller inte. (MÖD 2017-05-29 mål nr P 1588-17)
Fråga 4. Kan jag vänta för länge med att skicka in Bygglovs ansökan för Attefall? Tänker så länge ärende om olovlig byggnad är aktivt med mitt vanliga bygglov för Tillbyggnad kan jag i slutskedet skicka in ett bygglov för Attefall bara för att helt utesluta det. Man vet ju aldrig vad man kan hittar kring Attefall. DVS min tanke är att skicka in det när jag misstänker att ärendet kring nuvarnde bygglov börjar avslutas. Köper mig lite extra tid också då också innan jag måste riva ifall det inte går igenom.
Mitt ärende har pågått sedan 2020 då jag fick brev om olaglig byggnad. Så börjar få några år på nacken...
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 385 inlägg
Knepigt läge, men några tankespån i din riktning.
Det enda rimliga är som ni redan diskuterat att byggrätten räknas per fastighet. Du har inte rådighet över grannfastigheterna och kan inte behöva ta ansvar för dem.
Carporten är ett preskriberat svartbygge. Den kan därför inte räknas med i byggarean för fastigheten då den är olovligt uppförd. (Jag delar inte den här lagtolkningen, men att byggnadsdelar inte kan legaliseras genom preskription är ju en populär åsikt på många byggkontor, så varför inte? I nästa andetag säger man då att den inte är en del av huset varför dess olovlighet inte kan vara ett hinder för att detta byggs till.)
Ovanstående två saker ihop skulle alltså ge underlag för att det visst är en mindre avvikelse som lovet gäller.
Kulturminnesmärkningen är för inramningen, inte huset i sig. Detta tar man fram vid eventuell attefallstillbyggnad. Då kommunen själv säger att huset är en dussinbyggnad men inramningen speciell kan de ju inte gärna hindra en attefallsåtgärd som påverkar det förra men inte det senare.
Det enda rimliga är som ni redan diskuterat att byggrätten räknas per fastighet. Du har inte rådighet över grannfastigheterna och kan inte behöva ta ansvar för dem.
Carporten är ett preskriberat svartbygge. Den kan därför inte räknas med i byggarean för fastigheten då den är olovligt uppförd. (Jag delar inte den här lagtolkningen, men att byggnadsdelar inte kan legaliseras genom preskription är ju en populär åsikt på många byggkontor, så varför inte? I nästa andetag säger man då att den inte är en del av huset varför dess olovlighet inte kan vara ett hinder för att detta byggs till.)
Ovanstående två saker ihop skulle alltså ge underlag för att det visst är en mindre avvikelse som lovet gäller.
Kulturminnesmärkningen är för inramningen, inte huset i sig. Detta tar man fram vid eventuell attefallstillbyggnad. Då kommunen själv säger att huset är en dussinbyggnad men inramningen speciell kan de ju inte gärna hindra en attefallsåtgärd som påverkar det förra men inte det senare.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 413 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 413 inlägg
Jag läser 6 § i byggnadsplanebestämmelserna på följande sätt:
"Av tomtplats, som omfattar med BSr betecknat område, får icke större del bebyggas [av tomtplatsen=den senare avstyckade fastigheten för bostadsändamål] än som angives med procentantal å varje område [=egenskapsområde]."
Jag tror kommunens medarbetare har hamnat fel i sin tolkning här för att de har läst Boverkets handledning om utnyttjandegrad:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...elser/egenskapsbestammelser_/utnyttjandegrad/
Specifikt så anges:
"Om inget område anges i bestämmelseformuleringen relateras bestämmelsen till egenskapsområdets utbredning."
Men i denna byggnadsplans bestämmelser så anges ju att procenttalet relaterar till tomtplatsens storlek, d v s de fastigheter som avstyckas.
"Av tomtplats, som omfattar med BSr betecknat område, får icke större del bebyggas [av tomtplatsen=den senare avstyckade fastigheten för bostadsändamål] än som angives med procentantal å varje område [=egenskapsområde]."
Jag tror kommunens medarbetare har hamnat fel i sin tolkning här för att de har läst Boverkets handledning om utnyttjandegrad:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...elser/egenskapsbestammelser_/utnyttjandegrad/
Specifikt så anges:
"Om inget område anges i bestämmelseformuleringen relateras bestämmelsen till egenskapsområdets utbredning."
Men i denna byggnadsplans bestämmelser så anges ju att procenttalet relaterar till tomtplatsens storlek, d v s de fastigheter som avstyckas.