710 läst · 4 svar
710 läst
4 svar
Viktiga saker att kolla upp i undersökningsplikten?
Allt omfattas. Finns inga undantag.
Hur ser det ut med el - när är den dragen och avloppsledningar. Är huset gammalt kan en inspektion behövas.
Finns källare - kan dränering behövas inom viss tid.
Har taket och vinden kontrollerats. Mm
Hur ser det ut med el - när är den dragen och avloppsledningar. Är huset gammalt kan en inspektion behövas.
Finns källare - kan dränering behövas inom viss tid.
Har taket och vinden kontrollerats. Mm
Moderator
· Stockholm
· 52 005 inlägg
Olika tidsepoker har olika problem. Är det ex. ett 70- talshus, så är det vanligt med fukt/mögelproblem. En känd riskkonstruktion av grunden.
Vi hade skandalen med de enstegstätade fasaderna nu på 2000 talet (lite osäker på när det började och slutade). Även där fukt mögel och röta.
Hus från 30 talet och tidigare har i många fall ingen isolering överhuvudtaget.
Vi hade skandalen med de enstegstätade fasaderna nu på 2000 talet (lite osäker på när det började och slutade). Även där fukt mögel och röta.
Hus från 30 talet och tidigare har i många fall ingen isolering överhuvudtaget.
Redigerat:
Extra problematiskt om huset har tryckimpregnerade syllar som börjar lukta kemiskt. Det är väl 1960-1970-talshus som brukar kunna ha problem med det?H hempularen skrev:
Redigerat:
Moderator
· Stockholm
· 52 005 inlägg
Ja historien är: Någon gång slutet 60 tal, tidigt 70 tal började man att "förenkla", man gjöt in syllarna (den understa bjälken i väggarna) i betongplattan som gjöts på mark. Här var flera samverkande problem. Man gjöt betong på marken, ofta med dåligt dränerande lager under. Betongen suger upp vatten. De ingjutna syllarna suger i sig vatten från betongen, börjar murkna.M mrsnhp skrev:
Problemet blev uppenbart i mitten på 70 talet. Med hus som fick svåra rötskador. Då kom man på den "moderna" tanken att med modern tryckimpregnering borde det gå bra. Så man började gjuta in tryckimpregerade syllar i betongen. De kan ju inte murkna.
Det man missade var att tryckimpregnerat trä (med den tidens impregneringsmedel) börjar istället avge en frän lukt om det utsätts för långvarig fukt.
Detta är varianter på det mest uppenbara problemet med hus från den tiden. Men även själva metoden med att gjuta betongplatta på mark gav en stor vandring av fukt från betongen upp i huset. Undersidan av betongen håller samma temperatur som marken under huset. Ovanpå betongen ligger oftast isolering, så betongplattan är kall i förhållande till huset. Det tränger hela tiden upp vatten i form av ånga från grundvattenytan som kanske ligger 3- 4 m under huset i marken. Denna vattenånga kan då kondensera mot den kalla betongytan under huset. Kondensen i form av vatten sugs upp i betongen, och sugs vidare upp i isoleringen som ligger på plattan. Sedan når den trädelar i golvkoinstruktionen, som möglar och murknar.
Moderna plattor som gjuts på mark, har istället isoleringen under betongplattan i form av frigolit. Det ger två fördelar. Frigoliten är visserligen inte ångtät, men den bromsar vattenångan, väldigt lite vattenånga tränger igenom upp till undersidan av betongen. Iom. isoleringen så är betongplattan varm, samma temp som inomhus i huset. Därmed blir det ingen utfälld kondens. Det blir aldrig vatten som kan sugas in i betongen.
Sedan återstår det att se om 50 - 70 år vad framtidens generationer säger om detta med frigolit som alla hus vilar på idag.....
Som sagt alla tider har sina byggproblem.
Liknande trådar
-
Vilket staket är enkelt att montera, relativt snyggt och kattsäkert?
Trädgård allmänt -
Dimbar LED-puck för att ha liggandes på ett bord och lysa uppåt. För att kunna lägga olika genomskinliga saker på, för effekt.
Belysning -
Hur gör jag när hyresgästerna flyttat utan att säga upp kontraktet och lämnat kvar saker?
Juridik -
Hur man rensar datorn på ett säkert sätt utan att förlora viktiga filer
Information & Feedback -
Viktiga saker att tänka på med jordvärme?
Värme allmänt