aha, det funkar så alltså, varför jag frågar om grundningsbruket är för jag har redan nätat huset som är byggt på isoleca.
nätet sitter på 5mm distanser och murarn som putsar sa att ja skulle sätta nätet först för han slår igenom det så det täcker bara säger han, men centrerat blir det väl inte direkt då på totalt 15-20mm puts
fråga 2, ibland så läser jag om putsen i fler skikt, på mitt hus kommer murarn slå grundningsbruk igenom nätet och sen följande dagar lägga utstockningsbruk 10-15 mm som är färdigputsad yta.
sen några månader senare kommer jag köra nån form av sprutputs med färg eller vad det kallas
funkar detta? börjar bli tveksam efter allt man läser på olika ställen... imorrn börjar vi ute iaf.
nätet sitter på 5mm distanser och murarn som putsar sa att ja skulle sätta nätet först för han slår igenom det så det täcker bara säger han, men centrerat blir det väl inte direkt då på totalt 15-20mm puts
fråga 2, ibland så läser jag om putsen i fler skikt, på mitt hus kommer murarn slå grundningsbruk igenom nätet och sen följande dagar lägga utstockningsbruk 10-15 mm som är färdigputsad yta.
sen några månader senare kommer jag köra nån form av sprutputs med färg eller vad det kallas
funkar detta? börjar bli tveksam efter allt man läser på olika ställen... imorrn börjar vi ute iaf.
Det är ganska många som nätar innan de grundar eftersom de då kan gå på med stockningen dagen efter.
15 mm stockningsbruk lägger man normalt i 2 omgångar (med eftervattning emellan) eftersom 10 mm är max tjocklek/påslag. Lägger man tjockare så riskerar man krympsprickor.
Börja ute i morgon kan vara vanskligt, men har man intäckning och tillförsell av värme så går det ju bra
15 mm stockningsbruk lägger man normalt i 2 omgångar (med eftervattning emellan) eftersom 10 mm är max tjocklek/påslag. Lägger man tjockare så riskerar man krympsprickor.
Börja ute i morgon kan vara vanskligt, men har man intäckning och tillförsell av värme så går det ju bra
tackar för svaren, du verkar kunnig... men hur ska jag kontra murarn med detta imorgon nu då så det blir bra,
han har putsat inne redan med fullgott resultat de senaste dagarna... han är hur snabb som helst för övrigt.
ja förstår att det är vanskligt att putsa ute men det är ju ingen vinter direkt... har satt på doppvärmare i ett fat med vatten så har ungj 50 grader på vattnet jag blandar bruket med.
tänkte låta han slå på grundbruket o sen hänga för nån pressening o köra igenom värmekanon efter han putsat i omgångar på 10-15 meter nästa dag efter grundbruk.
måste han slå på bruket i 2 omgångar om det är 15 mm alltså..... fast det är iof inte på många ställen det är så tjock puts utan har satt putslist i nederkant och en bräda i överkant så snittet ska vara 15 mm totalt med puts inkl grundbruk...
ja vad tror du... ja litar fullt på murarn egentligen men börjar förstå att han antagligen vill köra så snabbt som möjligt o inte ha fler moment....
han har putsat inne redan med fullgott resultat de senaste dagarna... han är hur snabb som helst för övrigt.
ja förstår att det är vanskligt att putsa ute men det är ju ingen vinter direkt... har satt på doppvärmare i ett fat med vatten så har ungj 50 grader på vattnet jag blandar bruket med.
tänkte låta han slå på grundbruket o sen hänga för nån pressening o köra igenom värmekanon efter han putsat i omgångar på 10-15 meter nästa dag efter grundbruk.
måste han slå på bruket i 2 omgångar om det är 15 mm alltså..... fast det är iof inte på många ställen det är så tjock puts utan har satt putslist i nederkant och en bräda i överkant så snittet ska vara 15 mm totalt med puts inkl grundbruk...
ja vad tror du... ja litar fullt på murarn egentligen men börjar förstå att han antagligen vill köra så snabbt som möjligt o inte ha fler moment....
Som sagt: många grundar efter att de nätat. Jag, personligen, gillar inte metoden då jag anser att man får ett bättre heltäckande skikt om man grundar först samt att man får ut nätet längre ut.
Att tänka på kan ju vara att du tappar hållfasthetstillväxt vid +5°c. Temperaturen är vad som rekommenderas på både underlag som material. Dygnet runt.
Eftersom du skriver att ni grundar och ska putsa på isoleca så antar jag att ni tjockputsar. Rekommendationen ligger då på minst 17 mm exkl. grundning på båda sidorna samt nätning både ute och inne. Samtliga tillverkare rekommenderar inte tjockare påslag än 10 mm.
Om du litar på muraren så låt honom köra som han vill.
Att tänka på kan ju vara att du tappar hållfasthetstillväxt vid +5°c. Temperaturen är vad som rekommenderas på både underlag som material. Dygnet runt.
Eftersom du skriver att ni grundar och ska putsa på isoleca så antar jag att ni tjockputsar. Rekommendationen ligger då på minst 17 mm exkl. grundning på båda sidorna samt nätning både ute och inne. Samtliga tillverkare rekommenderar inte tjockare påslag än 10 mm.
Om du litar på muraren så låt honom köra som han vill.
ah jag blir orolig... men det blir jag så lätt
men varför fanns det inte att köpa distanser som var mer än 5 mm ut från vägg då tro, combimix i bålsta...
om nu nätet ska vara centrerat på 17 mm
ah, vill verkligen att det ska bli bra, huset kommer bli dyrt o påkostat i övrigt så vill absolut inte att putsen ska ramla av....
litar o litar.... ja tycker han verkar duktig.. men jag vet ju inte om han vet bäst vad som står säg i 30 år.. fast iof så har han hållt på så länge minst....
ja man får leva på hoppet som sagt... inne nätade jag direkt mot väggen iaf med krampor. putstjocklek var mellan 10mm till 15mm tjockt... i ett påslag utan grundning.
ute får det bli att klä in med pressening som sagt o värmekanon då, tack för hjälpen
men varför fanns det inte att köpa distanser som var mer än 5 mm ut från vägg då tro, combimix i bålsta...
om nu nätet ska vara centrerat på 17 mm
ah, vill verkligen att det ska bli bra, huset kommer bli dyrt o påkostat i övrigt så vill absolut inte att putsen ska ramla av....
litar o litar.... ja tycker han verkar duktig.. men jag vet ju inte om han vet bäst vad som står säg i 30 år.. fast iof så har han hållt på så länge minst....
ja man får leva på hoppet som sagt... inne nätade jag direkt mot väggen iaf med krampor. putstjocklek var mellan 10mm till 15mm tjockt... i ett påslag utan grundning.
ute får det bli att klä in med pressening som sagt o värmekanon då, tack för hjälpen
Är du riktigt osäker så ring till Combimix och fråga vad de har för rekommendationer på tjocklekar, nätplacering osv. så att du har tillverkaren av bruket i ryggen. Trots allt så är det ju de som vet vad som är bäst med deras produkter. Kolla även med tillverkaren av stenen.
Att muraren gjort på ett vis i 30 år behöver inte betyda att det är det rätta sättet
Att muraren gjort på ett vis i 30 år behöver inte betyda att det är det rätta sättet
Kanonfint hus Honken. Jag har helt missat dina bilder. Jag tror nog att det blir lättbetong för min del också. Du har gått på den traditionella linjen och lagt på tjockputs. Det är nog aldrig fel, men frågan är om en tunnare puts, typ Sto är sämre? Deras armering med nät som bakas in i putsskikten är inte helt fel. Frågar man de som håller på med stora fastigheter finns inget bättre än Sto:s system på fasader. Jag har lite tid på mig att luska vidare innan jag bestämmer mig.
En sak som jag undrar över när det gäller lättbetonen, är varför Euroc i sin beskrivning säger att blocken ska limmas bara på de liggande ytorna och armeras medans HH Celcon förordar lim på båda ytorna, alltså även mellan blocken,och sen ingen armering. Det kan väl inte vara någon skillnad på lättbetongen. Det är väl hur man bygger som skiljer. Det hade varit väldigt intressant att veta vilket sätt som är bäst? Nån som vet?
Erwe
En sak som jag undrar över när det gäller lättbetonen, är varför Euroc i sin beskrivning säger att blocken ska limmas bara på de liggande ytorna och armeras medans HH Celcon förordar lim på båda ytorna, alltså även mellan blocken,och sen ingen armering. Det kan väl inte vara någon skillnad på lättbetongen. Det är väl hur man bygger som skiljer. Det hade varit väldigt intressant att veta vilket sätt som är bäst? Nån som vet?
Erwe
Tackar!
Jag har följt Ytongs dåvarande instruktionsbok (Lättbetonghandboken) samt en av deras konstruktörers anvisningar. Jag har tunnfogningsbruk på både liggfog och stötfog. Det var deras rekomendation då i alla fall. Här på forumet finns det förespråkare för bägge alternativ. Några säger att det blir bättre isolering mm, man jag är skeptisk då man ser flera trådar där de har problem med värmeläkage i stötfogarna med åtföljande problem med skador i putsen. Om man tittar på en limmad stötfog så är limet ditlagt med tandad skopa och då blir det många luftspalter i tunnfogen som förhindrar luften att vandra fritt i fogen. Den luften borde även fungera som isolering.
Jag har ingen armering i väggarna. Däremot så rekomenderade de att man i källarplan med jordtryck på väggarna skulle ha armering i. Jag har ju leka till källarväggarna och där har jag armering var tredje skift.
En sak som min konstruktör räknade fram var att jag fick gå upp en klass i hållfasthet i väggarna på entreplan för att klara lasten uppeifrån. Nackdelen är att ju högre hållfasthetsklass desto sämre isoleringsförmåga. Detta hade dock väldigt lite påverkan på isoleringsvärdet men ändå. Kanske något att tänka på vid projektering av huset att någon verkligen räknar på det.
Lycka till
Honken
Jag har följt Ytongs dåvarande instruktionsbok (Lättbetonghandboken) samt en av deras konstruktörers anvisningar. Jag har tunnfogningsbruk på både liggfog och stötfog. Det var deras rekomendation då i alla fall. Här på forumet finns det förespråkare för bägge alternativ. Några säger att det blir bättre isolering mm, man jag är skeptisk då man ser flera trådar där de har problem med värmeläkage i stötfogarna med åtföljande problem med skador i putsen. Om man tittar på en limmad stötfog så är limet ditlagt med tandad skopa och då blir det många luftspalter i tunnfogen som förhindrar luften att vandra fritt i fogen. Den luften borde även fungera som isolering.
Jag har ingen armering i väggarna. Däremot så rekomenderade de att man i källarplan med jordtryck på väggarna skulle ha armering i. Jag har ju leka till källarväggarna och där har jag armering var tredje skift.
En sak som min konstruktör räknade fram var att jag fick gå upp en klass i hållfasthet i väggarna på entreplan för att klara lasten uppeifrån. Nackdelen är att ju högre hållfasthetsklass desto sämre isoleringsförmåga. Detta hade dock väldigt lite påverkan på isoleringsvärdet men ändå. Kanske något att tänka på vid projektering av huset att någon verkligen räknar på det.
Lycka till
Honken
Jag har den handboken om du skulle vara intresserad. Honken
Hej,
jag önskar återvända till en fråga som togs upp i den här tråden för ett tag sedan. Nämligen den att man skall vänta sig cirka ett år av högre energiförbrukning pga restfukt i stommen.
Vårt hus har en stomkonstruktion som heter Excellent - tillverkad och såld av Hedareds Sand och Betong. Vår Excellentstomme läcker kopiösa mängder värme. Då vi reklamerade detta fick vi bland annat just detta svar att stenväggar läcker mycket energi under en uttorkningsfas (nu visade det sig att våra väggar läckte lika mycket värme år 2, år 3 och.....).
Jag finner på samma påstående relativt ofta här på byggahus.se, MEN jag undrar om det är någon därute som verkligen kunnat se en stor skillnad i energiförluster efter det första året av uppvärmning?
Jag har ännu inte sett ett inlägg som styrker att detta skulle vara fallet och undrar över om detta är ytterligare ett fall av "råttan i pizzan"-fakta, d.v.s något som alla vet och tror på, men som ingen upplevt själv.
/per
jag önskar återvända till en fråga som togs upp i den här tråden för ett tag sedan. Nämligen den att man skall vänta sig cirka ett år av högre energiförbrukning pga restfukt i stommen.
Vårt hus har en stomkonstruktion som heter Excellent - tillverkad och såld av Hedareds Sand och Betong. Vår Excellentstomme läcker kopiösa mängder värme. Då vi reklamerade detta fick vi bland annat just detta svar att stenväggar läcker mycket energi under en uttorkningsfas (nu visade det sig att våra väggar läckte lika mycket värme år 2, år 3 och.....).
Jag finner på samma påstående relativt ofta här på byggahus.se, MEN jag undrar om det är någon därute som verkligen kunnat se en stor skillnad i energiförluster efter det första året av uppvärmning?
Jag har ännu inte sett ett inlägg som styrker att detta skulle vara fallet och undrar över om detta är ytterligare ett fall av "råttan i pizzan"-fakta, d.v.s något som alla vet och tror på, men som ingen upplevt själv.
/per
Honken, du hade ingen armering i ytterväggarna säger du. Hur gjorde du med det översta lagret? Man ser att en del använder U-block med armering och betong där. Det måste väl förstärka väggen, och det jag tänker på är takstolarnas påfrestningar i väggen. Eller är det så att en helmurad lättbetongstomme blir så stark att det inte behövs några ytterligare förstärkningar. Jag tänker själv utforma ytterväggarna med gesimser och då är det ju viktigt att inte takstolen som då ligger på insidan inte trycker på dessa inifrån.
Tack för ditt erbjudande om handboken. Blir det aktuellt att jag behöver den, kommer jag tillbaka till dig.
Erwe
Tack för ditt erbjudande om handboken. Blir det aktuellt att jag behöver den, kommer jag tillbaka till dig.
Erwe
För alla intresserade lättbetongbyggare!! Lättbetonbghandboken ligger på nätet sedan YTONG´s tid.
erve: på översta lagret av blocken kan du fästa regel170x45 som förankras s600 med VFZ gängstång med dim 10mm, 120mm ner i ett 30mm hål som du fyller med cementbruk. Så gjorde jag, MEN låt en konstruktör titta på ditt hus så allt blir rätt. Jag har kertobalkar som jag fäste där
erve: på översta lagret av blocken kan du fästa regel170x45 som förankras s600 med VFZ gängstång med dim 10mm, 120mm ner i ett 30mm hål som du fyller med cementbruk. Så gjorde jag, MEN låt en konstruktör titta på ditt hus så allt blir rätt. Jag har kertobalkar som jag fäste där
Hej Erwe
Vi har lättbetongbjälklag och det ligger bara på halva ytterväggarna om man så säger. Sedan är där ytterst runt bjälklaget 10 cm lättbetongblock som skydd mot kallras och imellan bjälklagselementen och yttre lbblocken ligger 5 cm med vanlig betong. I den betongen ligger 3 st 12mm armeringsjärn om lott runt hela bjälklaget och detta motsvarar trähusets hammarband. Dessutom om man har flera bjälklagselement i längd så skall man gjuta in armering över dessa skarvarna. Men detta behövde vi inte då vi gjutit på 6-7 cm betong ovanpå bjälklaget. Se bif bilder.
Vi har lättbetongbjälklag och det ligger bara på halva ytterväggarna om man så säger. Sedan är där ytterst runt bjälklaget 10 cm lättbetongblock som skydd mot kallras och imellan bjälklagselementen och yttre lbblocken ligger 5 cm med vanlig betong. I den betongen ligger 3 st 12mm armeringsjärn om lott runt hela bjälklaget och detta motsvarar trähusets hammarband. Dessutom om man har flera bjälklagselement i längd så skall man gjuta in armering över dessa skarvarna. Men detta behövde vi inte då vi gjutit på 6-7 cm betong ovanpå bjälklaget. Se bif bilder.
När det gäller trycket från takstolarna som vill skjuta ut väggarna så måste man titta på det. Jag har ju lättbetongbjälklaget som håller ihop ytterväggarna som jag sa och då utsätts inte ytterväggarna för något tryck. Har man träbjälklag så måste ju det bjälklaget ta upp trycket från takstolarna.
När det gäller värmeläkage högre från början så har jag ingen erfarenhet av det. Jag byggde själv så min stomme stog ju i många många månader innan jag hade värmesystemet igång, så jag har inget att jämföra med. Mitt bygge tog ju 1,5 år och då hade vi bara gjort färdigt entreplan, övervåningen var inte påbörjad och taket var inte ens isolerat det första året vi bodde i huset.
När det gäller värmeläkage högre från början så har jag ingen erfarenhet av det. Jag byggde själv så min stomme stog ju i många många månader innan jag hade värmesystemet igång, så jag har inget att jämföra med. Mitt bygge tog ju 1,5 år och då hade vi bara gjort färdigt entreplan, övervåningen var inte påbörjad och taket var inte ens isolerat det första året vi bodde i huset.