Hur förlänga huskropp med nockbalk och förskjuten hjärtvägg
Hej,
Vi har planer på att bygga ut vårt hus genom att förlänga en huskropp drygt två meter.
För att komma fram till hur vi kan förlänga det så har vi försökt lista ut hur det kan stå upp i dag.
Här är sektionsritning och planritning.
Den berörda delen är i dag ca 4 meter lång och 5,7 meter bred och är en utbyggnad som gjordes i början av 2000-talet.
Vi har tagit upp ett hål i nock från utsidan för att kunna mäta den inbyggda limträbalk som vi misstänkte fanns där och den har mått på 45x260 - vi tror åtminstone att det är en limträbalk.
När jag räknar lite med dimensioneringsverktyget på byggbeskrivningar.se så ser balken ut att vara underdimensionerad.
En fundering är då om det kan vara så att den relativt tunna längsgående väggen (ca 90mm) kan vara en förskjuten hjärtvägg som agerar extra pelare till nockbalken.
Nästa fundering är då om det är klokt och görbart att ta bort nuvarande yttervägg med pelare om man förlänger hjärtväggen och nockbalken samt sätter en ny pelare i den nya ytterväggen. Eller om man behöver ha en pelare rakt under platsen där man skarvar nockbalken t.ex.
Vi har planer på att bygga ut vårt hus genom att förlänga en huskropp drygt två meter.
För att komma fram till hur vi kan förlänga det så har vi försökt lista ut hur det kan stå upp i dag.
Här är sektionsritning och planritning.
Den berörda delen är i dag ca 4 meter lång och 5,7 meter bred och är en utbyggnad som gjordes i början av 2000-talet.
Vi har tagit upp ett hål i nock från utsidan för att kunna mäta den inbyggda limträbalk som vi misstänkte fanns där och den har mått på 45x260 - vi tror åtminstone att det är en limträbalk.
När jag räknar lite med dimensioneringsverktyget på byggbeskrivningar.se så ser balken ut att vara underdimensionerad.
En fundering är då om det kan vara så att den relativt tunna längsgående väggen (ca 90mm) kan vara en förskjuten hjärtvägg som agerar extra pelare till nockbalken.
Nästa fundering är då om det är klokt och görbart att ta bort nuvarande yttervägg med pelare om man förlänger hjärtväggen och nockbalken samt sätter en ny pelare i den nya ytterväggen. Eller om man behöver ha en pelare rakt under platsen där man skarvar nockbalken t.ex.
Redigerat:
Jag tvivlar på att det går att förlänga nockbalken utan stöd under skarven. Om den då också är för klen redan med nuvarande längd...
Om den klena väggen vore bärande borde det vara en förstyvning under plattan just där väggen är precis som under ytterväggarna.
Har du kollat om kommunen har mer konstruktionsuppgifter från bygglov/startbeskedet för ung. 20 år sen?
Har du kollat om kommunen har mer konstruktionsuppgifter från bygglov/startbeskedet för ung. 20 år sen?
Tror att vi har alla dokument från bygglovet och de är ganska knapphändiga. Har inte sett några detaljritningar över något i konstruktionen.BirgitS skrev:
Beställde ett ärendekort från kommunen nu så får vi se om de sitter på någon information som vi saknar.
Försöker få grepp om var kraften går ner i dessa två olika exempel där nockbalken är placerad lite olika.
Det jag räknade på med dimensioneringsverktyget på byggbeskrivningar.se var B.
Det som vi har bör vara mer som A.
Med B bör väl det mesta av vikten från taket gå ner på balken och vidare ner i pelarna.
Med A får jag känslan av att kraften blir mer fördelad och kommer gå ner också en del i hjärtväggen och ytterväggarna. På så sätt avlasta nockbalken, vilket skulle kunna medföra en mindre dimension på denna än i exempel B.
Är det fel tänkt? Och är det någon som vet vad exempel A heter? Har svårt att hitta bra exempel för att läsa mer om det.
Det jag räknade på med dimensioneringsverktyget på byggbeskrivningar.se var B.
Det som vi har bör vara mer som A.
Med B bör väl det mesta av vikten från taket gå ner på balken och vidare ner i pelarna.
Med A får jag känslan av att kraften blir mer fördelad och kommer gå ner också en del i hjärtväggen och ytterväggarna. På så sätt avlasta nockbalken, vilket skulle kunna medföra en mindre dimension på denna än i exempel B.
Är det fel tänkt? Och är det någon som vet vad exempel A heter? Har svårt att hitta bra exempel för att läsa mer om det.
Kraften går ner i nockbalkens upplag. Inga balkar svävar fritt, förutom de i rymden.M Medlem2435 skrev:
Principiellt kan nockbalken hänga i något men det torde vara en ytterst ovanlig konstruktion.
Redigerat:
Nockbalken får samma belastning i fall A som i fall B.
Som jag tolkar första inlägget så har ditt tak en yta på ca 23 kvm. Om vi då som exempel hugger till med en belastning på 300 kg/kvm (snö och egenvikt), helt tagen ur luften, kan vara hur fel som helst. Så är den totala belastningen från taket ca 7 ton. Hälften av det vilar på nockbalken, och ytterväggarna får 1/4 vardera. Från nockbalken leds kraften ned i stolparna som den vilar på, stolparna får hälften vardera. Du får en punktlast på stolpen på ca 1,75 ton.
När man skall räkna på själva balkens nedböjning behöver man ta hänsyn till att lasten är utbredd över hela balkens längd, vilket försvårar det hela lite. Kommer inte ihåg nu hur man räknar på det.
Men det fixar ju beräkningsprogrammet som du har använt.
När man skall räkna på själva balkens nedböjning behöver man ta hänsyn till att lasten är utbredd över hela balkens längd, vilket försvårar det hela lite. Kommer inte ihåg nu hur man räknar på det.
Men det fixar ju beräkningsprogrammet som du har använt.
Euler Bernoulli balkteori är lösningen.H hempularen skrev:
Statiken har du tillämpat lysande. 👏
Tack för alla svar.
Jag har kontrollerat beräkningarna i dimensioneringsprogrammet på byggbeskrivningar.se och med två pelare är det minst 90x315 limträ som ger en godkänd deformation på 12 mm.
Har grävt lite i historian kring tillbygget och kommit fram till några intressanta saker.
Då det byggdes blev det ett missförstånd mellan byggherren och snickaren. Då grunden var gjuten och takstolar var byggda fick snickaren besked om att det inte alls skulle vara takstolar utan det skulle vara öppet till nock. Detta löstes på något sätt efter att grunden redan var gjuten. Vilket då högst troligen pekar på att det inte finns någon extra förstärkning i grunden för t.ex. pelare eller hjärtvägg.
Fick också tag på teknisk beskrivning från kommunen. Fruktansvärt dålig upplösning, men jag tror mig kunna utläsa följande:
Grundläggningssätt: Hel kantförstyvad platta
Bärande ytterväggar: Panel, spikreglar, utegips, stolpverk, isolering, gipsskivor
Takkonstruktion: Fackverk
Takkonstruktionen är inte fackverk, om inte jag missar något, utan det är öppet till nock. Så denna information hos kommunen stämmer inte. Det syns inte heller några takstolar i sektionsritningen, så bygglovshandlingarna överensstämmer inte ens med varandra.
Jag är förvirrad.
Har någon idéer på hur snickaren kan ha löst uppgiften när informationen om att det skulle vara öppet till nock kom in efter att grunden redan var gjuten?
Att nockbalken är underdimensionerad och att grunden inte är förstärkt mht. pelare borde peka på att det inte är det enda som håller uppe taket, eller?
Jag har kontrollerat beräkningarna i dimensioneringsprogrammet på byggbeskrivningar.se och med två pelare är det minst 90x315 limträ som ger en godkänd deformation på 12 mm.
Har grävt lite i historian kring tillbygget och kommit fram till några intressanta saker.
Då det byggdes blev det ett missförstånd mellan byggherren och snickaren. Då grunden var gjuten och takstolar var byggda fick snickaren besked om att det inte alls skulle vara takstolar utan det skulle vara öppet till nock. Detta löstes på något sätt efter att grunden redan var gjuten. Vilket då högst troligen pekar på att det inte finns någon extra förstärkning i grunden för t.ex. pelare eller hjärtvägg.
Fick också tag på teknisk beskrivning från kommunen. Fruktansvärt dålig upplösning, men jag tror mig kunna utläsa följande:
Grundläggningssätt: Hel kantförstyvad platta
Bärande ytterväggar: Panel, spikreglar, utegips, stolpverk, isolering, gipsskivor
Takkonstruktion: Fackverk
Takkonstruktionen är inte fackverk, om inte jag missar något, utan det är öppet till nock. Så denna information hos kommunen stämmer inte. Det syns inte heller några takstolar i sektionsritningen, så bygglovshandlingarna överensstämmer inte ens med varandra.
Jag är förvirrad.
Har någon idéer på hur snickaren kan ha löst uppgiften när informationen om att det skulle vara öppet till nock kom in efter att grunden redan var gjuten?
Att nockbalken är underdimensionerad och att grunden inte är förstärkt mht. pelare borde peka på att det inte är det enda som håller uppe taket, eller?
Jo, det kan det vara ändå. Det är inte orimligt att tänka sig att kantförstärkningen av plattan i praktiken räcker för att bära lasten. Möjligen med mindre säkerhetsfaktor än man normalt räknar med. Det kanske dessutom finns någon konstruktion där pelarens last sprids ut på en längre sträcka av den förstärkta kanten. En amatörgissning från mig är att något i stil med ett 1m plattjärn, 10 - 15mm tjockt skulle fungera.
Den klena balken kan troligen fungera utan att knäckas, men med större nedböjning vid maximal snölast, som kanske ännu inte har inräffat.
Och den där innerväggen tar givetvis upp en del last, även om den är för klen.
Jag tänkte, som ett alternativ till få en pelare under skarven av balken. Så kanske man skulle kunna lägga in en takstol där, som för ut kraften till ytterväggarna. Då får du en hanbjälke horisontellt (som håller ihop ytterväggarna) i rummet istället för en stolpe. En smaksak vilket som skulle vara mest störande
Den klena balken kan troligen fungera utan att knäckas, men med större nedböjning vid maximal snölast, som kanske ännu inte har inräffat.
Och den där innerväggen tar givetvis upp en del last, även om den är för klen.
Jag tänkte, som ett alternativ till få en pelare under skarven av balken. Så kanske man skulle kunna lägga in en takstol där, som för ut kraften till ytterväggarna. Då får du en hanbjälke horisontellt (som håller ihop ytterväggarna) i rummet istället för en stolpe. En smaksak vilket som skulle vara mest störande
Har accepterat att vi får ha en pelare i rummet.
Har börjat titta på hur allt ska gå till mer konkret då kommunen vill ha konstruktionsritningar som visar konstruktion före ändring och sedan efter ändring - detta eftersom vi gör ingrepp i den bärande konstruktionen.
Planen är att ta fram konstruktionsritningar själva som känns ok och sedan leta upp en konstruktör som kan dubbelkolla dem.
Tanken är att skarva en ny limträbalk mot den gamla och sätta en ny pelare som båda vilar på.
Detta eftersom platsen där nuvarande pelare möter grunden ser ut på följande sätt.
Blir svårt att ha kvar den pelaren och jag misstänker att lasten fördelas i väggen på något sätt högre upp så att inte hela tyngden kommer på platsen där pelaren möter syll och grund.
En undring är med den nya pelaren, som jag antar då får stå på både den gamla och den nya grunden. Kan det ställa till med problem? Om man gör en rörelsefog, mellan gamla och nya grunden, som kan röra sig horisontellt men inte vertikalt så är det kanske ok?
En annan undring är om någon har tips på vart man egentligen får tag på konstruktörer att visa ritningar och kanske bolla lite med?
Har kikat lite på https://sbr.se/ men det verkar mest vara personer som jobbar med besiktning.
Har börjat titta på hur allt ska gå till mer konkret då kommunen vill ha konstruktionsritningar som visar konstruktion före ändring och sedan efter ändring - detta eftersom vi gör ingrepp i den bärande konstruktionen.
Planen är att ta fram konstruktionsritningar själva som känns ok och sedan leta upp en konstruktör som kan dubbelkolla dem.
Tanken är att skarva en ny limträbalk mot den gamla och sätta en ny pelare som båda vilar på.
Detta eftersom platsen där nuvarande pelare möter grunden ser ut på följande sätt.
Blir svårt att ha kvar den pelaren och jag misstänker att lasten fördelas i väggen på något sätt högre upp så att inte hela tyngden kommer på platsen där pelaren möter syll och grund.
En undring är med den nya pelaren, som jag antar då får stå på både den gamla och den nya grunden. Kan det ställa till med problem? Om man gör en rörelsefog, mellan gamla och nya grunden, som kan röra sig horisontellt men inte vertikalt så är det kanske ok?
En annan undring är om någon har tips på vart man egentligen får tag på konstruktörer att visa ritningar och kanske bolla lite med?
Har kikat lite på https://sbr.se/ men det verkar mest vara personer som jobbar med besiktning.
Villcon har flera använt på forumet, dom gör jobb mot privatpersoner.M Medlem2435 skrev:
Här kommer lite mer grubblingar, apropå exempel A och B som diskuterats tidigare.
Är det fel tänkt att A borde minska nedböjningen av nockbalken mer än B? Eftersom takåsarna är fastmonterade mot den så att det blir mer som ett bjälklag.
Är det fel tänkt att A borde minska nedböjningen av nockbalken mer än B? Eftersom takåsarna är fastmonterade mot den så att det blir mer som ett bjälklag.
Enligt den enklaste teorin, vilket sannolikt är den som används för att räkna ut laster och nedböjning för dina balkar, så blir det ingen skillnad när balken friläggs. Euler Bernoulli balkteori menar jag då med en statisk kraftfriläggning.M Medlem2435 skrev:
I praktiken tror jag det påverkar lite, men inte så det finns något att hämta på nockbalkens tvärsnitt genom att välja A eller B.